Intervju med Tony Samuelsson

Vi gör samma resa som Tony Samuelsson gjort tidigare. Vi tar tåget från Stockholm till Mora och passerar frostbelagda hustak på gårdarna i sluttningarna ner mot Siljan där solen får isranden vid strandkanten att gnistra som kristaller. Vi är bara på besök över dagen, Tony Samuelsson beslöt sig däremot för att stanna och har bosatt sig i Orsa med sin familj och tre katter.

Tony Samuelsson har tilldelats fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2005 på 125.000 kronor. Juryns motivering är: en på en gång ömsint och osentimental registrering av vardagslivets sorger och glädjeämnen. Hans litterära universum – Farsta söder om Stockholm – befolkas av invånare med vitt skiftande levnadsförhållanden, men fokus ligger på den arbetande människan.

Vi sätter oss på ett café i Mora för att prata om Tonys författarskap. Tony Samuelsson har beskrivits som en av få samtida arbetarförfattare. Vad är en arbetarförfattare? För Tony innebär det inte nödvändigtvis att skildra industriarbetare eller traditionella arbetarmiljöer, utan:

– Det är att skriva utifrån sitt ursprung och synliggöra sitt eget sätt att tänka i vilka miljöer man än förlägger handlingen.

I en skrubb bakom skorstenen
Han håller inte med om att det finns få samtida arbetarförfattare och tror att man traditionsenligt ser framför sig en manlig författare medan Tony som en självklarhet räknar in Majgull Axelsson, Aino Trosell och Elsie Johansson i denna grupp. Han vill också framhålla Kjell Johansson, Mats Berggren och Åke Smedberg bland arbetarförfattare.

Hur ser han då på att han får Ivar Lo-priset?
– Förutom att det är en stor ära så är det ett erkännande, en utvärdering av det man gjort och en uppmuntran att gå vidare med skrivandet.
Även om han är disciplinerad i sitt skrivande när han sitter i skrivarlyan, en skrubb bakom husets skorsten inredd med några bokhyllor och datorn, har det inte alltid varit självklart att fortsätta med författandet. Men, som han säger,

– Ibland har jag nog tvivlat och tänkt att det är dags att göra något nyttigt istället. Jag drogs till författaryrket på grund av frihetskänslan, men skrivandet kan ju också begränsa ens liv. Fast nu har jag nog målat in mig i ett hörn, jag är 44 år. Det är lite sent att börja om.


Det började i rockbandet
Innan Tony började skriva på heltid 1996 extraknäckte han som chaufför, sjukvårdsbiträde och fotbollstränare. Erfarenheterna från den tiden kommer ofta igen i hans böcker. Han visste redan som 13-åring att han ville bli författare, trots att han växt upp i ett hem där det praktiska dominerade. Hans far var byggnadsarbetare och det var inget självklart att läsa böcker. Det var ett område han började utforska själv. Han spelade i ett rockband och började skriva texter till låtarna. Han lät sig gärna inspireras av Nils Ferlin för hans texter är ofta på rim.

Har han då blivit inspirerad av Ivar Lo?
– I början undvek jag medvetet att läsa Ivar Lo eftersom jag misstänkte att vi verkade på samma fält och jag ville inte bli påverkad. Jag var rädd att han skulle punktera mina ämnen. När jag väl började läsa honom såg jag att jag haft rätt. Mest har jag använt Ivar Los böcker som en guide in i författarvärlden. Man kan få många handfasta råd hur man blir författare rent praktiskt. Men givetvis anser jag Ivar Lo vara en stor arbetarförfattare och konstnär. En sak jag lärt av Ivar Lo är att man ska gå sin egen väg utan att fjäska för någon.


