När facket talar polska bryts isen

Byggjobbarna ser misstrogna ut när två personer från Byggnads i Malmö trampar in i ett av småhusen vid kyrkogården i Vellinge.
När Cezary Mozalewski börjar tala polska blir stämningen mer avslappnad.
Och det blir ett lyckligt slut, vilket är ovanligt: Robert Sikora och Krzysztof Boniecki beslutar sig för att gå med i Byggnads.

Cezary Mozalewski, snickare från Polen och själv Byggnadsmedlem, har anställts i Byggnads tolkprojekt. Syftet är att förbättra kommunikationen med byggjobbare från Östeuropa som blivit vanligare på byggen i Sverige.

Den här vinterdagen har Cezary Mozalewski åkt ut med Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig på Byggnads i Malmö, för att kolla upp ett par arbetsplatser.
Bygget i Vellinge är relativt stort, ett tjugotal småhus. Midroc står för entreprenaden men där finns också några utländska byggjobbare som Lars Lindström undrar över.
Krysztof Bonicki från Polen och Robert Sikora från Slovakien jobbar tillsammans med Steiner Gustafsson i ett av husen. De har tre arbetskamrater i huset intill, varav två är tyskar. Alla är anställda av bemanningsföretaget Megaflex.

Hittade jobben på Internet
Robert Sikora har jobbat i Tyskland i ett par år, Krysztof har jobbat i Sverige i ett år, dessförinnan var han på Island och i Tyskland. Båda hittade Megaflexjobben på Internet.
- Jag körde från Frankfurt till Lübeck för en intervju. Chefen körde från Sverige. Jag tror vi var fem som intervjuades. Två av oss fick jobb, berättar Robert Sikora som är tillsvidareanställd och skattar i Sverige.

Megaflex anställda får alla timlön, 135 kronor. Midrocs folk har ackord och 159 kronor i timmen.

- Jag är tveksam till om det här är riktigt. Megaflex uppträder mer som en underentreprenör än som ett bemanningsföretag här. Och då är det ett hängavtal som gäller, säger Lars Lindström som beslutar sig för att ta kontakt med ägaren senare.
Krysztof Bonicki och Robert Sikora bokar ett möte för att gå med i facket, vilket bara har hänt Cezary Mozalewski vid några tillfällen tidigare. Det är en lyckad dag.

Efteråt kör Lars Lindström småvägar norrut mot Malmö. Tygelsjö, Hököpinge, Klagshamn- här och där står byggställningar och hel- och halvfärdiga hus, typiska inslag i snabbväxande villasamhällen.

Liksom byggare från Östeuropa
- Kör vi hit i vår kommer vi att hitta utländsk arbetskraft på vart och vartannat tak, säger Lars Lindström.
I början av 2004 publicerade Byggnads en uppmärksammad rapport om att 382 utländska arbetare arbetade på byggen i Skåne. Två år senare räknar Byggnads med att antalet är omkring 1.000 personer - bara i Malmödistriktet.

I denna föränderliga värld var det självklart att Malmö skulle delta i Byggnads tolkprojekt som finansieras av det centrala förbundet.
Projekttiden går ut den sista mars. I Malmö är alla redan övertygade om att det måste bli en fortsättning.

Som avtalstecknaren Roland Ljungdell säger inne på expeditionen:
- Ska vi kunna få deras förtroende måste vi kunna tala med dem. Cezary kan förklara vad vi vill, att vi inte är några poliser, att vårt mål är bättre lön åt alla.

När Byggnads gjorde rapporten 2004 handlade mycket om bemanningsföretag och utländska hantverkare med f-skattsedlar.
De finns kvar, några av dem hamnar på taken i Klagshamn och Tygelsjö.
Fast Byggnads lägger kraften på entreprenörer som vill delta i stora byggupphandlingar.
- Företagen står på kö, vi skulle behöva ha ett kösystem, säger Lars Lindström halvt på skämt.

För ett år sedan stred Byggnads i Vaxholm mot ett lettiskt företag som inte ville skriva kollektivavtal. I Malmö är det inga problem numera. EU-företag tar självmant kontakt med Byggnads. De skriver på kollektivavtal. De redovisar lönelistor.

- Ja, maken till otroligt prydligt ifyllda tidrapporter har sällan skådats. Det är åtta timmar om dagen, dag ut och dag in, ingen övertid nånstans, säger Roland Ljungdell som misstänker att företag från låglöneländer betalar rätt timlön enligt avtalet - fast färre timmar.

Roland Ljungdell slår ut med armarna.
- De dribblar med oss. Vi lyckades faktiskt avslöja ett tyskt företag härförleden, där vi kunde visa att det inte hade betalat ut vad de skulle. Där fick vi en uppgörelse där vi ordnade lite extra pengar till killarna som var här.

Cezary Mozalewski har en viktig uppgift i kontakterna med företagen. Han söker på hemsidor och databaser, tar fram fakta i förväg. Sedan sitter han med vid förhandlingar och samtal, där han tolkar när inte engelskan räcker till.

Vågar inte prata
Men det är i mötena med byggjobbarna som Byggnads hoppas att tolkprojektet ha störst verkan.
Ett sådant möte gör sällan någon glad. En ombudsman står inför en knäpptyst skara. Han berättar om "the Swedish builders union" och "collective agreement". De tittar ned i golvet. "Any questions?". "No".

- Det vågar inte prata med oss. Jag har aldrig sett så många rädda medelålders män som under det gångna året, säger Roland Ljungdell.
Med Cezary Mozalewski blir det mer snack. Särskilt efteråt, på vägen ut eller i en paus.
- Då får man höra saker. Som att de inte får ut så mycket som det står i avtalet, berättar Cezary Mozalewski.

Utanför byggexpeditionen breder Malmö ut sig. Staden sväller och det syns för blotta ögat. Vid havet ligger en helt ny stadsdel, Västra hamnen. Citytunneln schaktas fram i långa revor genom landskapet. Kring en av stationerna, Hyllie, ska 7.000 bostäder och stadens nya Isstadion byggas.
Det finns jobb så det räcker åt både skåningar och en hel del andra.
- Det man undrar är vad som händer den dagen högkonjunkturen tar slut. Är det våra gubbar som åker hem eller är det de som kommer utifrån? säger Lars Lindström.

Fotnot: Krysztof Bonicki och Robert Sikora är numera medlemmar i Byggnads. Lars Lindström har skrivit ett hängavtal med ägaren till Megaflex, vilket innebär att de anställda får del av ackordet på arbetsplatsen, vilket ger dem en högre lön.
Peeter-Jaan Kask