LOs analys av krisen

Lena Westerlund är ny som chefsekonom i LO sedan december 2008. Hon har studerat ekonomi med internationell inriktning i Göteborg och har arbetat som LO-ekonom sedan mitten av nittiotalet. Vi träffas i hennes arbetsrum för en intervju om den ekonomiska krisen.

- Den överrumplande krisen kallar jag den för, säger Lena Westerlund.

Många bedömare är i chocktillstånd över det dramatiska förloppet i den ekonomiska krisen. De är också överrumplade av att det i de finansiella systemen fanns så stora risker hos företag av typen Carnegie.

- Det är kända väletablerade bolag både i Sverige och USA som tagit oacceptabla risker, säger hon.

Lenas analys av krisen i ekonomin är att Sverige har tre kriser som pågår samtidigt: den finansiella krisen, en kris i den reala ekonomin och en kris i bilindustrin.

En global finanskris
Den finansiella krisen utlöstes av att kreditmarknadsföretag i USA haft för högt värderade tillgångar. När de tillgångarna har sjunkit i värde har framför allt bolåneinstitut i USA gått i konkurs. Också i bankerna har det funnits instrument, till exempel obligationer med underliggande säkerheter som varit för högt värderade.

Det som sedan hände var att värdet på alla tillgångsmarknader sjönk samtidigt. I USA sjönk till exempel alla fastighetsmarknader i hela landet samtidigt.

Det finns flera systemfel som bidrar till finanskrisen. Ett fel gäller kreditinstrumenten. Systemen har byggts utifrån att det alltid ska finnas motbalanserande krafter. Alla marknader ska inte som nu falla samtidigt.

Ett annat systemfel gäller värderingsinstituten.

- De har inte varit oberoende. De har varit betalda av marknadens aktörer, och har haft ett intresse av att inte värdera ner tillgångar i tid, säger Lena.

Nedvärderingen av tillgångar är inte färdig på långa vägar.

- Det talas om att det globalt finns kvar osäkra tillgångar i samma omfattning som redan kommit fram.

Krisen har också en bakgrund i att länder i Asien och oljeproducerande länder haft stora överskott i bytesbalansen och valt att placera dem i papper bland annat i USA. Lena ser en parallell till dagens kris i trettiotalskrisen.

- Riskerna och felvärderingarna som låg i det finansiella systemet var väldigt stora då också.

- En skillnad i dag mot trettiotalet är att riksbankerna i dag i USA, inom OECD och i Sverige har gjort väldigt mycket rätt. Bland annat har de gemensamt sänkt räntan, för att stimulera efterfrågan.

Kris i den reala ekonomin
Den andra krisen i Sverige gäller den reala ekonomin, det vill säga produktionen och sysselsättningen. Det är den krisen som gör att människor blir av med jobbet.

- Kreditåtstramningen, som följer av finansiella krisen, spelar en roll för det dramatiska förloppet med de snabbt ökande varslen, säger Lena.

Krisen i den reala ekonomin hänger i hög grad ihop med att storföretagen har fått problem med sin finansiering. Normalt sett lånar inte stora företag som Volvo, Saab, General Motors och Vattenfall av bankerna. De finansierar sig på en egen kreditmarknad genom att ge ut företagsobligationer.

- Företagens obligationsmarknad har nästan havererat internationellt och fungerar nu oerhört dåligt. Det har inte myndigheterna lyckats lösa upp, säger Lena.

De stora företagen vänder sig då i stället till bankerna för att få låna. Det har lett till att bankerna lånar ut en massa pengar, men inte till små och medelstora företag. De små saknar avtal med banken om framtida finansiering.

- Ta till exempel den där lastbilen som var beställd och stod färdig för leverans. När det medelstora företaget ska hämta ut den nya lastbilen, behöver de kanske låna pengar. Men får de inte någon kredit, då de man inte hämta ut lastbilen, förklarar Lena.

Industrin har fått ett snabbt fall i orderingången genom att det som är beställt inte hämtas ut. Och det är inte bara underleverantörer som varslar när de får problem med krediterna, också stora företag varslar när deras kunder, t ex åkerier, är drabbas av kreditåtstramningen.

Kris i fordonsindustrin
Den tredje krisen finns i bilindustrin där Volvo och Saab och deras underleverantörer har varslat tusentals anställda.

- Det beror inte på finanskrisen, utan är en strukturfråga, säger Lena.

Strukturkrisen handlar bland annat om att bilindustrin i de rika länderna inte ställt om sin produktion av personbilar till efterfrågan.

- Det kan gälla småbilar, eller lyxbilar, eller säkerhet, eller design, eller något annat, säger Lena.

När det gäller personbilar finns det en överkapacitet, inte bara i Sverige, utan också i Europa och USA.

- I Sverige har bilindustrin dubbeltrubbel, säger Lena.

Här ägs bilindustrin av USA-företag som Ford och General Motors. Samtidigt är USA en viktig exportmarknad, som befinner sig i en krympande ekonomi. Inom lastvagnar är det inte strukturkris, men de påverkas också av kreditkris och lågkonjunktur. Hela fordonsindustrin sysselsätter också många underleverantörer i Sverige.


Text: Anna Holmgren