Klasskampen behövs
Ivar Lo skriver om klassamhället och synliggör det för läsaren. Det har också engagerat Tony Samuelsson. Han tycker att vi ska ta tillbaka klassbegreppen som de kampmedel de är. Ett demokratiskt samhälle behöver klasskamp för att utvecklas. Både i litteraturen och på film skildras det svenska samhället som en enda stor medelklass där vi ska luras att tro att inga klasskillnader finns. Han jämför läget i Sverige med britternas öppna erkännande av att klasskillnaderna och klasstillhörighet fortfarande förekommer och att detta gång på gång skildras, särskilt i filmer och teveserier.

I samma anda har Tony Samuelsson skrivit en långfilm om några tjejer från arbetarklassen. En historia som grundar sig på den faktiska händelsen vid den stora fackliga konflikten med den multinationella leksakskedjan Toys R Us för några år sedan där företaget vägrade teckna kollektivavtal och där tjejerna och Handels till slut vann kampen. Projektet är ännu inte finansierat fullt ut.

– Jag skriver för att få veta varför jag skriver. Jag är nyfiken på vad som finns inom mig och vill ta reda på något om mig själv och världen, om kärleken, livet och döden, har Tony Samuelsson sagt tidigare och det står han för än.

Tony Samuelsson är en person som bjuder på sig själv och ger ett ärligt och öppet intryck. Mycket av det han skriver är självbiografiskt. I hans senaste roman ”En grind i mörker”, som gavs ut 2004, är huvudpersonen dock en ensamstående kvinna, Yvonne, vars karaktär mognade fram under sex år innan det var dags att sätta tankarna på pränt. Boken handlar om Yvonnes arbete bakom en sminkdisk och den starka kärleken som finns mellan Yvonne och hennes dotter Felicia. I romanen ställs frågan om det går att korrigera misstag man gjort i livet och hur vår skuld påverkar andra människors liv.
– I början försökte jag skriva i jagform men upptäckte att det inte kändes trovärdigt. När jag övergick till att skriva i tredje person och se henne utifrån började det fungera.


Israel har inspirerat skrivandet
Flera gånger har han skildrat tiden i Israel, dit han åkte i ungdomen tillsammans med sin dåvarande judiska flickvän för att jobba på kibbutz och eventuellt bosätta sig där men när relationen sprack återvände han till Sverige. Vistelsen i Israel, den ständiga krigsberedskapen och berättelserna han hörde om terroraktioner utförda av PLO i grann-kibbuzerna har gjort att han såg på konflikten i Mellanöstern genom israeliska ögon. Men han tror att förhållandet skulle ha varit det omvända om han i stället tillbringat tiden med palestinierna. Livet i Israel finns mycket självbiografiskt skildrat i romanen ”Gäst hos borgerligheten” som kom ut 1993.

Tony Samuelsson har redan hunnit ge ut en lång lista med böcker och han har även tidigare fått flera priser. Vilka kan du se här nedan.

Vi skulle vilja slå ett slag för novellsamlingen ”Tal till bruden”. Noveller är en konstform som ofta hamnar lite i skymundan. Denna innehåller berättelser från fyrtiotalet och framåt. Språket är spänstigt men framförallt är det spännande läsning.

Just nu skriver Tony Samuelsson på en essäbok om bildning, realism och klass som ska ges ut nästa vår. Förutom bokskrivandet är Tony engagerad i Film i Dalarna, skriver krönikor i Mål och Medel och Dala-Demokraten, manus för TV och film, håller skrivarkurser och föredrag.

Tidigare priser:
1993 Tidningen Vi: s litteraturpris
1996 Stipendium från Svenska akademien
2000 Stig Sjödinpriset
2004 ABF Dalarnas litteraturpris

Utgivning:
1989 Seymor (roman)
1990 Myten om den förstfödde (roman)
1991 Den harmynte trumpetaren (roman)
1993 En lycklig tjuv om natten (ungdomsbok)
1993 Gäst hos borgerligheten (roman)
1994 Jag kan stoppa ett krig (ungdomsbok)
1996 Tal till bruden (novellsamling)
2001 Stölden (ungdomsbok)
2003 Förrädaren (ungdomsbok)
2004 En grind av mörker (roman)

Text: Christina Jonsson
Foto: Rosemari Södergren