LOs ordförande, Wanja Lundby-Wedin var den som föredrog avsnittet om de internationella frågorna söndagen den 1 juni. Där slogs bland annat fast att det internationella fackliga arbetet ska vara en del av det fackliga vardagsarbetet.
Man valde att dela upp debatten i flera delar och många kongressledamöter och åhörare hade stundtals svårt att hänga med i beslutsgången.
LOs ordförande föreslog bland annat att hela debatten om vilka verktyg LO ska använda för att stärka den svenska modellen skulle ske samtidigt.
Bland annat kommer förslaget att skjuta fram ratificeringen av EU fördraget att behandlas i morgon, måndag, under avsnittet om arbetsliv och produktivitet. Kopplingen mellan Lavaldomen och den svenska modellen kommer även den diskuteras i morgon.
LOs ordförande sa också bestämt nej till att antagandet av EU–fördraget ska användas som ett verktyg för att tvinga EUs regeringschefer att ge Sverige garantier för strejkrätten och kollektivavtalsmodellen. 14 länder har redan antagit fördraget och skulle Sverige börja ställa krav om garantier så öppnas hela processen upp igen, vilket då skulle resultera i att fördraget faller. Detta vore djupt olyckligt eftersom det nya fördraget är bättre än det nuvarande, menade hon på.
LOs ordförande sa också att de garantier som LO vill ha inte heller är möjliga att få innan fördraget är antaget av alla medlemsstater.
Som på tidigare LO-kongresser upprepades kravet på att Sverige och andra länder ska ratificera ILOs konvention 94 om offentlig upphandling samt för att principerna tillämpas av internationella organisationer, för att motverka dumpning av löner och arbetsvillkor.
I övrigt så präglades det internationella avsnittet av vikten att ha och känna facklig solidaritet med omvärlden. Grunden för LOs internationella arbete är att aktivt arbeta för att de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet ska respekteras och främjas i alla länder och därför ska LO bland annat arbeta för att utveckla starka, fria och demokratiska fackföreningar och väl fungerande arbetsmarknadsrelationer runt om i världen sa man.
Beslut togs att centralorganisationerna och förbunden i de länder som har likartad syn på kollektivavtal ska agera gemensamt för att försvara och stärka kollektivavtalsmodellen. För att stärka den sociala dimensionen av globaliseringen vill LO att det ska bli möjligt att kunna vidta internationella sympatiåtgärder på överstatlig nivå. Den fackliga samverkan med omvärlden måste definitivt stärkas för att hävda löntagarintresset.
LOs styrelse föreslog också fler ändringar i riktlinjerna för det internationella arbetet. Bland annat ska mer arbete läggas ner på att få till stånd globala företagsavtal mellan de globala fackliga federationerna och multinationella företag och kongressen sa också ja till LOs styrelses föreslag om att ramavtal, som främst innehåller FN-organet ILOs kärnkonventioner, även ska gälla företagens underleverantörer.
LO kongressen beslutade att LO i framtiden ska hitta vägar för att kontrollera att företagen lever upp till ILOs och OECDs regelverk. LO ska också prioritera arbetet med att få till stånd internationella ramavtal mellan fackliga federationer och multinationella företag samt arbeta fram en strategi för hur LO och förbunden ska arbeta för att utveckla den sociala dialogen. Däremot avslogs ett motionskrav om folkomröstning om EU-fördraget och inte en enda ledamot gick upp i talarstolen och försvarade detta krav.
Anneli Palm
Dela