Rapporter

Rätt till arbetslöshetsersättning för förtroendevalda 2010/01/29

Enligt beslut på LO-kongressen 2008 ska LO verka för att fackliga uppdrag som utförs med förlorad arbetsförtjänst ska bli a-kassegrundande och ingå i arbetsvillkoret. LO-kongressen beslutade också att om inte en omedelbar politisk lösning möjliggörs ska möjligheten till alternativa lösningar utredas. Det är också det som är avsikten med denna rapport.

Nitton diagram om ungas arbetslöshet 2009/12/21

December 2009. Debatten om arbetslösheten bland unga har varit mycket intensiv under det senaste året. Många har ställt sig frågan hur hög arbetslösheten bland unga egentligen är. Kan den nya svenska arbetslöshetsstatistiken verkligen stämma? Andra har använt de höga arbetslöshetssiffrorna för unga (15 till 24 år) som ett slagträ i debatten om lagen om anställningsskydd (LAS) eller om nivåerna på de lägsta avtalade lönerna på den svenska arbetsmarknaden.

Diagrambilaga till Ekonomiska utsikter hösten 2009 2009/11/12

Diagrambilaga till Ekonomiska utsikter hösten 2009.

Ekonomiska utsikter hösten 2009 2009/11/11

LO-ekonomerna ser fortsatt ökad arbetslöshet och varnar för att de ekonomiska klyftorna kommer att öka genom krisen och riskerar att bita sig fast.

Arbetsmarknadspolitik i kristid 2009/06/30

LO-ekonomerna Anna-Kirsti Löfgren och Thomas Carlén jämför dagens jobbkris med 1990-talskrisen i en ny rapport. När dagens krispolitik ska utformas finns det mycket att lära av 1990-talets arbetsmarknadspolitik. Vad blev rätt och vad gick snett?

När musiken tystnar 2009/06/11

Rapporten När musiken tystnar beskriver finanskrisens orsaker och kommande reformer av finanssektorn samt ger ett löntagarperspektiv på hur finanssektorn behöver återregleras. Författare är Ola Pettersson, LO-ekonom.

Löneutrymmet i djup lågkonjunktur 2009/05/28

Denna rapport visar hur man kan se på löneutrymmet under de närmaste åren då ekonomin väntas vara i en djup konjunktursvacka. Dagens kris är främst en efterfrågekris och inte en lönekostnadskris. Detta framgår av det snabba produktionsfallet och hur olika makroekonomiska vinstmått för näringslivet utvecklas, där kapitalavkastningen faller mer än bruttovinstandelen. Att krisen främst är en efterfrågekris betyder att lönebildningen inte har en avgörande roll för krisbekämpningen. Lönebildningens aktörer bör i stället inrikta sig på att ta ut det löneutrymme som finns.

Ekonomiska utsikter våren 2009 2009/04/30

Den prognos över svensk ekonomi som vi presenterar i detta nummer av Ekonomiska Utsikter är en av LO-ekonomernas allra mest dystra genom tiderna. Förhållandena manar till mycket stor eftertanke och analys av orsakerna till krisen, såväl för våra politiker och som för oss ekonomer.

Diagrambilaga Ekonomiska utsikter våren 2009 2009/04/30

Diagrambilaga Ekonomiska utsikter våren 2009

Ägaransvar och ägarmakt 2009/03/25

Under 2005 och 2006 har LO drivit ett förbundsgemensamt projekt som har behandlat frågor om fackets ägaransvar och hur fackets ägarmakt ska användas. Projektet är en uppföljning av det arbete som gjordes inför LO:s demokratikongress år 2000, vilket då resulterade i ett placeringsreglemente för LO och förbunden. LO-kongressen år 2004 beslutade vidare att LO skulle verka för att en bred debatt förs inom fackföreningsrörelsen angående makten över pensionskapitalet. Det övergripande syftet med projektet har varit att skapa en mer samlad facklig, social och etisk profil när det gäller synen på investeringskapitalets användning. Projektet har även syftat till att öka LO:s och förbundens interna kompetens på området. Denna rapport är en avrapportering av projektgruppens arbete. Rapporten kan även ses som en inventering av detta område, med slutsatser om inriktningen på det framtida arbetet.

Makteliten - mycket vill ha mer 2009/02/04

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2007 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Riskkapitalisternas inkomster samt bonusar i näringslivet studeras särskilt. Detta är den tionde rapporten i LOs serie om den svenska makteliten.

Trygghet och effektivitet, en bättre arbetslöshetsförsäkring 2008/11/11

En av de tjänster som är mest efterfrågade i vårt samhälle är försäkringar mot oönskat bortfall av inkomst. Människor vill ha en jämn inkomstström över livet och därför har de dels buffertsparande, dels försäkringar mot inkomstbortfall. En försäkring vid arbetslöshet är inte något föråldrat eller bara till för låginkomsttagare. Tvärtom ju högre standard de arbetande har desto mer efterfrågar de trygghetsprodukter. Ett exempel är att de verkställande direktörerna ofta har två årslöner i uppsägningslön därför att deras arbete innebär att de har hög risk för att bli arbetslösa. För dem som använder denna uppsägningslön efter 4 till 10 års anställning motsvarar detta en extra lönekostnad på mellan 20 och 50 procent.

Ekonomiska utsikter hösten 2008 2008/10/22

Den totala arbetslösheten beräknas stiga till 7,2 procent nästa år och 7,9 procent året därpå. BNP-tillväxten hamnar 2009 nära noll och återhämtar sig först 2010 då BNP ökar med två procent. Det skriver LO-ekonomerna i sin konjunkturprognos. En förutsättning för detta är att Riksbanken sänker reporäntan så att den i mars hamnar på tre procent. En sådan sänkning är både rimlig och nödvändig när nu inflationstrycket blir lågt och resursutnyttjandet i ekonomin så svagt enligt LO-ekonomerna.

Jobbskatteavdraget 2008/08/26

LO-ekonomerna redovisar sin analys av regeringens jobbskatteavdrag i rapporten Jobbskatteavdraget – Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna?.

Ekonomiska utsikter våren 2008 2008/04/24

Ekonomiska utsikter våren 2008

Vad händer med skatterna? - Kommentarer till skatteförändringar år 2007 och 2008 2008/04/01

Hösten 2006 vann den borgerliga alliansen valet efter 12 år av socialdemokratiska regeringar. Inför detta regeringsskifte hade skattepolitiken blivit central. De borgerliga partierna, med moderaterna i spetsen, valde ut ett antal skatteområden och förespråkade reformer och skattesänkningar. Ett område var beskattningen av arbete där man föreslog förvärvsavdraget som sedan blev till ett jobbskatteavdrag. Ett annat var löften om ett slopande av fastighetsskatten och ytterligare ett område var beskattningen av hushållstjänster. På samtliga av dessa områden har nu reformer och skattesänkningar genomförts. Förslaget om sänkningen av arbetsgivaravgiften för vissa branscher inom tjänstesektorn har dock lagts i malpåse, efter att det konstaterats att EU-kommissionen inte anser det förenligt med statsstödsreglerna.

Etableringen på arbetsmarknaden 2008/02/28

Etableringen på arbetsmarknaden - hur klass, etnicitet och kön styr ungdomars villkor

LO-ekonomernas manifest 2008/02/06

LO-ekonomerna presenterar ett nytt ekonomiskt manifest för en ny ekonomisk politik.

Regeringens politik för ökad otrygghet 2007/12/19

Tryggare på andra sidan sundet? – Om flexicurity i Danmark 2007/12/11

Ekonomiska utsikter hösten 2007 2007/10/24

En svår match – om vägval i förmedling av jobb och aktiva program 2007/09/04

Tre synpunkter på skattesänkningar 2001 2007/06/28

Så har vi råd med välfärden 2001 2007/06/28

Vården, skolan och omsorgen är verksamheter som nästan alla i Sverige tycker är oerhört viktiga. Vi väljer att finansiera dessa verksamheter med gemensamma medel för att ingen av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från dessa tjänster. Det finns ett starkt stöd för denna modell och för att prioritera dessa verksamheter.

Vem får egentligen de skattesänkningar som (m) utlovar 2001 2007/06/28

Moderaterna vill genomföra omfattande skattesänkningar. Hösten 2001 la de förslag som sträcker sig till statsbudgeten för år 2004 om att sänka skatterna med drygt 80 miljarder kronor netto. Större delen av dessa skatteförslag rör individskatter, vilket är vad vi studerar fördelningseffekterna av i denna rapport.

Fördelningseffekter av sänkt statlig skatt och ensamståendetillägg till barnbidraget 2002. 2007/06/28

I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående föräldrar och analyserar dess fördelningseffekter. Vi kallar det vi gör just laborationer, eftersom det inte är fråga om några förslag från vår sida. Analysen möjliggörs genom en omfattande simuleringsmodell1 med gällande regelverk och verkliga uppgifter om ett stort antal individer (som inkomster, skatter och transfereringar) som bas.

Hur långt räcker arbetslinjen? 2002 2007/06/28

Denna rapport handlar om arbetsutbudet. Närmare bestämt handlar den om huruvida arbetsmarknadspolitiken har haft någon betydelse för att det efter ett decennium med massarbetslöshet finns människor som vill och kan ta jobben när de kommer och om sjukförsäkringspolitiken kan användas bättre i detta sammanhang.

Finanspolitik i EMU. 2002 2007/06/28

Finanspolitiken har genom historien varit ett viktigt instrument för de styrande i kontrollen av samhällsekonomin. Gamla tiders kungar beskattade folket för att kunna skapa arméer till sina krig. Sedan 1809 års regeringsform är det endast riksdagen som har rätt att beskatta det svenska folket och det är den som beslutar över hur de insamlade medlen skall användas. Frågan är vilken frihet de har i detta värv? Elementär ekonomisk logik säger att utgifterna måste täckas av intäkter. Även om detta inte görs i nutid skall betalning någon gång ske. Skuldsättning innebär endast en uppskjutning av betalningen.

Sverige rosenrött eller svartmålat. 2002 2007/06/28

Det här är en berättelse om Sverige och hur det är att leva här. Är det sant att Sverige är fattigt land i periferin av den stora världen? Att få vill leva här. Lever vi i ett helvete som tillintetgör all företagsamhet och förhindrar framgångar inom alla områden? Eller lever vi i ett rosenrött paradis? Den här skriften syftar till att ge en bild av Sverige som kanske kommer att förvåna. Vi har valt att kalla skriften ”Sverige - svartmålat eller rosenrött” för att visa att bilden av Sverige behöver nyanseras.

Lyfter floden alla båtar? 2002 2007/06/28

Varför har vi skrivit denna rapport? En utlösande faktor var att SCB på försommaren 2002 rapporterade att spridningen i inkoms­ter fortsätter att öka. Ginikoefficienten för disponibel inkomst har ökat från 0,266 år 1999 till 0,298 år 2000. Det är den största årliga ökningen som någonsin uppmätts av SCB. Det fick oss att fundera på vad det är som pågår i Sverige och varför inkomsterna blir allt mer ojämlikt fördelade.