2007-07-10
Är det farligt att vara ung eller 55+?
Det kom att handla mycket om utbildningspolitik på LO-ekonomernas seminarium i Visby och om socialdemokratisk och borgerlig politik kring villkoren för unga och äldre och om jämställdheten på arbetsmarknaden.
- Det löser inga problem i skolan att ta ifrån eleverna mobiltelefonerna. Ta resurser från ett område och flytta dem till ett annat i stället. Satsa på de kommunala skolorna, tyckte Kajsa Borgenäs. Dan Andersson var inne på samma linje.
När är rätta tiden att skaffa barn?
En fråga som många unga kvinnor ställer sig är om när det är rätt tidpunkt att skaffa barn. Hur påverkar det karriären och hur ställer sig arbetsgivaren till hämtning på dagis och vård av barn? Inte lika många män behöver ställa sig den frågan som väcktes av seminariets samtalsledare Nisha Besara.
LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin och Jenny Lindblad, utredare på LO deltog också i debatten men först gav Dan Andersson en bakgrundsbild av ungdomars situation med utbildning och jobb i åldrarna 20-24 år och Jenny Lindblad redogjorde för hur det är att vara 55+ på arbetsmarknaden.
Hur ser de borgerliga partierna och hur ser socialdemokraterna på problemställningarna kring ordning och reda, lägre trösklar in i arbetslivet, kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. De har frågorna hänger ihop med ungdomarna.
Det är inte farligt att vara ung och vara kortvarigt arbetslös, att ha låga inkomster eller vara bidragsberoende under en period. Det är däremot farligt att vara ung kvinna och arbetarklass. Klass och-könskiktningen slår igenom starkt. Det här är en stressad generation. Hur mycket de än pluggar, lever de i en konkurrenssituation. Det är inte så enkelt att om bara de unga studerar så får de ett jobb. Unga vuxna är ofta fattiga och är det under en längre tid. De som har föräldrar med resurser klarar sig bättre. En annan stress är att unga får vänta väldigt länge på fasta jobb. Fyra procent av äldre är fattiga medan cirka fjorton procent av unga är långvarigt fattiga. Detta är ett historiskt nytt fenomen i Sverige.
Kvinnorna sackar efter i lön och det kan inte förklaras med hur föräldraförsäkringen ser ut. Det är mer klass- och könsinriktat. Redan efter de första fyra åren halkar unga kvinnor efter med flera tusen kronor i månaden i gruppen unga arbetarkvinnor 20-24 år. Då har inte så många barn ännu.
- Jag vet inte vad det beror på men det har med arbetsmarknadsstrukturer och jobbens värderingar att göra, trodde Dan Andersson.
Det finns en föreställning att det är tuffare tag och drivkrafter som behövs. Det enklaste är att jämföra USA med Europa.
- Långvarig fattigdom är mycket vanligare i USA än i Europa. Vägen där går via svagare fack och större inkomstskillnader men det ger allvarliga biverkningar med den sortens lösningar, menade Dan Andersson.
Välfärden utvecklades i samförstånd
De tuffare tagen som Folkpartiet numera står för i skol- och utbildningspolitiken har en annan historia. Välfärdens utveckling i Sverige, ATP och folkskolan, växte fram i samförstånd mellan socialdemokratin och upplysta liberaler i samhället.
- En stor del av arbetsrätten, den svenska modellen, är skapad i samförstånd av en arbetarklass och en liberal borgar- eller medelklass i Sverige. Vi har en tom i mitt i Sverige och hela den mitten har gått åt höger, anser Dan Andersson.
Långvarig fattigdom är mycket vanligare i USA än i Europa. När brottsligheten skulle bekämpas i New York skulle det lösas med tuffare tag men det framkom att den största orsaken till brottsligheten var inkomstklyftorna och inte polisstrategier. Man höjde minimilönerna. En annan påverkande orsak var att en liberal abortlagstiftning infördes med kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.
- Som turist undviker du inkomstskillnader genom att inte gå i mörka gränder för den egna säkerhetens skull, förklarade Dan Andersson.
Nuvarande borgerlighet är konfrontatorisk mot LO och vill amerikanisera det svenska samhället och göra det farligare, enligt Dan Andersson.
Jämställdhet och delaktighet viktigt för hög sysselsättning
Att Sverige har så hög sysselsättningsgrad beror på att så många kvinnor arbetar. De länder som redovisar höga siffror här är välfärdsländer. Jämställdhet, delaktighet och kunskap leder till högre sysselsättning.
Gruppen 55+ är en allt viktigare grupp i arbetslivet för samhällsekonomin. Det är en grupp där många faller ut men från 90-talet och framåt har antalet som stannar kvar på arbetsmarknaden ökat.
- Varje år i arbete fram till 65 år är allt viktigare, för den enskilde och för samhällsekonomin, redovisade Jenny Lindblad.
Det är viktigt att veta hur stor pensionen kommer att bli för viljan att arbeta. Makar fattar ofta ett gemensamt beslut om när de vill gå i pension och kvinnan är då ofta yngre än mannen.
