Vietnamesiska fackligt aktiva får stöd för att förhandla

Arbetarna i Vietnam har bland de allra lägsta lönerna i hela världen.
Här tillverkar internationella företagsgiganter som sportkoncernen Nike och jeansjätten Levis sina hett eftertraktade märkesvaror.
I de vietnamesiska konfektionsfabrikerna syr också många av de stora svenska klädföretagen upp sina modekläder.

Vietnam är just nu ett land i stark förändring.
På kort tid har innevånarna fått ställa om från helstatlig kommandoekonomi till allt större inslag av privat ägande och marknadsekonomi.
Mitt i denna dramatiska omställning finns fackliga organisationer, som under den statliga eran inte ens fick förhandla om lönerna själva, men nu ställs mot oftast skrupelfria privata kapitalister.

I det här skedet spelar också svensk fackföreningsrörelse en liten, men inte oviktig, roll, genom stöd till vietnamesiska facket till uppbyggnaden av en fungerande organisation.

Utbildas på bred front
Mats Svensson, internationell sekreterare på IF Metall, har just återkommit från en vecka i Vietnam, och berättar:
- Jag har haft en fyra dagars utbildning om studiecirkeln som arbets- och utbildningsform. Vi försöker överföra ett demokratiskt arbetssätt till vietnameserna, ett öppet lärande med hög grad av deltagaraktivitet.

- Vi betonar hur viktigt det är att utbilda medlemmar på bred front för att de ska bli starka företrädare för de anställda i förhandlingarna med företaget.

Mats Svenssons kurs genomfördes mitt i den vietnamesiska storstaden Ho Chi Minh City (tidigare Saigon) på vietnamesiska LO:s regionkontor. Kursen ingår i andra steget av en facklig grundutbildning där centrala sammandragningar varvas med hemarbete.

Deltagarna är fackliga företrädare från teko-sko- och läderindustrin.
I den branschen arbetar sammanlagt 2 miljoner människor i Vietnam. Hälften av dessa är, enligt facket, organiserade. Jämfört med andra fattiga länder, en förvånansvärt hög organisationsgrad.
- Uppgiften ska dock tas med en nypa salt, menar Mats Svensson. Många anställda i de statliga företagen är kanske inte ens medvetna om sitt fackliga medlemskap. Inom de privata företagen är anslutningen betydligt lägre.

Gamla strukturer finns kvar
Och trots den snabba förändringen mot marknadsekonomi finns de gamla strukturerna fortfarande kvar. Fortfarande är regeringen orolig för att alltför starka fackliga krav ska skrämma bort investerare. Något bildande av en oberoende fackförening är ännu inte i sikte.
- Man ändrar inte människors attityder och inställning över en natt, menar Mats Svensson Det går heller inte att snabbt ändra fackets agerande även om företagen fått nya ägare över en natt.

Plötsligt ska facket sätta sig med de privata ägare till fabrikerna, ofta taiwaneser eller sykoreaner, som tycker att de kan göra precis som de vill. Om företagen bryter mot lagar och förordningar händer inte så mycket.

- En sådan miljö uppmuntrar till nonchalans för de anställda och deras krav. Staten är glad åt alla investeringar som görs, därför lägger den sig ytterst ogärna i.

De vietnamesiska kursdeltagarna är väldigt nyfikna på mycket, berättar Mats Svensson.
- De frågar mycket om motsättningen mellan kapital och arbete, om förhandlingar och kollektivavtal. Jag får mycket frågor på hur vi gör i Sverige.

Mats Svensson har arbetat med olika utbilningar i Vietnam sedan 2002 och märker redan en klar förändring i vietnamesernas uppträdande.

- De har mognat som fackliga företrädare, tänker mer på vilka strategier de ska lägga upp i förhandlingarna med arbetsgivaren. Sådant fanns inte i sinnevärlden för dem tidigare.

Liknande projekt i Kina
Utbildningen i Vietnam är bara en del av IF Metalls internationella arbete. En rad andra projekt pågår runt om i världen.
Bland annat har man i Kina ett liknande projekt med lokala fackliga företrädare tillsammans med SIF och ett projekt om gruvsäkerhet.

En del av fackets internationella arbetet är inriktat på Sverige. Opinionsbildning och information är viktigt. Inte minst för att få konsumenterna att sätta tryck på företagen.
Mats Svensson talar med jämna mellanrum med de svenska klädföretagen om deras ansvar. Han tycker sig möta ökad förståelse. De stora företagen i branschen känner opinionstrycket på sig och vet att de måste jobba hårt för att undvika att hamna på braskande löpsedlar.

- Men mycket mer finns att göra. Framför allt handlar det om att säkerställa att de i och för sig goda föresatserna i företagens uppförandekoder verkligen efterlevs.

- Men hur garanterar man t ex rätten för arbetare i Kina att organisera sig? Regimen tillåter helt enkelt inte oberoende fackföreningar.

- Det minsta man kan begära är att svenska företag åtminstone ser till att arbetstagarna får rätt att själva välja sina egna representanter och att de får förhandla med företaget.
Peeter-Jaan Kask