Nu befinner vi oss mitt i en lågkonjunktur som har förstärkts kraftigt av en kris i den finansiella sektorn.
- Det har aldrig hänt tidigare, inte ens på 30-talet, säger Wanja Lundby-Wedin.
På 90-talet var det massarbetslöshet i Sverige, men det var många år sedan. I dag ska en ny generation förtroendevalda möta krisen.
- Därför är det viktigt på alla nivåer inom LO, att vi inte stänger in oss på sammanträden eller låtsas att vi kan det här.
- När det händer något nytt är det viktigt att vi utbildar oss och att vi lär av varandra, säger Wanja.
En erfarenhet från 90-talets kris var att många fackligt aktiva inte orkade med. Det var väldigt tuffa år.
Vårda fackligt aktiva
- Nu gäller det för LO och förbunden att vårda de fackligt aktiva, så att de orkar vara ett stöd och en trygghet för medlemmarna, säger Wanja.
Fackligt aktiva på små arbetsplatser har ett särskilt krävande uppdrag.
- Därför är det viktigt att förbundsavdelningarna samlar de aktiva från små arbetsplatser, gärna tillsammans med fackligt aktiva från stora arbetsplatser, så att de kan lära av varandra, säger Wanja.
Det finns fler lärdomar att hämta från krisen på 90-talet. Då tog LO fram en rad förslag för att öka sysselsättningen i landet samtidigt som man drog igång lokalt fackligt arbete till stöd för de arbetslösa.
- Vår rådgivning till medlemmarna ska vara ett konkret personligt stöd, för att stärka medlemmen, inte en klapp på axeln om att det nog ordnar sig, säger Wanja.
Ett bra sätt att möta medlemmar i krisen kan vara att samla information och gå igenom tillsammans med medlemmarna vad som gäller vid uppsägning, vad det finns för omställningsstöd och försäkringar, information om a-kassan och hur man kan få rådgivning om privatekonomin om man blir arbetslös.
Alla välkomna till facket
En uppgift som många fackligt aktiva upplever som svår och ovan är att de företräder alla anställda, inte enbart medlemmarna, när det gäller LAS. Ibland kräver arbetsgivaren undantag i turordningen, till exempel för anställda med särskilda kunskaper.
- Det är inte svart eller vitt vem som ska gå. Det är viktigt att inse att det går också att lära sig nya kunskaper. Men om det gäller att ta hänsyn till en enskild person så kan vi inte förhandla för någon annan än en medlem.
I krisen är det många som söker medlemskap för att få fackligt stöd inför stundande uppsägningar.
- Alla som vill bli medlemmar är välkomna, och alla som blir medlemmar ska omedelbart få stöd, säger Wanja.
Det finns också arbetsgivare som vänder sig till facket för att teckna kollektivavtal först när krisen är ett faktum och de behöver en motpart.
- Det är alltid okej att teckna kollektivavtal, men det går inte för arbetsgivaren att villkora avtalet, säger Wanja.
Om det blir en avtalsturlista eller inte avgörs enbart av om det är bättre för medlemmarna på sikt.
- Acceptera inte en avtalsturlista bara för att arbetsgivaren ligger på!
Nej till godtycke
Det får inte finnas godtycke och dolda skäl till varför vissa ska få vara kvar.
- Kräv att få alla kort på bordet. Dolda skäl är inte acceptabelt.
Inför förhandlingarna är det nödvändigt att involvera de medlemmar som berörs. Målet är att alla tycker det blir en godtagbar lösning.
Flertalet som får gå syns inte i varselstatistiken. Det är visstidsanställda och anställda på små företag, där det är färre än fem som lämnar jobbet.
- Alla som blir uppsagda har en lika otrygg och svår situation. För alla medlemmar i kris ska facket vara en trygg klippa i stormen, säger Wanja.
Trygghet och saklighet är viktigt. Medlemmarna ska veta att det finns en facklig organisation på arbetsplatsen som sköter förhandlingarna rättvist och korrekt.
- Det får inte smyga sig in ett godtycke i vem som får gå. Den medlem som blir uppsagd ska veta skälen, och de ska vila på saklig grund.
– Vi arbetar på uppdrag av medlemmarna, inte på uppdrag av alla anställda. Men vi är skyldiga att se vad som krävs för att öka företagets möjlighet till fortlevnad, säger Wanja.
Text: Anna Holmgren
Foto: Lars Forsstedt
Dela