2009-01-19
Oviss framtid för Carina
Vi träffar Carina Söderberg i en trappuppgång i ett flerbostadsområde i Västerås. Hennes arbetsområde är städning i en hel del trappuppgångar och på en förskola. Resterande tid städar hon på kontor i centrala stan.
Det snöar ute och är slaskigt. Snö och grus dras in i trappuppgångarna och det är rejält smutsigt. Men Carina bryr sig inte om det. Snarare tvärtom.
- Då syns det att jag har städat och gjort fint, säger hon och ser nöjd ut.
Men annars är Carina orolig. Hon har en tillfällig tjänst hos ett fastighetsbolag och vet inte om hennes tjänst förlängs.
- Det känns otryggt, för jag trivs verkligen med mitt arbete och vill jobba kvar, säger hon.
Vad är det som är bra med jobbet?
- Det är fritt och det syns verkligen resultat av mitt arbete. Människor blir glada när det är rent och snyggt och doftar gott. Då blir jag också glad.
Förutom trappstegen torkar hon målade ytor och bär ut sopor från tvättstugorna under tiden vi pratar. Just den här dagen tvättar hon fönster.
- Fönstertvätt är roligast. Det blir så blankt och fint, säger hon och ger oss ett tips. Häll i några droppar diskmedel i vattnet så blir fönstren skinande blanka.
Arbetskamraterna betyder mycket för Carina. En av hennes kollegor städar i en trappuppgång bredvid och de hinner säga några ord till varandra mellan varven.
- Jag trivs verkligen med mina jobbarkompisar, berättar hon.
Jobbet sliter på kroppen. Trappstädandet är mycket krävande, främst för rygg och knän. Den ergonomiska städmoppen har i och för sig gjort sitt till för att inte vridmomenten ska bli så många. Dessutom behöver hon inte bära med sig någon tung vattenhink uppför trapporna.
I dag används mopp och utbytbara trasor som sätts på moppen. Carina blöter flera trasor samtidigt och tar med sig dem upp i trappen. Men trots hjälpmedel känns de olika arbetsmomenten i Carinas kropp. Axlarna har sjunkit framåt och hon måste göra rörelser för att förebygga inflammation i axlar och nacke.
- Allt blaskande i vatten gör att händer blir mycket torra. Så jag är mycket noga med att smörja in dem flera gånger om dagen, konstaterar Carina.
Hon tränar privat, men vet att det finns möjlighet att gå på gym på företagets bekostnad och att även få hälsovård betald av företaget. Men just nu är det bara en sak som ligger högst på önskelistan för henne. Att få behålla sin heltid. Carinas arbetsgivare har informerat om att hon eventuellt måste gå ner i arbetstid.
- Jag har ju inte fast tjänst. Därför är jag en av dem som drabbas först. Men jag är 37 år och vill jobba heltid. När man blir äldre kan det kanske vara aktuellt att arbeta kortare arbetsdagar. Men inte nu, säger hon bestämt.
- Dessutom är villkoren så otrygga för arbetslösa numera. Jag vill inte hamna i den situationen.
Text: Lilian Haraldsson
Foto: Peter Krüger
Dela