Kvinnlig generalsekreterare i världsfacket?

Världsfacket IFS, bildades genom en sammanslagning av två tidigare internationaler 2006. På kongressen i Wien 2006 valdes britten Guy Ryder till generalsekretare och Sharan Burrow från Australien till ordförande.

Inför nästa kongress i Vancouver i juni 2010 har Guy Ryder aviserat att han vill lämna IFS. Några andra kandidater till att efterträda honom än Sharan Burrow har ännu inte gett sig till känna. Hon är 55 år, har en yrkesbakgrund som lärare och är ordförande i Australian Council of Trade Unions sedan år 2000.

Hur skulle det märkas om IFS får en kvinna som generalsekreterare?

- Jag hoppas att det ska ses som en fortsättning på det nuvarande ledarskapet. Har haft ett nära samarbete med Guy Ryder och hoppas att människor har förtroende för vår ambition att bygga en ny facklig internationalism och en rättvisare värld. Jag vill fortsätta arbeta med förnyad styrka för ökat fackligt medlemskap och rätten att förhandla kollektivt.

- Samtidigt är det medlemmarna som avgör vad som ska göras. Generalsekreteraren är medlemsorganisationernas ödmjuka tjänare. Jag kanske kan ingjuta förtroende hos andra kvinnor, säger hon.

På IFS första kvinnokonferens som hölls i oktober deltog drygt 450 kvinnor från över 100 länder. Konferensen genomfördes mot bakgrund av den globala ekonomiska krisen och hade som huvudteman jämställdhet samt anständiga arbets- och levnadsvillkor för kvinnor.

På vilket sätt har den ekonomiska krisen särskilt drabbat kvinnorna?

- På tre sätt. Det första är att lönegapet mellan män och kvinnor inte minskar, faktum är att det ökar igen i många sektorer.

- Det andra är att det blir allt vanligare med tillfälliga och otrygga jobb. Männen har förlorat fler fasta heltidsjobb, men kvinnor blir av med timmar eller får otryggare anställningar som det är svårt att leva på. Detta var ett bekymmer redan före krisen, men vi befarar att det kommer att tillta och risken är att detta mönster biter sig fast.

- En tredje fråga är den om de gröna jobben. Vi måste vara vaksamma så att den gröna ekonomin och de rena jobben inte blir en maskulin företeelse, utan att den även inkluderar kvinnorna, säger Sharan Burrow.

Om du måste prioritera, vilka frågor vill du lyfta fram som viktigast och ta med som era krav till kongressen i Vancouver?

- En fråga som vi måste fokusera på är villkoren för kvinnor i ekonomiska frizoner och i den informella sektorn. De saknar ofta grundläggande rättigheter och utsätts för våld och andra extraordinära former av diskriminering.

- Den andra frågan är hur vi generellt ska bli bättre på att organisera kvinnor och på så sätt öka den fackliga styrkan. Kvinnorna är underrepresenterade i facket och är mest sårbara på arbetsmarknaden. Det ligger också i våra bröders intressen att de blir organiserade.

Varför har IFS en särskild kvinnokonferens och inte en jämställdhetskonferens där både män och kvinnor deltar?

- Jag respekterar den modell ni har i Skandinavien. Hos er har kvinnorna krävt att männen stöder jämställdhetsambitionerna, ni har ett starkare partnerskap. Men i många andra länder ser det inte ut så. Där trycks kvinnor tillbaka även inom facket. Därför är detta enda sättet för kvinnor att få delta på sådana här möten, säger Sharan Burrow.


Text: Bengt Rolfer