Det är inte uteslutet att EG-rätten saknar betydelse för hur Arbetsdomstolen ska döma i fallet om konflikten i Vaxholm. Arbetsdomstolen har i det så kallade Vaxholmsmålet beslutat sig för att fråga EG-domstolen om de svenska reglerna angående strejkrätt strider mot EG-rätten.
Arbetsdomstolen meddelade på fredagen den 29 april att den tänker inhämta ett yttrande från EG-domstolen innan beslut tas. Detta innebär dock inte att fackliga stridsåtgärder av det här slaget blir otillåtna i avvaktan på EG-domstolens besked. Under väntetiden har fackförbund rätt att vidta stridsåtgärder vid liknande situationer som den som uppstod i Vaxholm i slutet av 2004.
- Jag betraktar det som näst intill uteslutet att EG-domstolen avger en dom som i praktiken skulle innebära att EU bestämmer vilka fackliga stridsåtgärder som ska vara tillåtna i Sverige, säger Erland Olauson, LOs avtalssekreterare.
Den 22 december avslog Arbetsdomstolen, genom ett så kallat interimistiskt beslut, det lettiska byggföretaget Laval un Partneris begäran om att förklara Byggnads konfliktåtgärder olagliga. Arbetsdomstolen slog då fast: ”Arbetsdomstolen finner att den hittillsvarande utredningen i målet inte ger stöd för att de vidtagna stridsåtgärderna är otillåtna. Bolagets yrkande om interimistiskt förordnande skall därför avslås.”
I det beslutet sade Arbetsdomstolen att domstolen inte finner det sannolikt att EG-rätten har betydelse för bedömningen av fackets rätt att vidta stridsåtgärder i konflikten i Vaxholm. Det AD nu sagt är att det inte är helt uteslutet att EG-rätten har betydelse i konflikten. Arbetsdomstolen vill reda ut om EG-rätten påverkar de svenska reglerna på arbetsmarknaden, innan den tar beslut i frågan om stridsåtgärderna var tillåtna.
Vad som nu kommer att ske är en långdragen process, bedömer Erland Olauson:
- Först ska Arbetsdomstolen bestämma exakt vad de ska ställa för frågor till EG-domstolen. När de sedan ställt dem kommer det troligen att dröja två år innan de får svar. När svaret sedan kommer ska Arbetsdomstolen ta beslut.
Under tiden fram tills det beslutet tagits gäller nuvarande regler och fackförbund kan vidta stridsåtgärder för att förmå utländska företag som med anställda från sina hemländer utför uppdrag i Sverige att sluta svenska kollektivavtal, menar Erland Olauson.
- Under mellantiden är det enligt AD:s interimistiska beslut tillåtet att vidta stridsåtgärder.
Erland Olauson bedömer att det inte är sannolikt att EG-rätten skulle innebära att svenska regler strider mot EG-rätten. När Sverige blev medlem i EU rådde total politisk enighet om att medlemskapet inte fick inkräkta på vårt system med kollektivavtal på arbetsmarknaden. Det förbehållet framfördes också från Sveriges sida och togs med i anslutningsprotokollet.
- Det skulle vara oerhört allvarligt om EG-rätten skulle innebära att vi, med de metoder som gäller i Sverige, inte fick förhindra ett apartheidsystem. Ett system där lön och andra anställningsvillkor skulle vara olika beroende på om arbetstagare på svenska arbetsplatser kommer från Vaxholm eller Riga.
- LO har utifrån fackliga utgångspunkter tagit ställning för att Sverige ska vara medlem i EU men skulle det mot förmodan innebära att hela vår arbetsmarknadsmodell slås sönder så är priset är för högt. Då måste vi ompröva vårt ställningstagande, säger Erland Olauson.
Text: Rosemari Södergren