Arbetsmiljö, hälsa och produktionskrav påverkar möjligheten att kunna arbeta längre och likaså välfärdstjänsternas utveckling. Fler låginkomsttagare tar hand om sina gamla föräldrar medan de rika köper dessa tjänster.
Möjligheten att kunna vidareutbilda sig under hela arbetslivet har betydelse för hur många som kan tänka sig stanna kvar i jobb efter 55+.
- Det är också därför LO är så kritiskt till de försämrade möjligheterna till vidareutbildning, ansåg Jenny Lindblad.
Möjligheten att få arbeta är beroende av att 55+ anses mindre flexibla och att unga saknar erfarenhet. Vid årsskiftet kommer ett åldersdiskrimineringsförbud att träda i kraft.
Debatt följde när Wanja Lundby-Wedin och Kajsa Borgenäs kom upp på scenen.
Kajsa Borgenäs fick frågan om det är farligare att vara ung idag på arbetsmarknaden.
Det är farligare att vara ung idag
- Det är farligare att vara ung i dag än tidigare och det blir allt farligare, kopplat till utbildningssystemet, menade Kajsa Borgenäs.
Tidigare hade alla rätt till grundskola, gymnasieutbildning och möjlighet att söka in på högskola, även senare i livet. Den borgerliga regeringen snävar nu in möjligheterna till alternativa vägar in i utbildning. Eleverna måste välja utbildning redan vid sexton år, i början av gymnasietiden. Också pensionsval som påverkar livet längre fram i tiden måste göras tidigare.
- Den utbildningssegregering som finns på arbetsmarknaden beror i stor grad på hur utbildningssystemet ser ut. Den segregeringen syns också på arbetsmarknaden och förstärker den segregering som nu införs med en låglönemarknad, menar Kajsa Borgenäs.
Wanja Lundby-Wedin fick frågan om det är farligare att vara 55+ på arbetsmarknaden.
- Den negativa sidan av den större rörligheten på arbetsmarknaden är att de som inte får ett jobb inom de områden de utbildat sig och har fått acceptera ett mindre kvalificerat jobb ser på detta som ett tillfälligt jobb. Det blir då i förlängningen ett tillfälligt jobb även för dem som har dessa jobb permanent. Vi har ju varit positiva till strukturella förändringar och rörlighet på arbetsmarknaden men vi kan ju inte vara det om det får negativa konsekvenser, sa Wanja Lundby-Wedin.
Det där något i arbetsmarknadens struktur gör att det väldigt tidigt finns löneskillnader mellan kvinnor och män som Dan Andersson talade om tidigare. Vad tror ni det beror på, frågade Nisha Besara.
Kvinnors jobb är lägre värderade
- Jag tror det beror på den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnors jobb är lägre värderade än mäns. Arbetsgivaren väljer att satsa på den unge mannen som förmodligen inte kommer att vara hemma med barnen. Delad föräldraförsäkring är en bra bit på väg till förändring, tror Wanja Lundby-Wedin.
För att komma åt problemet tror Kajsa Borgenäs att vi måste jobba på flera olika plan med arbetsgivarna, lagstiftning och föräldraförsäkringen.
- Jag tror ni är den första generationen där män och kvinnor oftare gör gemensamma livsval också när det gäller att dela föräldraförsäkringen och att jämställdheten inte bara är en kvinnofråga, hoppas Wanja Lundby-Wedin.
Segregerad skola ger segregerad arbetsmarknad
Om skolan är segregerad kommer också arbetsmarknaden att bli det. Vid frågor från publiken framkom att Dan Andersson och Kajsa Borgenäs tänker i samma banor om hur det ser ut i grundskolan där resurser har försvunnit från grundskolan. Medelklassen och uppåt sätter sina barn i friskolor om föräldrarna tror att det är där deras barn får bäst utbildning när resurserna försvinner från grundskolan.
- Det löser inga problem i skolan att ta ifrån eleverna mobiltelefonerna. Ta resurser från ett område och flytta dem till ett annat i stället. Satsa på de kommunala skolorna, tycker Kajsa Borgenäs. Dan Andersson är inne på samma linje.
Facket ska försöka underlätta för tillfälligt anställda att bli medlemmar. Tidigare har det gällt att facket bara hjälper dem som är medlemmar. Det är rimligt för det är medlemmarna som betalar men på en arbetsmarknad med kortvariga osäkra jobb ser bilden annorlunda ut.
- Vi måste ge rimligt stöd även åt ungdomar som ännu inte är med i facket så arbetsgivarna inte kan utnyttja dem som står utanför. Det kan vara ett sätt att hjälpa de medlemmar vi redan har att i alla fall informera vilka rättigheter en anställd har så arbetsgivarna inte kan skapa en grund för social dumpning, förklarade LOs ordförande.
Fotot visar Kajsa Borgenäs
Text och foto: Christina Jonsson
Dela