LO-krav mot regeringen: Först Laval, sedan fördraget

Debatten hölls i LO-huset på måndagen, dagen innan den världsomspännande kampanjdagen för Decent Work och Decent Life – bra jobb till justa villkor. Ett välkänt fackligt begrepp för detta krav är Det goda arbetet. Den globala finanskrisen och den pågående Lavalutredningen gav extra skärpa åt frågorna om jobben och arbetsmiljön.

I sin inledning kopplade LO-ordföranden, Wanja Lundby-Wedin, kraftsamlingen för Decent Work till både den svenska och internationella utvecklingen. Även om förhållandena på den svenska arbetsmarknaden är långt bättre än i många andra länder finns det stora och växande problem även här, slog hon fast.

- Globalt arbetar allt fler med otrygga och uselt betalda jobb i ekonomiska frizoner och i den informella sektorn. I Sverige finns en växande grupp papperslösa arbetare som ofta utnyttjas grovt av oseriösa arbetsgivare. Förhållandena kan ibland liknas vid människohandel.

Arbetsmiljö är ett annat gigantiskt problem. Varje år dör 2,2 miljoner arbetstagare på grund av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. I Sverige ökar arbetsmiljöproblemen, och hittills i år har 48 personer dött i arbetsolyckor Ändå har regeringen skurit ned anslagen till arbetsmiljöarbete konstaterade Wanja Lundby-Wedin och efterlyste besked om insatser för att minska riskerna i jobbet.

- Vi har i dag färre arbetsmiljöinspektörer än vad ILO rekommenderar och hälften så många som i Norge och Danmark.

Sven Otto Littorin förklarade att han självklart delar LOs uppfattning att arbetsmiljön ska vara trygg och säker, men att han inte trodde att fler arbetsmiljöinspektörer var den givna lösningen.

- I Sverige har vi till skillnad från andra länder också fackliga ombud och regionala skyddsombud som gör en stor insats.

I regeringens nya arbetsmiljöstrategi ingår att uppmuntra företag som förbättrar arbetsmiljön, förklarade arbetsmarknadsministern, som sade sig tro på den danska modellen med gröna så kallade smileys, märken med glada ansikten, till företag som har en bra arbetsmiljö. Dessa kan företagen använda i sin marknadsföring.

- Det är bra att också uppmuntra goda initiativ, menade arbetsmarknadsministern.

- Men smileys ska inte ersätta arbetsmiljöinspektörerna, lade han till, väl medveten om den LO-kritik som redan riktats mot förslaget.

Sven Otto Littorin uttalade gång på gång sitt stöd för den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka parter och kollektivavtal.

- Den bidrar till stort ansvarstagande, bättre utveckling och färre konflikter och är helt överlägsen andra lönebildningsmodeller.

Han förklarade också att regeringen stödjer kravet om Decent Work globalt, bland annat genom bidrag till ILO.

- Sverige har också som första land ett samarbetsavtal om Corporate Social Responsability, CSR, med Kina, och den svenska ambassaden i Peking ska snart utökas med ett arbetsmarknadsråd.

Sven Otto Littorin betonade att Decent och Work är två begrepp som båda är viktiga. Vad han menade med detta blev inte klarlagt under debatten. Av eftersnacket att döma uppfattade delar av publiken att arbetsmarknadsministern satte jobb oavsett villkor främst, och justa villkor på andra plats.

När debattörerna kom in på Lavalutredningen hettade det till. Utredningen gäller följderna för den svenska arbetsmarknaden av EU-domstolens utslag i det omdebatterade Lavalmålet och ska presenteras den 15 december i år.

LO liksom socialdemokraterna kräver att utredningen blir offentlig innan riksdagen i november tar beslut om EUs nya fördrag och att den innehåller förslag som undanröjer de negativa effekterna av Lavaldomen, främst en omförhandling av EUs utstationeringsdirektiv. Det ska klart framgå att direktivet anger den lägsta acceptabla nivån för löner och andra villkor - inte maximinivån som blivit tolkningen efter Laval-domen.

