Hade konflikten kunnat undvikas?

Striden kring bygget av Söderfjärdsskolan i Vaxholm handlade om rätten att teckna avtal. Hade Vaxholms kommun kunnat ställa krav på avtal? Hade konflikten då kunnat undvikas?

Faktum är att Vaxholm i upphandlingsprotokollet ställde krav på avtal. Kommunen fick också löfte av Baltic Bygg (det företag som vann upphandlingen) att kollektivavtal skulle tecknas.

Men när bygget påbörjats stod det klart att den entreprenör som Baltic Bygg anlitat, det lettiska byggföretaget Laval un Partneri inte var berett att teckna avtal med Byggnads.

Laval hävdade offentligt att man inte ville betala den genomsnittliga lönen i stockholmsområdet, den region där bygget utfördes.

Långt under svenska avtal
I praktiken låg lönerna, enligt fler uppgifter, långt under det svenska avtalet.
Under tiden backade Vaxholms kommun själv från sitt upphandlingskrav.

- Vi kom fram till att vi rent juridiskt inte hade rätt att ställa krav på kollektivavtal, säger Roger Karlsson, på tekniska enheten i Vaxholms kommun.

Han hänvisar till en kammarättsdom från 1995, som enligt Kommunförbundet, innebär att krav på kollektivavtal strider mot kravet på affärsmässighet, enligt lagen om offentlig upphandling.

Däremot skulle en kommun, enligt Kommunförbundet, kunna kräva åtminstone motsvarande villkor som i kollektivavtal. Exakt vad det skulle innebära är dock oklart.

Det juridiska läget hade varit betydligt klarare om Sverige godkänt (ratificerat) den internationella arbetsmarknadsorganisationen ILO:s konvention nr 94.
I den slås fast att offentliga myndigheters upphandling "skall" innehålla klausuler som garanterar arbetare löner, arbetstid och andra arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i det område där arbetet utförs.

Ett 60-tal länder har ratificerat konventionen
Om konvention 94 varit i kraft i Sverige skulle Vaxholms kommun alltså ha varit tvungen att ställa krav på entreprenören att inte erbjuda sämre löner och arbetsvillkor än de som gällde i kollektivavtalen i stockholmsområdet.

Laval skulle alltså inte kunna komma billigare undan bara för att man vägrade teckna kollektivavtal.

Ett 60-tal länder - bland annat Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien, och Belgien - har ratificerat ILO:s konvention 94, dock inte Sverige.

Vid den socialdemokratiska partikongressen hösten 2005 beslutades att Sverige ska ratificera konvention 94.
Om Sverige redan 2004 hade ratificerat konventionen skulle kanske Laval-konflikten aldrig ha uppstått.