Klass och kön

Kampen mot klasskillnaderna och därmed klassamhället är grunden för fackföreningsrörelsen. Under lång tid var arbetet bara inriktat på motsättningen mellan arbete och kapital. Det blev allt tydligare att klassförtrycket verkar tillsammans med andra förtryck, så som könsförtrycket.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är grundläggande och genomgående i alla samhällsklasser, men visar sig också när det gäller etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Invandrarkvinnor har sämre livsvillkor än invandrarmän, kvinnor med funktionshinder har sämre livsvillkor än män med funktionshinder.

Att födas till kvinna eller man är avgörande för det värde och möjligheter en individ har. Tillsammans med kön bestäms individens värde av klasstillhörighet. Därför måste kampen mot klasskillnaderna ske tillsammans med kampen mot könsskillnaderna.

Klass och könstillhörighet ger kvinnor och män från olika samhällsklasser olika förutsättningar i livet. Det gäller utbildningsval, val av livspartner, bostadssituation och arbete. Störst skillnad i förutsättningar är det mellan en man i ett akademikeryrke och en kvinna i ett LO-yrke, till exempel en manlig civilingenjör och ett kvinnligt restaurangbiträde.

Det är inte alltid så att ökad jämställdhet leder till ökad jämlikhet. På högskolor- och universitet är den klassmässiga snedrekryteringen stor. De kvinnor som framför allt går på universitet och högskolor kommer från medel- och överklass. Jämställdheten har ökat men klasskillnaderna består. För att öka jämlikheten krävs att den klassmässiga snedrekryteringen bryts.

Det är viktigt att se och visa på kvinnor och mäns skilda villkor. En förutsättning är klass- och könsuppdelad statistik. Först då både klass och kön särskiljs framträder verkligheten så som den är.