Samma frågor idag som för 100 år sedan

1886 hölls den första nordiska arbetarekongressen i Göteborg. Under tiden fram till första världskriget hölls ytterligare sju sådana kongresser.
Mötena var ett sätt att samordna den politiska och den fackliga strategin inom den nordiska arbetarrörelsen.
När det gäller synen på internationellt samarbete är många av den tidens idéer fortfarande giltiga idag.
De frågor och problem som var uppe på dagordningen skiljer sig inte heller i grunden från nutidens.

1912 hölls arbetarekongressen på Folkets Hus i Stockholm. Arrangemanget omfattade bl a en välkomsfest på det nybyggda Stockholms stadion med omkring 20.000 deltagare.
- En effektiv internationell solidaritet är särskilt viktig nu då de fackliga strider blivit så omfattande att de enskilda ländernas resurser inte räcker till, konstaterade kongressen och uppmanade förbunden att stärka sina internationella förbindelser.

Mellan de skandinaviska länderna fanns avtal om ömsesidigt understöd vid strejker.
Frågan om utländsk arbetskraft och lönedumpning stod på dagordningen också 1912.
Då var det invandring av säsongsarbetare från Galizien och Polen till jordbruket och industrin som upplevdes som ett problem. Galizierna accepterade låga löner och undermåliga bostäder och utnyttjades också som strejkbrytare mot fackföreningsrörelsen.

Arbetarkongressen diskuterade att genom lagstiftning tillförsäkra utländska abetare lön och arbetstid enligt avtal eller gällande villkor på orten.
Garantier krävdes för att arbetarna skulle få lönen utbetald, acceptabla bostäder och rimliga arbetsvillkor.
De fackliga och politiska centralorganisationerna uppmanades av kongressen att bedriva agitations- och upplysningsarbete både i det land som arbetarna kom ifrån och i det land där de arbetade.

- Syftet är att klargöra för de utländska arbetarna deras solidaritetsförpliktelser för att motverka att de uppträder som lönenedpressare eller strejkbrytare.
- De arbetare som beger sig till ett annat land bör uppmanas att inträda i berörda fackliga och politiska arbetarorganisationer.

Källa: Samak: De nordiska arbetarekongresserna under 100 år. Utgiven vid 100-årsjubileet 1986.