Rapporter

Anställningsformer år 2009 2010/03/29

Mellan första kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 minskade antalet tidsbegränsat anställda med 65.900 till 537.900 personer (14 procent av samtliga anställda). Det är den största minskning som uppmätts ett enskilt år och bakom minskningen ligger den så kallade finanskrisen som slog till i september 2008.

Arbetstider 2009 2010/01/31

Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990–2009.

Lönerapport år 2009 2009/09/25

Lönegapet mellan kvinnor och män har minskat. LO och förbundens jämställdhets- och låglönesatsning i senaste avtalsrörelsen fick önskvärd effekt. Det visar LOs Lönerapport år 2009.

Anställningsformer år 2008 2009/02/13

Rapportens syfte är att beskriva vilka anställningsformer som gäller för olika grupper av anställda på den svenska arbetsmarknaden år 2008 samt de förändringar som skett mellan år 1990 och 2008.

Lönerapport år 2008 2008/09/17

År 2007 ökade lönerna i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och med 3,6 procent för tjänstemän. Det är första gången på tio år som lönerna ökade mer för arbetare än för tjänstemän. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är dock alltjämt stort då medellönen för en arbetare nu är 20.400 kronor i månaden och för en tjänsteman 29.200 kronor, det vill säga 8.800 kronor, eller 43 procent, högre för en tjänsteman. Det skriver LO i Lönerapport år 2008 – Löner och löneutveckling år 1997–2007.

Lönespridning arbetare och tjänstemän år 1970-2005 2008/07/04

Lönespridning arbetare och tjänstemän år 1970-2005

Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000–2006 för industriarbetare i 34 länder 2008/04/02

Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000–2006 för industriarbetare i 34 länder

Löner år 2001 2007/10/10

Löner år 2001 - Löner och löneutveckling år 1994-2001

Lönerapport år 2007 2007/09/25

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har ökat stadigt de senaste åren och år 2006 var inget undantag. Den genomsnittliga månadslönen var då 19.600 kronor för arbetare och 28.200 kronor för tjänstemän. En skillnad på hela 8.600 kronor till tjänstemännens favör. I procent räknat är skillnaden 44 procent. Uppdelat på privat och offentlig sektor så är det tjänstemän inom privat sektor som har högst medellön, 29.700 kronor, medan arbetare inom offentlig sektor har lägst med 17.900 kronor. Det visar LOs årliga bearbetning av Statistiska centralbyråns lönestrukturstatistik gällande år 2006.

Gemensamma krav inför Avtal 2007 2006/11/13

Gemensamma krav i LO styrelse. Samordnade förbundsförhandlingar. LOs stadga innehåller två former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse, centrala förhandlingar och förbundsförhandlingar. Centrala förhandlingar syftar på de former av förhandlingar som genomförs mellan LO och Svenskt Näringsliv. Förbundsförhandlingar innebär att varje förbund självständigt genomför avtalsförhandlingarna. LOs representantskap har antagit Riktlinjer för samordnade förbundsförhandlingar vilket kan och bör ses som en form mellan de två stadgereglerade formerna för avtalsförhandlingar.

Lönerapport år 2006 2006/10/04

Rapporten visar lönenivåer och löneutvecklingen för olika grupper av anställda på den svenska arbetsmarknaden. I fokus står löneläget år 2005 samt löneutvecklingen under tioårsperioden 1995-2005. Räknat i procentuell löneutveckling fick kvinnorna som helhet för första gången på 20 år en något bättre löneutveckling än männen år 2005: 3,0 procent för kvinnorna jämfört med 2,6 för männen. Löneökningen i kronor för kvinnorna inom LO blev 30 kronor mer i månaden än för männen. Det visar LO i Lönerapport år 2006 – löner och löneutveckling 1995-2005.

Kollektivavtalen på arbetsmarknaden – löner och anställningsvillkor 2005 2006/08/16

LO-förbundens avtalssekreterare beslöt under våren 1996 att en årlig kartläggning skulle genomföras. Den senaste kartläggningen gjordes 1997. Denna rapport bygger på avtal från olika LO-förbund vilka är indikerade av förbunden som särskilt viktiga avtal inom deras område. Som jämförelse finns även ett antal tjänstemannaavtal medtagna. Efter varje avtalsrörelse ska en kartläggning göras. Kartläggningen har som inledning till vissa kapitel en kortfattad beskrivning av lagstiftningen så att det blir lättare att se sambandet mellan lag och avtal.

Arbetsrätten med en borgerlig regering – en rapport från LO-TCO Rättsskydd 2006/08/07

Vad händer efter den 17 september? Är de så kallade "nya" moderaterna så nya? Har verkligen Fredrik Reinfeldt personligen och hans moderater ändrat inställning till arbetsrätten efter att ha bekämpat den i årtionden? Hur blir det med centerpartiets förslag om att slopa anställningstryggheten för alla under 26 år och kristdemokraternas och folkpartiets förslag om att försvaga möjligheterna till fackliga stridsåtgärder? Blir Svenskt Näringslivs sju förslag om att inskränka strejkrätten verklighet om det blir en borgerlig regering efter den 17 september? LO har bett Dan Holke, chefsjurist på LO-TCOs Rättskydd att försöka bidra till önskad klarhet om de förslag som trots allt finns och vilka konsekvenser det kan få.

