Vaxholmskonflikten är inte bara en fråga för Sverige och handlar inte bara om svenska förhållanden. Tvärtom. Det är en fråga som engagerar löntagare i hela Europa.
Erland Olauson, förste vice ordförande i LO och avtalssekreterare, möter ofta fackligt aktiva från hela världen som vill veta mer om konflikten i Vaxholm.
- Vad konflikten handlar om är: ska strejkrätten underordnas marknaden? säger Erland Olauson.
Starka krafter i Europa anser att den fria marknaden måste gå före strejkrätten. Detta engagerar och berör ju alla löntagare, menar Olauson.
- Facket slår vakt om strejkrätten som en grundläggande frihet.
Erland Olauson menar att när det gäller Vaxholmskonflikten kan politiska motståndare stå på samma sida.
- Frågan är ju om strejkrätten ska regleras på EU-nivå eller på nationell nivå.
På samma sida
Olauson bedömer att de flesta regeringar i EU-området står på samma sida som LO och Byggnads i konflikten i Vaxholm.
- Det är sannolikt att de flesta regeringar inte vill att EU ska bestämma hur strejkrätten ska regleras i respektive land, säger han.
Hur strejkrätten är reglerad skiljer sig åt i EU:s medlemsländer. I Frankrike är den till exempel knuten till individen, i Storbritannien är den inte knuten till kollektivavtalen.
- Det gör att Frankrikes regering säger att de ska uttala sig för Byggnads sak i EG-rätten, säger Erland Olauson. Den franska regeringen vill inte att EU ska lägga sig i hur detta regleras. Och Frankrike har en konservativ regering. Likadant har den danska regeringen sagt samma sak.
EG-domstolen har skickat ur frågan på remiss till alla länder inom EU. Tiden för att svara går ut i sista januari.
Måste skicka frågan vidare
Olauson påpekar att det inte är sannolikt att EG-domstolen kommer att lägga hinder i vägen för svensk strejkrätt i samband med konflikter som den i Vaxholm. Arbetsdomstolen, AD, fick ju en önskan om ett interimistiskt beslut att förbjuda strejken och blockaden. Där sade AD nej.
- Det är inte sannolikt att EG-domstolen har en annan åsikt, därför sade AD nej. Däremot är det inte helt uteslutet och därför måste AD skicka frågan vidare till EG-domstolen, menar Olauson.
Erland Olauson har vid flera tillfällen sagt att om EG-domstolen beslutar mot fackets rätt att ta till stridsåtgärder, då har han svårt att se att LO längre ska vara för ett svenskt medlemskap i EU.
- Om EG-domstolen skulle komma med ett utslag som slår sönder vår modell, då har de grundläggande förutsättningarna för vårt medlemskap i EU raderats, säger han. Då är det min övertygelse att vi inte kan vara med i den klubben.
Men Olauson påpekar att han i grunden är övertygad om att EU är bra för LO-förbundens medlemmar.
- Jag är för att vi är med i EU, för jag tror det är bra för löntagarna. Och jag betraktar det som nästintill uteslutet att EG-domstolen tar ett beslut som river upp vår svenska modell.
Beslutet från EG-domstolen behöver inte bli antingen-eller. Beslutet kan innehålla vissa krav på förändringar av de svenska reglerna.
- Då får vi väl se över det och se vad som måste åtgärdas.
Bevakas hårt
Vaxholmskonflikten har bevakats hårt av svenska medier. Olauson menar att en del rapportering inte varit korrekt:
- Det har ibland framställts som att Byggnads försökte få mer betalt av det lettiska företaget än svenska företag betalar sina byggnadsarbetare. Det är inte sant.
Olauson påpekar:
- Det var ett svenskt företag som först hade kontraktet med Vaxholms kommun om att bygga skolan i Vaxholm.
- Detta svenska företag hade inga anställda. De anlitade då ett lettiskt byggföretag, Laval un Partneri för att utföra jobbet.
- Uppgifter från bland annat skattemyndigheten i Lettland visar att de lettiska byggnadsarbetarna fick mellan 30-35 kronor i timmen som lön.
- Mellanskillnaden mellan de lettiska arbetarnas lön och vad kommunen skulle betala skulle stoppas i det svenska företagets lednings egna fickor.
Olauson har också reagerat på att det lettiska företaget Laval un Partneri i en del medier utmålats som ett litet maktlöst företag.
- Laval har varit i Sverige förut och slutit avtal med byggnads. De företräddes i förhandlingarna i Sverige av en av de främsta juristerna inom arbetsrätt. Det var verkligen inte fråga om ett litet företag som inte visste vad det handlade om.
Obegripligt av Hamilton
I samband med att Aftonbladets journalist Ingvar Persson gav ut en bok om Vaxholmskonflikten arrangerade LO ett seminarium och en debatt om konflikten. En av deltagarna i debatten var den liberala ekonomen Carl B Hamilton som hävdade att LO står för en främlingsfientlig attityd i Vaxholmskonflikten.
- Det är obegripligt hur han kan säga så. När EU fick sina nyaste medlemmar var det flera länder som skapade speciella övergångsregler för att hindra de nya ländernas invånare att ta arbete i de gamla EU-länderna. LO har hela tiden varit emot sådana övergångsregler, säger Erland Olauson.
LO och Byggnads har inget emot att det kommer arbetare från andra länder till Sverige.
- Vi är en fackförening, vi vill inte att människor ska ha olika löner beroende på vilket land de kommer ifrån. Om en arbetare får halva lönen för att han är från Riga, då är det ju apartheid.
Text: Rosemari Södergren
Läs också:
Så kom sanningen fram till slut - Olauson svarar Anders Elmér
Anders Elmér som företräder Laval i Waxholmsfallet påstår att arbetsgivarna ville teckna kollektivavtal. Det är inte hela sanningen.
LOs Erland Olausons svar till Dagens Nyheter.
Dela