Utmaningar för kollektivavtalen i EU

Med Jan Andersson som rapportör antog Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott den 22 september ett yttrande som en följd av EG-domstolens domar i Viking-, Laval-, Rüffert- och Luxemburg-fallen. Röstsiffrorna blev 38 för, 0 emot och 5 personer som avstod.

Det betyder att även EPP-gruppen, där bl a Moderaterna ingår, också röstade för ett yttrande som är väldigt likartat med vad Europafacket och de svenska facken anser. Det återstår att se hur de svenska regeringspartiernas representanter kommer att rösta när yttrandet kommer till Europaparlamentets plenum i oktober. Kommer de att följa sin partigrupps positiva inställning till fackliga rättigheter och till en förbättring av utstationeringsdirektivet eller kommer de att följa den svenska regeringens syn om att det inte behövs några förändringar i EUs lagstiftning?

Det finns en mängd positiva ställningstaganden i parlamentsutskottets yttrande, både för Europafacket och för de svenska facken. Begreppet socialt protokoll, vilket drivs av den europeiska fackföreningsrörelsen, finns inte med i huvudtexten men väl i den förklarande not som biläggs yttrandet. Även om begreppet ”socialt protokoll” inte nämns i själva yttrandet så finns det där ändå ett mycket tydligt stöd till det som skulle ingå i ett sådant protokoll.

Avsikten med yttrandet är att ta upp de generella konsekvenserna av domarna och inte nationella problem. Dessa uppmanas man snabbt ta itu med nationellt.

Yttrandet slår fast att lika lön för lika arbete är huvudprincipen och att direktivet ska vara ett minimidirektiv där bättre villkor inte förhindras, alltså inte ett maximidirektiv som domstolen omvandlat det till. Det ger en utförlig bakgrund och visar då bl.a. på en mängd tveksamheter som finns för EG-domstolens utslag. Det ställs också upp ett antal krav på medlemsstaterna och Kommission och Ministerråd.

· Arbetsmarknadslagstiftning och regler för förhandlingar och kollektivavtal hör till medlemsstaternas och arbetsmarknadsparternas kompetens.
· EUs nuvarande lagstiftning har både kryphål och motsägelsefulla regler, vilket har lett till tolkningar av utstationeringsdirektivet som inte var avsikten hos EUs lagstiftare (Ministerrådet och Europaparlamentet). Kommissionen uppmanas därför att komma med lagstiftningsförslag som gör att sådana tolkningar undviks i framtiden.
· Kommissionens uttalande den 3 april om att den fria rörligheten för tjänster inte står i motsatsställning till eller är överordnade de grundläggande rättigheterna välkomnas och Kommissionen bör därför snabbt korrigera implementeringen så att framtida missbruk förhindras.
· Att Kommissionen nu är beredd att undersöka vilken effekt den inre marknaden har på fackliga rättigheter och kollektivavtalen välkomnas också.
· Kommissionen föreslås inte utesluta en revidering av delar av utstationeringsdirektivet speciellt vad gäller: arbetsvillkor, lönenivåer, principen om likabehandling av arbetstagare vid tillfälligt arbete i annat land, respekten för olika arbetsmarknadsmodeller och hur lång tid en utstationering av arbetstagare kan pågå innan det ska anses övergå i permanent arbete i det andra landet.
· Grundläggande fackliga rättigheter såsom de erkänns i medlemsstaterna, av ILO och i EUs rättighetsstadga får inte riskeras.
· Det måste vara absolut klart att utstationeringsdirektivet och annan EU-lagstiftning inte hindrar medlemsstaterna att kräva bättre villkor som syftar till likabehandling av arbetstagare och att det försäkras att EU-lagstiftning kan implementeras via alla existerande arbetsmarknadsmodeller.
· Det behövs ett elektroniskt system för att förhindra missbruk.
· Kommissionen uppmanas vidta åtgärder mot brevlådeföretag när de är skapade för att undvika värdlandets regler för bl.a. löner och arbetsvillkor.
· Det understryks att grundläggande rättigheter inte är underordnade de ekonomiska friheterna (den fria rörligheten på den inre marknaden). Därför vill Parlamentet ha en bekräftelse i primärrätten (samma nivå som EU-fördragen) om balansen mellan de grundläggande rättigheterna och de ekonomiska friheterna för att undvika att sociala villkor pressas nedåt (race to the bottom).
· Det välkomnas att ministerrådet har tagit ställning för icke-diskriminering från första dagen i direktivet för bemanningsföretag.
· Kommissionen uppmanas att lägga fram ett meddelande om ett ramverk för gränsöverskridande kollektivavtalsförhandlingar.

Lars Nyberg