När det lettiska företaget Laval år 2004 fick uppdraget att rusta upp skollokaler i Vaxholm ville Byggnads att de anställda skulle få samma villkor som andra på svensk arbetsmarknad. När Byggnads därför ville teckna kollektivavtal sade Laval nej med hänvisning till att man redan hade ett avtal med det lettiska facket.
Eftersom villkoren i det avtalet var klart sämre än vad som gäller för anställda i Sverige satte Byggnads arbetet i blockad. Fallet hamnade i Arbetsdomstolen och sedan i EG-domstolen. I december 2007 meddelade EG-domstolen i sin dom att den svenska utstationeringslagen förhindrar att facket hävdar likvärdiga kollektivavtal för svenska och utländska företag verksamma i Sverige.
Dessa hinder för facket att värna likabehandling av arbetare på den svenska arbetsmarknaden skulle delvis kunna undanröjas genom förändringar i svensk lagstiftning. Men den borgerliga regeringen har i stället lagt fram ett lagförslag, Lex Laval, som innebär att det i praktiken blir frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska löne- och anställningsvillkor.
Regeringens förslag motiveras inte av krav från EU och kommer, om det går igenom, att öppna för en låglönekonkurrens som på sikt pressar ner lönerna på svensk arbetsmarknad. I ett långsiktigt perspektiv handlar det helt enkelt om överlevnaden av den svenska modellen med kollektivavtal.
- Regeringens lagförslag, Lex Laval, måste återkallas och omarbetas.
- Arbetare ska ha lika lön för likvärdigt arbete oavsett om de är anställda av ett svenskt eller utländskt företag eller om de befinner sig i Sverige tillfälligt eller permanent.
Se också EU och Kollektivavtal.
Läs mer om Socialdemokraternas politik här.
Dela