Fakta om Byggnads konflikt i Vaxholm

Bakgrund
I början av sommaren 2004 inledde det lettiska byggföretaget L & P Baltic Bygg om- och tillbyggnad av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Efter sommaren anlitade Baltic Bygg en underentreprenör för bygget, Laval Partneri Ltd. Detta företag saknade kollektivavtal och med anledning av detta inledde Byggnads förhandlingar med företaget den 15 september. Kravet var att det lettiska bolaget tecknar ett kollektivavtal lika det som gäller för all övrig byggverksamhet i Sverige.

Det lettiska bolaget vägrade teckna avtal och hänvisar till att man redan har ett lettiskt kollektivavtal som man påstod garanterar de anställda villkor som till och med är bättre än de villkor som byggnadsarbetare i Lettland har.

Den 5 oktober hade företaget ännu inte tecknat avtal varför Byggnads meddelade att man beslutat sätta företaget i blockad.

Stridsåtgärden innebär total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga medlemmar vid företagets arbetsställen från och med den 2 november i år. Därutöver har förbundet förklarat företagets arbeten och arbetsplatser i blockad från samma datum

Den 3 december utökades blockaden att även omfatta allt arbete som företaget Mark & Service i Sigtuna AB utför på Laval un Partneris arbetsplats i Vaxholm.
Samtidigt varslade Sv Elektrikerförbundet om sympatiåtgärder i form av blockad mot alla elektriska installationer som utförs på Laval un Partneris arbetsplatser i Vaxholm och Djursholm.

Det lettiska bolaget menar att stridsåtgärderna är otillåtna. Den 7 december lämnar Laval un Partneri en stämningsansökan till Arbetsdomstolen där företaget yrkar att AD ”omedelbart genom interimistiskt beslut för tiden intill dess tvisten slutligt avgjorts att Byggnads, Byggettan och Elektrikerförbundet är skyldiga att häva de pågående stridsåtgärderna”.

Rätten till stridsåtgärder
Rätten för en facklig organisation att vidta stridsåtgärder mot ett företag för att åstadkomma ett kollektivavtal är fastslagen i svensk lag och omfattas inte av EU:s lagstiftning. Detta är en nationell fråga. Detta gäller stridåtgärder mot såväl svenska företag som utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.
EU-lagstiftningen reglerar genom det så kallade ”utstationeringsdirektivet” att när arbete utförs i annat EU-land ska värdlandets villkor gälla.

Rätten att vidta stridsåtgärder finns fastlagt i 17§ Regeringsformen, och reglerna om fredsplikt finns i 41§ - 42§ Medbestämmandelagen.
Grundprincipen i svensk lagstiftning är att det är det först tecknade kollektivavtalet som ska gälla, men principen gäller bara om det först tecknade avtalet omfattas av MBL. Lettiska kollektivavtal omfattas inte av svenska Medbestämmandelagen och därför är Byggnads stridsåtgärder lagliga.

Arbetsdomstolen, AD
Den 22 december avslog Arbetsdomstolen, genom ett så kallat interimistiskt beslut, det lettiska byggföretagets hemställan om att förklara Byggnads konfliktåtgärder olagliga.

AD, beslut nr 111/04, mål nr A 268/04:
”Arbetsdomstolen finner att den hittillsvarande utredningen i målet inte ger stöd för att de vidtagna stridsåtgärderna är otillåtna. Bolagets yrkande om interimistiskt förordnande skall därför avslås.”

Varsel om sympatiåtgärder
LOs Råd för avtalsfrågor har rekommenderat ett antal förbund att vidta sympatiåtgärder med anledning av Byggnads konflikt. Sju LO-förbund varslar därför om sympatiåtgärder. De sju förbunden är Sv Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Handelsanställdas förbund, Industrifacket, Sv Metallindustriarbetareförbundet, Skogs- och Träfacket samt Sv Transportarbetareförbundet. Förbunden varslar om sympatiåtgärder i form av blockad mot Laval un Partneri.
Blockaden avser allt arbete vid, all försäljning, uthyrning och leveranser till, samt transporter till och från samtliga arbetsplatser i Sverige där Laval un Partneri bedriver verksamhet.
………………………………………….


”Berörs Byggnads konflikt i Vaxholm av EU-rätten?”

EG domstolen
Den lettiska regeringen har hotat med att stämma den svenska staten till EG domstolen.
Den lettiska regeringen för då upp frågan till EU – kommissionen, och kommissionen kan i så fall välja att låta EG-domstolen pröva ärendet.

Dock har taleskvinnan hos EU kommissionens arbetsmarknadskommissionär i ett uttalande till LO-TCO-SACO:s brysselkontor sagt att EU-kommissionen inte kommer att bedöma det svenska systemet med kollektivavtal eller den pågående svensk-lettiska arbetskonflikten i Vaxholm. Hon betonar att utstationeringsdirektivet gör klart att reglerna i det land där arbetet utförs ska gälla. Enligt kommissionärens taleskvinna kommer kommissionen att i vanlig ordning hantera den lettiska förfrågan när den kommer in. Ännu har inget brev från den lettiska regeringen inkommit och det är inte heller klart vilket generaldirektorat som kommer att behandla det.

Utstationeringsdirektivet och nya tjänstedirektivet
Den offentliga debatten med anledning av konflikten i Vaxholm har till viss del kretsat kring Sveriges införande av utstationeringsdirektivet och kommissionens förslag om ett nytt tjänstedirektiv. Debatten är säkert viktig och intressant, men dessa direktiv har inget att göra med konflikten i Vaxholm. I alla fall inte på flera års sikt. Idag påverkar dessa direktiv på intet sätt giltigheten av de stridsåtgärder svenska fackföreningars har rätt att ta till för att hävda kollektivavtal. En eventuell prövning i EG-domstolen av Sveriges införande av utstationeringsdirektivet tar troligtvis flera år. Införandet av ett nytt tjänstedirektiv ligger ännu längre bort. En debatt om dessa direktiv är nödvändig men riskerar att krångla till diskussionen just nu.

LOs politik
LO har hela tiden i diskussionen om utländsk arbetskraft och utvidgningen av EUs gemensamma arbetsmarknad haft en konsekvent och samanhållen uppfattning om vad som behöver göras för att förhindra nedbrytande konkurrens bland arbetstagare; social dumpning och utnyttjande av utländska arbetstagare. LOs politik går inte ut på att stänga utländska arbetstagare ute från den svenska arbetsmarknaden. Utan den handlar uteslutande om att arbetstagare inte ska kunna tvingas att acceptera lägre lön eller sämre villkor än vad kollektivavtalen ger.

Läs mer i Handbok för ordning och reda på arbetsmarknaden - pdf-fil