Emelie - kongressens yngsta ombud

Låt oss presentera LO-kongressens yngsta ombud - djurvårdaren och kommunalaren Emelie Nyström. I en första intervju berättar Emelie varför hon blev fackligt aktiv och vilka hennes hjärtefrågor är. Under kongressen kommer vi att följa Emelie på plats för att se hur det går när hon befinner sig mitt uppe i debatten och beslutsfattandet.



- Jag hoppas att jag vågar gå upp i talarstolen och jag hoppas att det inte bara blir en massa beslut, att jag får vara med och jobba lite och att det blir diskussion. Det är ju det allt går ut på, att ha chansen att påverka, säger Emelie Nyström, yngsta ombudet på LO-kongressen 2008.

Emelie är djurvårdare på ett privatägt företag i norra Stockholm. Hon bor i Upplands Väsby och sitter sedan ett år med i styrelsen för Kommunals sektion 45 Djur och Natur. På fritiden gillar Emelie att jaga och åka med sin sambo på bilutställningar. På gymnasiet gick hon naturbrukslinjen. Hennes första jobb var att mjölka kor på en bondgård i Rimbo. Sedan arbetade hon på en slädhundsfarm utanför Arvidsjaur.

Det var när Emelie jobbade på ett hunddagis som det började hända tråkiga saker.

- Man kunde bli beskylld för saker man inte gjort eller få jobba över efter åtta timmar utan ersättning, säger Emelie.

Då visste hon ingenting om facket. Hon bara lämnade in nyckeln och gick när hon fått sin sista lön.

Nästa jobb var ett fast heltidsjobb som djurskötare. Här fick Emelie trettio arbetskamrater och gick med i facket för första gången. Hon har inte ens funderat på att gå ur facket när a-kasseavgiften höjdes.

- Jag bara betalar fackavgiften. På hunddagiset lärde jag mig att det behövs någon som kan hjälpa mig att kräva min rätt, säger Emelie.

Emelie har hunnit med att vara arbetsplatsombud, blivit invald i sektionsstyrelsen, är ungdomsansvarig och är ute på gymnasieskolor och informerar om facket.

Vilken är Emelies hjärtefråga inför kongressen?

- Ja, det var en svår fråga. Jag ska ju företräda hela Kommunal, inte bara mig själv eller sektionen, säger Emelie. Men så bestämmer hon sig.

- Min hjärtefråga är att fler unga ska bli mer engagerade i facket och i sig själva, hur de har det och hur det ska bli bra för dem och deras kompisar. Jag vet hur jag vill ha det. Nu kan jag påverka så det blir bättre och jag vill att fler än jag ska vara med och påverka.

Fler unga måste förstå att de kan säga ifrån utan att få sparken och att de inte behöver gå med på att bli psykiskt nedtryckta.

- Det är viktigt att nå ut till de unga tidigt innan de får fel uppfattning om facket, anser Emelie.