Publicerad i DN-debatt, 050429
LO-ekonomer kritiska mot regeringen. Kräver bred skattereform utan subventionerat pensionssparande.
Vi måste återta den sänkta momsen på mat och kultur samt avskaffa skattelättnaderna i pensionssparandet. Det är nödvändigt för att skapa likformighet i skattesystemet.
Framtidens välfärd måste finansieras med ökade inkomster från skatter med breda baser. LO:s chefsekonom Dan Andersson och LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström är kritiska mot socialdemokraterna och regeringen.
De kräver ett brett skattepaket med höjd matmoms och höjda barnbidrag. LO vill också klämma åt skattefuskare i näringslivet.
En skör ingrediens i ett modernt samhälle är tilltron mellan människor. Tilltron till det offentliga systemet gör att den övervägande majoriteten är villig att betala skatt och inte bidrags- eller skattefuskar. Men den tilltron måste ständigt vårdas. När Skatteverket frågar om orsakerna till skattefusk visar det sig att hela 65 procent av urvalet svarar att de anser att personer i framträdande ställning bryter mot samhällets normer. Den siffran är för hög och har dessutom ökat.
Från Skatteverkets undersökningar av bland annat företagares syn på skatter framgår att skattens nivå är ett mindre problem än hur andra företag hanterar skatterna. Av företagarna säger 82 procent att de är beredda att betala sina skatter så länge nästan alla andra gör det. Men ungefär en femtedel av företagarna säger att de i stor utsträckning är utsatta för konkurrens av företag inom branschen som skattefuskar.
Bidragsfusk är ett allvarligt problem. Skattefusk är sannolikt ett problem av större ekonomisk omfattning. Beräkningar som gjorts utifrån nationalräkenskaperna visar att den svarta sektorn uppgår till cirka 4 procent av BNP. Skatteverket uppskattar att det totala skattebortfallet till följd av oredovisade inkomster uppgår till cirka 90 miljarder kronor.
Skattefusk leder till ökad skattebörda för andra skattebetalare. Svart arbetskraft dumpar dessutom löner och sociala villkor för anställda som arbetar vitt. Skattefusk i företagen snedvrider konkurrensen till fördel för de fuskande företagen. Det är centralt både för löntagare och företagare att konkurrens mellan företagen sker på lika villkor, så att de mest bärkraftiga företagen blir de som överlever på sikt.
Sedan början på 90-talet, när den stora skattereformen växte fram, har Östeuropa integrerats med Västeuropa och datakommunikationen flödar mellan länder, individer och företag. Inte bara storföretag utan allt fler medelstora företag samarbetar med företag i andra länder eller äger dotterbolag utomlands. Utländska företag äger en stor del av de svenska företagen. Det är en ny värld. Människor flyttar mellan länder och bor i olika världsdelar under perioder av sitt liv, utan att bidrags- och skattesystemet fullt ut anpassats till detta.
Det är nu dags att stärka tilltron till den bärande principen att alla måste göra rätt för sig i de offentliga systemen. Första mötet med den socialdemokratiska skattegruppen under finansminister Pär Nuder hölls i veckan. Gruppens uppdrag är att fördjupa, bredda och förnya den skattepolitiska diskussionen inom socialdemokratiska partiet. Vi förväntar oss att man i gruppen på allvar diskuterar hur förtroendet för de offentliga systemen ska stärkas.
Vi anser att regeringen redan i samband med budgetpropositionen i höst borde komma med förslag om hur mer ordning och reda skapas i de gemensamma systemen. För att hålla jämna steg med utvecklingen anser vi att följande åtgärder måste vidtas:
1. I den internationella miljön behövs ny samverkan mellan myndigheter som Skatteverket, Tullen och kronofogdemyndigheten. Skatteverket behöver omgående tillföras 100 miljoner kronor och efter en tid ytterligare 100 miljoner kronor för skattekontroll av företagen. Detta är pengar som flera gånger om kommer tillbaka till staten genom ökade skatteinkomster men som framför allt gör marknaderna mer rationella.
2. Det behövs samordnad kontroll av hushållens inkomster. I dag förhindras samverkan mellan skattemyndigheterna, försäkringskassan och andra utbetalare av exempelvis arbetsmarknadsersättningar, av sekretessbestämmelser.
3. Det behövs samverkan mellan arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter mot skattefusk i kontantbranscherna. Ett sådan samverkan finns i Norge och Danmark. I Danmark sker kampanjen under temat ”Fair Play” – det handlar om att skapa konkurrensneutralitet mellan företagen. I Sverige finns inget liknande samarbete. Här drar sig Svenskt Näringsliv undan samarbete och därmed ansvar för lag och ordning på skatteområdet.
Vi anser att Svenskt Näringsliv nu borde ägna mer tid åt att tillvarata företagarnas intressen att skapa vita branscher och mindre tid åt att skapa gynnsamma skattevillkor för rika personer.
