Sverige har ingen hög moms

Publicerad i GP, 030407

Ett vanligt påstående är att den ökade internationaliseringen innebär att de svenska skatterna måste sänkas. Det främsta hotet mot ett högt skatteuttag är dock inte den ökade internationaliseringen utan inhemska politiska faktorer. Momsen är ett tydligt exempel på detta. Mellan 1990 och 2002 minskade momsuttaget med 2,1 procentenheter av BNP. De minskade momsintäkterna förklaras av två faktorer, dels att den konsumtion som momsen tas ut på har minskat och dels att den genomsnittliga momssatsen har sänkts. Den genomsnittliga momssatsen minskade från 21,8 procent år 1991 till 17,4 procent år 2002, främst beroende på sänkningar av livsmedelsmomsen.

Momsbasutnyttjandet visar hur stora momsintäkterna är relativt hur stora de skulle vara om momssatsen var 25 procent på all konsumtion. Om all konsumtion beskattades med den generella momssatsen skulle momsbasutnyttjandet vara 100 procent. En beräkning av det svenska momsbasutnyttjandet visar det minskade skatteuttaget på konsumtion. Det är tydligt att något hände i början av 1990-talet. Utnyttjandet av momsbasen sjönk då från över 50 till strax över 35 procent. Detta beror i huvudsak på införandet av undantag från den generella momssatsen. Därefter har utnyttjandet ökat något, men det ligger fortfarande långt ifrån de nivåer den låg på under det tidiga 1990-talet.

En internationell jämförelse av momsbasutnyttjandet ger en intressant belysning av det svenska momsuttaget. Många utgår från att momsen i Sverige är hög och när det gäller momssatsen så stämmer det. Men om man jämför hur mycket av skattebasen för mervärdeskatten, det vill säga den totala konsumtionen, som utnyttjades år 2000, så var det omkring 60 procent i en rad länder i vår omvärld. Detta även för länder med liknande skattesystem såsom Danmark och Norge. I Sverige var utnyttjandet av momsbasen däremot bara 40 procent. Av 16 jämförda länder hade alla länder utom Mexico ett högre utnyttjande av sin momsbas än Sverige.

Ett större momsuttag skulle således föra Sverige till en mer internationellt normal nivå vad gäller nyttjandet av momsbasen. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att Sverige har en större offentlig sektor. Detta innebär att det är en mindre del av den totala konsumtionen som är möjlig att beskatta. De lägre momssatserna på framförallt livsmedel ger stora effekter på momsbasutnyttjandet. Om de lägre momssatserna slopades skulle det svenska momsbasutnyttjandet stiga med 10 procentenheter.

Det finns fyra olika momssatser i Sverige; 0, 6, 12 och 25 procent. Den generella momssatsen är idag 25 procent. De två viktigaste undantagen är livsmedel, där momssatsen är 12 procent, och persontransporter, där momssatsen är 6 procent. En enhetlig momssats skulle göra det möjligt att sänka den generella momssatsen till 2122 procent med samma momsintäkter. För att skapa likformighet och undvika snedvridningar av konsumtionen är det önskvärt att ha en enhetlig momssats.

Höjd matmoms har dock en regressiv fördelningseffekt eftersom matkonsumtionen är en större andel i låginkomsttagares totala konsumtion. Fördyringen i kronor blir ungefär lika stor för hushåll i olika socioekonomiska grupper medan fördyringen som andel av disponibel inkomst skulle vara högre i hushåll med låg inkomst.

Det finns starka skäl att diskutera om det svenska momsbasutnyttjandet inte borde ökas.En höjning av matmomsen skapar dock fördelningspolitiska problem. Det är därför svårt att införa en enhetlig momsbeskattning om det inte samtidigt genomförs åtgärder för att kompensera de hushåll som förlorar mest på en höjd matmoms.

Albin Kainelainen, LO-Ekonom