Man kräver också ett så kallat socialt protokoll som slår fast att fackliga och andra mänskliga rättigheter inom EU är överordnade den fria rörligheten inom unionen och inte tvärt om, samt en antidiskrimineringsklausul. Detta för att stilla den oro som många svenska löntagare känner efter Lavaldomen, förklarade LOs ordförande.

- Bakom de här kraven står LO-förbundens 1,6 miljoner medlemmar, en klar majoritet i Europaparlamentets sysselsättningsutskott samt fackliga organisationer och arbetsrättsjurister i hela EU.

Men arbetsmarknadsministern lät sig inte bevekas. Lavalutredningen och omröstningen om EUs nya stadga har ingen koppling, menade han, och utredningen kunde inte skyndas på. Sven Otto Littorin avvisade kravet på att omförhandla utstationeringsdirektivet.

- Många länder ogillar direktivet. Om man öppnar det för omförhandling kan resultatet bli ännu sämre för de svenska löntagarna, varnade han.

- Så du menar att du värnar om löntagarnas rättigheter mer än vad jag gör, replikerade LOs ordförande.

På frågan om vad regeringen vill göra för att försvara den svenska modellen efter Lavaldomen förklarade Sven Otto Littorin att han ännu inte hade något bra svar. Under kommande möten med EU-domstolen och kommissionen skulle han lyssna med stora öron, för att kunna ta ställning. Detta fick LO-ordföranden att reagera och Littorin uppmanades att kraftfullt försvara den svenska modellen på Europanivå och inte bara lyssna.

Hon slog fast att LO inte vill äventyra det nya EU-fördraget.

- Det är bättre för oss än det nuvarande fördraget. Men vi vill ändra på tågordningen: Först Lavalutredningen, sedan riksdagsbeslut om fördraget. Det gör mig lite skrämd att vi har en regering som inte inser att detta är viktigt. Många av LO-förbundens medlemmar är skeptiska till regeringen när det gäller att hantera konsekvenserna av Lavaldomen.

Debattörerna var också genuint oense när det gällde behovet av extra insatser för arbetslösa nu när lågkonjunkturen är här och världen skakas av ekonomisk kris.

Sven Otto Littorin trodde att situationen skulle komma att förvärras och menade att vi ännu inte sett det värsta än. Samtidigt tänker han inte komma med nya stödåtgärder för arbetslösa. Det räcker med det som finns, ansåg Sven Otto Littorin, och betonade företagens ansvar att erbjuda avgångslösningar. Ericssons stödinsatser när de på 1990-talet sade upp tusentals anställda är ett bra exempel, ansåg han.

- Ni har dragit ned på resurserna till studier och AMS-åtgärder och samtidigt försämrat och fördyrat a-kassan. Hur ska folk klara sig? undradeWanja Lundby-Wedin upprört.

- Det är viktigare att diskutera stöd för nya jobb, svarade Sven Otto Littorin, och framhöll regeringens satsningar på forskning och infrastruktur.

Debatten avslutades med publikfrågor. Johan Lindholm från Byggettan underströk kravet om ett snabbt besked om Lavalutredningen.

- Våra medlemmar möter dagligen arbetare som jobbar under helt orimliga förhållanden och bor i baracker. Så får det inte vara!

Lars Nyberg från LOs internationella enhet kom med ett konkret förslag när det gällde omförhandling av utstationeringsdirektivet för att lindra Sven Otto Littorins oro för oönskade försämringar. Man kan begära en så kallad Recast, ett EU-begrepp som betyder att endast en viss del av direktivet omförhandlas.

- Ställ kravet att omförhandlingen enbart ska omfatta skrivningarna om nivåer för att slå fast att direktivet anger en mininivå. Då finns det ingen risk att hela direktivet rivs upp.


Text: Agneta Carleson
Foto: Christina Jonsson