Det behövs en kraftsamling på arbetsmiljöområdet

En byggnadsarbetare i Kallhäll får en tre ton tung vägg över sig och avlider av sina skador. En chaufför blir ihjälkörd av en truck i Västerås. En underhållsarbetare vid kärnkraftsverket i Oskarshamn omkommer vid en olycka i turbinhallen. En anställd blir påkörd och dödad av ett tåg i Stockholms tunnelbana.

Det är bara några av de allvarliga arbetsplatsolyckor som media rapporterat om den senaste tiden. Och de är inga undantag. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste statistik, som är från 2008, omkommer i genomsnitt fler än en person i veckan på sina arbetsplatser. Totalt registrerades över 100.000 olyckor under ett år varav drygt en fjärdedel medförde frånvaro från arbetet. Till detta kom nästan 11.000 arbetssjukdomar.

Internationellt är siffrorna än mer förskräckande. Varje dag dör över hela världen över 5.000 personer till följd av sitt jobb. För att vi aldrig ska glömma detta, men framför allt för att vi ska göra något åt det, har FNs arbetslivsorgan ILO utropat den 28 april till Världsarbetsmiljödagen.

Visst har vi kommit långt i Sverige jämfört med många andra länder. Fortfarande drabbas dock alltför många av olyckor eller sjukdom som orsakas av arbetet. Andelen tidspressade och hårt styrda eller ensidiga arbeten har ökat. Stressen i arbetslivet och känslan av att aldrig bli färdig med sina arbetsuppgifter ger allt större negativa effekter på hälsan. Frågor om delaktighet och inflytande blir viktigare när arbetet blir gränslöst. Fler är också utsatta för hot eller våld i arbetslivet. Många arbetsgivare tycks ha en föreställning om att alla kan producera maximalt hela tiden.

Ohälsan i arbetslivet är dessutom tydligt klass- och könsrelaterad. LOs undersökning Arbete, liv och hälsa från 2009 visar att skillnaderna mellan arbetares och tjänstemäns arbetsmiljö har ökat de senaste 20 åren. Det är framför allt kvinnor i LO-yrken som drabbas av besvär som värk i nacke, axlar eller rygg. Antal förlorade arbetsår för anställda orsakad av död eller förtida pension är i genomsnitt 3,3 år för kvinnor och 2,5 år för män. Kvinnor i fysiskt påfrestande yrken har upp till elva förlorade arbetsår.

Vi är mot denna bakgrund allvarligt oroliga över vilka konsekvenser regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet kommer att få de kommande åren. Sedan maktskiftet 2006 har regeringen exempelvis skurit ned anslagen till Arbetsmiljöverket, tagit bort medlen till utbildning av skyddsombud och lagt ned Arbetslivsinstitutet. Sverige lever inte längre upp till ILOs rekommendationer om antalet arbetsmiljöinspektioner.

Det krävs en nationell kraftsamling på arbetsmiljöområdet. Målet måste vara att alla ska ha ett arbete som utvecklar och som gör det möjligt att arbeta ett helt yrkesliv. Man ska kunna avsluta ett yrkesverksamt liv med bibehållen psykisk och fysisk hälsa. Så även på arbetsmiljöområdet står vårt land inför ett vägval i höst. En fortsatt borgerlig regering innebär en fortsatt nedprioritering av arbetsmiljöfrågorna. Med en socialdemokratiskt ledd rödgrön regering kommer vi att starta ett brett reformarbete för friska anställda på friska arbetsplatser.


Ulla Lindqvist, vice ordförande LO
Berit Högman (S), vice ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott