Stråths utredning viktig beslutsingrediens

LO vill att Claes Stråths utredning, om hur Sverige kan anpassa den svenska modellen på arbetsmarknaden efter EG-domstolens dom i Laval och Rüffertmålen, ska vara klar och vara en del av underlaget för ett godkännande av Lissabonfördraget. Sedan ska det till ett socialt protokoll. Det framförde LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin vid LOs seminarium i Almedalen.

Inbjudna till seminariet var Jan-Peter Duker från Svenskt Näringsliv, regeringens utredare Claes Stråth, Sven-Erik Österberg gruppledare för (s) i riksdagen, Lars Lindblad gruppledare för (m) i riksdagen. LOs nye avtalssekreterare Per Bardh deltog också tillsammans med LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Wanja Lundby-Wedin inledde med att det före Lavaldomen varit svårt att förklara den svenska modellen. Efter domen blev det tydligare att det enda vi har rätt att konflikta om är löner, det enda som inte är lagreglerat.

- Våra kollektivavtal ersätter svensk lagstiftning. Det är inte så att avtalen sular på lagen, förklarade LOs ordförande.

I Europa ligger facket styrka i att snabbt kunna mobilisera medlemmar i publika aktioner som märks trots den låga organisationsgraden. I Sverige däremot är det fria parter på arbetsmarknaden som samarbetar och processar fram lösningar.

LO vill inte äventyra fördraget
Lissabonfördraget jämställer den fria rörligheten med grundläggande fackliga rättigheter.

- Därför vill vi inte äventyra fördraget, säger Wanja Lundby-Wedin, men vi vill att Claes Stråths utredning ska kortas med 14 dagar så den är klar innan Lissabonfördraget godkänns. Sedan ska det in ett nationellt och internationellt socialt protokoll, värdlandsprincipen ska säkras liksom den fria förhandlingsrätten.

Claes Stråth ska tillsammans, med sin kommission på tre personer, titta på om Lex Britannia behöver ändras och vad som är möjligt när utstationeringslagen anpassas med den svenska lagstiftningen. Den svenska modellen ska till stora delar behållas men EU-lagstiftningen måste beaktas.

- Det är en överdriven bild av de negativa konsekvenserna av domen som målas upp från fackligt håll. Staten ska hålla sig borta. Det som gäller är att träffa avtal för företag som verkar i Sverige. Vi har ingen erfarenhet av utländska företag som verkar i Sverige. Vi måste anpassa oss till den globaliserade världen. Att ta hänsyn till turordningsreglerna har skadliga följder för företagen. Domen är bra och väntad. Domstolen har vägt en rättighet mot en annan och avvägningen får göras från fall till fall. Vi måste se över utstationeringslagen och Lex Britannia och jag tror att minimilöner är bra, anser Jan-Peter Duker.


Ett krig har startats
Frågan i EG-domstolen var om den svenska modellen skulle kunna hävdas, enligt Sven-Erik Österberg.

- Generaladvokatens förhandsbesked gjorde domen oväntad. Den borgerliga regeringen och Svenskt Näringsliv är ganska nöjda med domen. Det känns som det startats ett krig på den svenska arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att komma till snabba beslut och att regeringen får ordning på denna fråga, sa Sven-Erik Österberg

Sven-Erik Österberg delar också Wanja Lundby-Wedins åsikt att frågan inte ska kopplas ihop med fördraget. Det nya ger ökade fackliga rättigheter.

Moderaterna vill också värna den svenska modellen.

- Det är en öppen fråga vilka förändringar vi tvingas till. Jag är glad att ingen här vill ha en omförhandling av fördraget. Vi vill ha så lite som möjligt av arbetsmarknadspolitiken på europanivå. Det ska skötas i Sverige, anser Lars Lindblad.

Enligt Per Bardh är det förvånande att Jan-Peter Duker är så upprörd över domen.

- Svenskt Näringsliv har i många år sagt att den svenska modellen havererat. Nu efter domen är den bra, menar Per Bardh.

Huvudavtalsförhandlingarna har avgörande betydelse för de svenska kollektivavtalen. Det är avgörande hur vi hanterar minimilöner och lagstiftning.

Vi står långt ifrån varandra
- När det gäller hur vi ska hantera detta står vi ganska långt ifrån varandra, förklarar Per Bardh.

Efter domen är det enligt Jan-Peter Duker fritt fram att sätta vilka löner som helst.
- Men det har vi motsatt oss.

För EU-kommissionen är Sverige det land i Europa som är intressantast att titta på, enligt Claes Stråth. I Danmark har modellen med allmängiltigförklaring, som gäller generellt för hela branscher, anammats. Utredningen ska titta på den modellen också. En skillnad mellan Danmark och Sverige är att Danmark inte har Lex Britannia.

- Vi är skeptiska till den modellen. Vi vinner inget på den, menar Per Bardh.

- Teknikföretagen har krävt statligt reglerade minimilöner och då skulle den svenska modellen försvinna, konstaterar LOs ordförande och får medhåll av Lars Lindblad.

En fråga från publiken vill ha svar på vad Svenskt Näringsliv vill se över i Huvudavtalet.

- Vi vill avvakta Stråths utredning och se vad vi vill göra, om Lex Britannia måste ändras. I lönefrågan har vi ännu inte tagit ställning. Vi har inte ifrågasatt konflikträtten. Den är grundlagsskyddad men vi har vänt oss mot hur vissa fackliga organisationer hanterar den, svarade Jan-Peter Duker.

Wanja Lundby-Wedin tolkar Teknikföretagens krav på statliga minimilöner som att de vill sänka dem och öka löneskillnaderna.

- Jan-Peter signalerar att vi ska kunna ha ett avtal för svenska företag och ett för utländska. Det är helt uteslutet för LO-förbunden. Vi kräver absolut likabehandling, förklarar Per Bardh.

Ett öde värre än döden
I slutrundan konstaterade Wanja Lundby-Wedin att både LO och Svenskt Näringsliv måste jobba för att fler kollektivavtal tecknas om vi ska fortsätta att vara nationellt ansvarstagande på den svenska arbetsmarknaden.

Sven -Erik Österberg anser att det har betydelse gentemot EU om parterna är överens och om regeringen backar upp det. Då kommer det att dröja innan vi får en ny dom emot oss.

Claes Stråth menar att det vi kommer fram till i utredningen kommer att granskas noga. Vi måste få minst godkänt av EU.

- Om vi inte lyckas komma överens väntar ett öde värre än döden, i form av statlig inblandning, avslutar Claes Stråth.


Text: Christina Jonsson