Vi hävdar att det är möjligt att även i framtiden finansiera välfärdsutgifterna med skatter. Det finns stor betalningsvilja för vård och omsorg. LO anser att finansieringen av den framtida välfärden i första hand ska ske genom ett ökat antal arbetade timmar i ekonomin. Om andelen i arbete ökar med 5 procentenheter räcker det för att finansiera hela den ökning av utgifterna som följer av att det om drygt 10 år blir fler gamla. Att öka antalet arbetade timmar är politikens absolut viktigaste mål de kommande åren.
Vår inställning till skattehöjningar är att de ska vara så små som möjligt. Men när folk efterfrågar en bättre äldreomsorg och större personaltäthet på dagis – då ska det också vara möjligt att finansiera detta gemensamt – och höja skatter. Då är idén med ett skattesystem som minimerar fusk, skapar gynnsamma förutsättningar för tillväxt och som inte har negativa effekter på arbetsutbudet central. En ny skatteöversyn bör av den anledningen behandla frågan om hur skattebaserna ska vårdas.
Vår uppmaning till den socialdemokratiska skattegruppen är att snabbt skapa ett underlag för debatt i syfte att vårda skattebaserna och öka förtroendet för skatte- och bidragssystemen.
Enbart ökad skattekontroll räcker inte för att öka tilltron till skattesystemet. Grundläggande principer bakom skattesystemet, som ekonomisk rationalitet, enkelhet och rättvisa måste också stärkas. En översyn av skattesystemet rymmer därför en rad besvärliga frågeställningar. Några exempel är: Hur ska effekter på arbetsutbudet och viljan att utbilda sig beaktas vid utformningen av beskattningen på arbete?
Om framtidens välfärd ska kunna finansieras måste inkomsterna öka från de skatter som har breda baser. Det är därför närmast oundvikligt att inte återta sänkningar på moms på mat och kultur med mera för att återställa likformigheten i skattesystemet. En höjning av matmomsen får oönskade effekter på inkomstfördelningen. Det är därför sannolikt nödvändigt att höja barnbidraget. En ensidig momshöjning, som inte ingår i en paketlösning, bör ske först när arbetsmarknaden förstärkts.
Volvos vd har krävt lägre bolagsskatt för nystartade företag. Det är sannolikt ett omöjligt förslag men den självklara frågan är om bolagsskatten i stället bör sänkas generellt för att Sverige ska behålla sin position i den internationella konkurrensen. Samtidigt bör Sverige driva på för en miniminivå för rörliga skattebaser i EU.
Nästa fråga är om man kan skapa en högre grad av likformighet i den övriga kapitalbeskattningen. Det finns i dag en rad skatterabatter inom ramen för beskattningen av fastigheter och aktier, exempelvis. Vi tänker då på främst på den lägre kapitalvinstbeskattningen på fastigheter samt möjligheten att skjuta upp skatten till realisationstillfället.
En utredning ska se över regelverket och beskattningen av privat pensionskapital. Denna utredning är motiverad utifrån att de subventioner som ligger i systemet i dag kan ha negativa effekter på arbetsutbudet genom att de har effekter på sparandets fördelning.
Det är orimligt att ha skatter som subventionerar pensionering före 65 års pensionsålder när det övergripande målet är att öka antalet arbetade timmar. Det kommer att bli nödvändigt att helt eller delvis avskaffa de skattelättnader som nu finns för pensionssparande och möjligheten att skattesubventionerat ta ut pensionssparande redan vid 55 års ålder.
Förmögenhetsskatten präglas av olikformighet. Personer med lika stora ekonomiska tillgångar betalar olika mycket i förmögenhetsskatt. Olika skattebehandling av olika typer av tillgångar styr därför hur kapital fördelar sig i ekonomin.
Att ta bort denna skatt är dock detsamma som att skänka miljarder till de mest välbärgade i samhället, men skatten präglas inte av vare sig likformighet eller rättvisa i dag. Men avskaffande av arvs- och gåvoskatten gör det allt svårare att behålla dagens förmögenhetskatt. Det innebär i praktiken att rika hushåll kan ge bort sin förmögenhet till närstående.
För att ett reformerat skattesystem ska bli långsiktigt stabilt är det önskvärt att skatteförändringar är resultatet av ett brett politiskt samförstånd, samt att det backas upp av arbetsmarknadens parter. Det som möjliggjorde den stora skattereformen 1990/1991 var att man i arbetet inriktade sig på skatteförändringar i form av paket.
En intressant fråga är om folkpartiet är berett att samverka med andra partier i en ny skatteuppgörelse. Folkpartiet har spelat en nyckelroll i flera ekonomiska reformer de senaste 15 åren, både den stora skattereformen och pensionsreformen är exempel på det. Vi måste nu se till att fler blir beredda att ta ansvar för helheten. Ambitionen bör vara att sluta en ny skatteuppgörelse senast år 2008.
Dan Andersson, LOs chefsekonom
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
Dela