Löner för industriarbetare i olika länder år 2004 2006/06/21

Lön och löneutveckling för industriarbetare i 31 olika länder år 2000-2004

Avtal för utländska bemanningsföretag 2006/01/20

Lönerapport år 2005 - Löner och löneutveckling år 1994–2004 2005/09/14

Löner och löneutveckling för arbetare och tjänstemän 1994-2004. Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2004 var 23.000 kronor. För arbetare var den 18.700 kronor och för tjänstemän 26.600 kronor. Tjänstemännens löner är därmed hela 43 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 8.000 kronor. Lönerna är högre inom privat sektor än inom offentlig. Skillnaden är cirka 15 procent för såväl arbetare som tjänstemän. Här kan du läsa LOs Lönerapport år 2005 som pdf.

Löner i kommun och landsting 2005/03/02

Arbetare inom kommun och landsting har bland de absolut lägsta lönerna som förekommer på svensk arbetsmarknad. Löneutveckling de senaste åren har dessutom varit mycket svag och de har halkat efter andra grupper av anställda än mer. Medellönen för arbetare i kommun och landsting var 16.300 kronor i månaden år 2003. För tjänstemän var medellönen 22.900 kronor, det vill säga 6.600 kronor eller 41 procent högre än för arbetare.

Lönespridning Arbetare och tjänstemän år 1970-2003 2005/01/01

Lönespridningen för arbetare och tjänstemän år 1970-2003.

Kollektivavtalet skyddar din lön 2004/12/22

Annons: Kollektivavtalet skyddar din lön Just nu pågår en konflikt mellan Byggnadsarbetareförbundet och det lettiska byggnadsföretaget Laval un Partneri Ltd, vid bland annat ett skolbygge i Vaxholm. Företaget vill att de anställda ska jobba för sämre lön och på sämre arbetsvillkor än de som gäller på andra byggföretag i Sverige. Kollektivavtalet mellan fack och arbetsgivare skyddar lönen och arbetsvillkoren. Det skapar lika villkor inom en bransch. De allra flesta arbetsgivare förstår det här och tecknar kollektivavtal. Det gäller svenska såväl som utländska företag i Sverige. Men en del företag försöker skaffa sig fördelar genom lägre löner och otrygghet. De vill ha egna regler, de vägrar att teckna kollektivavtal. För oss är principen självklar. Varje gång någon arbetsgivare försöker smita från kollektivavtalet blir det strid. I Sverige gäller svenska kollektivavtal och svenska löner för alla företag. Sju förbund inom lo kommer därför att varsla om sympatiåtgärder med Byggnadsarbetareförbundet. Syftet är ett enda. Företaget ska teckna ett kollektivavtal lika det som gäller för alla andra byggföretag i Sverige, svenska och utländska.

Löner år 2004 - Löner och löneutveckling 1994 - 2003 2004/09/22

Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2003 var 22.200 kronor. För arbetare var den 18.100 kronor och för tjänstemän 25.700 kronor. Tjänstemännens löner var därmed hela 42 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 7.600 kronor.

Vinnare och förlorare i lönekampen 2004/06/02

De senaste årens vinnare och förlorare i kampen om lönerna beskrivs här i tre avsnitt; löner och löneutveckling år 1994–2001, lönetrappan samt en kartläggning av de 100.000 löntagare som har lägst lön och de 100.000 lönetagare som har högst lön.

Löner år 2002 2004/06/01

Löner år 2002 - Löner och löneutveckling år 1994-2002 samt lönespridning år 1994-2001.

Lönespridning, median och percentillöner år 2001 efter kön, klass och sektor 2004/06/01

Lönespridning, median och percentillöner år 2001.

Näringslivet ökar takten - elitrapport nummer 4 2004/05/03

Det finns ingen offentlig statistik i Sverige över inkomstutvecklingen för den krets som brukar kallaas makteliten. Det är för att avhjälpa den bristen som LO har tagit inititativet till rapportserien om maktelitens inkomstuteckling. Vi har följt inkomstutvecklingen för makteliten sedan 1959 och tidigare publicerat tre rapporter. Detta är en fjärde delrapport i den serien. Den första rapporten kom år 1999.

Lönetrappan - Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 2004/04/23

Genomsnittslönen för kvinnliga arbetare är 17.200 kronor i månaden, men då många inte arbetar heltid blir den utbetalda lönen lägre. 48 procent av LOs kvinnor tjänar därför mindre än 14.000 kronor i månaden. Det visar LOs rapport ”Lönetrappan – Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002”. Rapporten bygger på 2002-års lönestatistik från Statistiska centralbyrån.

Löner år 2003 - Löner och löneutveckling år 1994–2003 2004/04/22

Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2002 var 21.500 kronor. För arbetare var medellönen 17.400 kronor och för tjänstemän 24.800 kronor. Tjänstemännens löner var därmed hela 43 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 7.400 kronor. Lönerna är högre inom privat sektor än inom offentlig. Skillnaden är cirka 15 procent för såväl arbetare som tjänstemän.

Avtal 2001 2004/04/22

Landsorganisationens utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden under 2001 är att förhandlingarna ska genomföras som samordnade förbundsförhandlingar. Det främjar våra gemensamma lönepolitiska mål om jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Men det främjar även förutsättningarna för en god reallöneutveckling, tillväxt i ekonomin och därmed allas välfärd.