Den svenska modellen



Alla löntagare berörs om det blir tillåtet att dumpa svenska löner

Rätten att kräva kollektivavtal är en grundbult i den svenska arbetsrätten, och har varit så ända sedan början på 1900-talet.

I Sverige har vi inte som många andra länder lagar som reglerar lägsta tillåtna löner och andra anställningsvillkor. Vårt system bygger på kollektivavtalen, det vill säga att fack och arbetsgivare i branschen träffar kollektivavtal om vilka villkor som ska gälla. Det är fackets uppgift att se till att alla företag omfattas av dessa avtal. Facket har också laglig rätt att vidta stridsåtgärder mot de företag som vägrar. Det går till och med säga att det är en facklig skyldighet att agera, eftersom svenska löntagare inte har något annat skydd än kollektivavtalet.

Systemet med kollektivavtal gäller på hela den svenska arbetsmarknaden. I stort sett alla yrkesgrupper riskerar att utsättas för lönedumpning om utländska företag får rätt att driva verksamhet i Sverige till löner och villkor som är sämre än enligt svenska avtal.

Vår fackliga grundprincip är glasklar - människor är inga handelsvaror. Vi ska aldrig tillåta att människor får olika lön på grund av nationalitet eller etniskt ursprung. Vi accepterar inte social dumpning, det vill säga konkurrens med sämre löner eller arbetsvillkor. Vi ska ha en sund konkurrens som bygger på justa arbetsförhållanden och kompetens.

Påverkar EU-medlemskapet våra fackliga möjligheter att kräva kollektivavtal?

När Sverige förhandlade om medlemskap i EU var en av förutsättningarna att vi skulle få behålla vårt kollektivavtalssystem. I avtalet med EU finns tydliga skrivningar om att de svenska kollektivavtalen ska gälla för arbete i Sverige.

Det finns också ett EU-direktiv, det så kallade utstationeringsdirektivet, som slår fast att när arbete utförs i annat EU-land ska värdlandets villkor gälla.

Facket hindrar inte någon EU-invånare att arbeta i Sverige. Tvärt om, Sverige är ett av mycket få EU-länder som inte har infört övergångsregler för de tio länder som blev medlemmar i EU i maj 2004. Det är en hållning som LO stödjer.

Det LO hävdar är de rättsregler som gäller, att alla som arbetar i Sverige ska göra det på de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad. Detta handlar också om hur vi fackligt i Europa ska kunna stå upp för löntagarnas intressen. Vi måste försvara avtalsrätten och kollektivavtalen i varje land.