Klimatpolitiken viktig fråga för LO

Vi ska vara positiva till strukturomvandlingar. Det är det som gett tillväxt tidigare. Klimatfrågan måste integreras i alla frågor. Vi ska inte se detta som kostnader utan som investeringar. Sverige ligger långt framme i forskning kring miljöpolitik. Det sa LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin när hon och Sven Nyberg presenterade LOs klimatpolitiska program på ett seminarium på LO den 23 november.

Syftet med detta halvdagsseminarium var att öka kunskapen i de klimatpolitiska frågorna. Klimatfrågan är inget nyvaknat intresse från LO. Redan 1991 presenterade LO ett klimatpolitiskt program, förklarade Wanja Lundby-Wedin i sitt öppningsanförande.

- Där poängterade vi vikten av att se klimatfrågan som en facklig fråga. Redan då sa LO att detta kommer att bli en av de allra viktigaste frågorna. LO måste ta sin del av ansvaret.

Det kommer att skapas nya gröna jobb framöver men det kommer att innebära stora omställningar för oss alla i en rättvis omställning, både i det privata och på jobbet. LO skriver nu på ett brev till miljöminister Andreas Carlgren om betydelsen av att det blir ett avtal i Köpenhamn.

Forskning och mätmetoder
Johan Nilsson, professor vid Meteorologiska Institutet i Stockholm menade att det är sannolikt att mänskligheten har bidragit till merparten av temperaturökningarna de senaste 50 åren. En ökning av koldioxidhalten ökar temperaturen.

- Vi behöver växthuseffekten för att temperaturen inte ska bli för låg, men lagom mycket. Framtida förändringar vi kan se är att det kommer att regna mer där det redan är vått och mer torka där det är torrt redan nu. Det vi kan göra mätningar på är trädringar, isbubblor och iskärnor. Sedan databehandlas mätningarna med hjälp av kunskap i fysik och kemi.

Faktorer som har påverkat växthuseffekten är El Nino som påverkar värmeinnehållet i havet. Solstrålning, vulkaner och kontinentaldrift är andra påverkansfaktorer. Också växthusgaser, aerosoler och förändringar av markytan, främst avskogningen, är bidragande orsaker. Vattenytan stiger med 3 centimeter på 100 år. Det är vattenånga som står för 95 procent av växthuseffekten.

Forskningen är osäker i mycket och det kanske inte är halten av t ex koldioxidnivån vi ska se på utan hur snabbt vi når gränserna vi sätter upp.

Tre områden LO prioriterar
Det är tre områden som är särskilt viktiga för LO. Det gäller jobben, välfärden och den internationella solidariteten. Sven Nyberg presenterade LOs klimatpolitiska program från maj 2009. Frågans karaktär kräver en internationell samverkan och en global arbetsfördelning.

- LO vill föra in de sociala hållbarhetssystemen i FNs utsläppsminskningar. LO är för att utsläppshandeln skärps. Om vi får fria utsläppsrätter ska de energieffektiva företagen premieras.

Som första mål måste det skapas en gemensam verklighetsbeskrivning. Sedan måste en långsiktig lösning hittas. Klimatmålen måste förenas med en aktiv investeringspolitik.

- Huvudkravet är att samhället måste gå in med stödåtgärder och styrande åtgärder.

Det är inte meningen att vi ska skapa en ny grön sektor. Det finns möjligheter till nya jobb inom alla verksamhetsområden genom en långsiktig omställning.

Parterna bör ta gemensamt ansvar
- Vi kan göra mycket här hemma och tycker att parterna kan ta ett gemensamt ansvar genom till exempel arbetsorganisatoriska insatser och utbildningar.

Några viktiga åtgärdsområden LO ser är klimat/social upprustning av miljonprogramsområdena. Samhället behöver sätta till resurser, exempelvis ROT-avdrag. Det behövs energieffektivisering för hela näringslivet och offentlig sektor. Det behövs också en stor infrastruktursatsning på till exempel järnväg i en ny generation kollektivtrafik. Koldioxidfri elproduktion är ett krav LO haft länge. En handlingsplan måste tas fram för jordbruk- och livsmedel- och skogsbrukssektorerna.

- LO ställer krav på styrmedel som en samhällelig investeringspolitik, aktörssamverkan, offentlig upphandling och teknikupphandling.

190 länder ska enas
Lars Lundberg från Klimatpolitiska sekretariatet på Statsrådsberedningen menar att klimatmötet i Köpenhamn den 7-18 december handlar om den kanske mest komplexa internationella överenskommelse som gjorts ett försökt att sluta. Drygt 190 länder ska försöka komma överens.

- I dag har vi Kyotoprotokollet men vi behöver en bredare överenskommelse som har effekt på en mycket större andel av de globala utsläppen. Strävan är en gemensam långsiktig vision, utsläppsmål för industriländerna och åtaganden att vidta åtgärder för utvecklingsländer.

Ett färdigt rättsligt avtal i Köpenhamn är inte realistiskt. Huvudaktörer är bland andra USA, Kina, Indien, Ryssland och Japan. USA har inte löst frågan på hemmaplan och har svårt att göra internationella åtaganden innan behandlingen av lagförslag i kongressen är klar. Förmodligen sker det under våren 2010.

Ett avtal, två steg
Förhandlingarna kommer att föras på tjänstemannanivå under Köpenhamnsmötets första vecka. Senare under mötet förhandlar EUs miljöministrar. I slutskedet är regeringscheferna inbjudna.

- Vi kan inte vänta oss ett rättsligt bindande avtal i Köpenhamn utan förväntningen är ett politiskt bindande avtal som börjar genomföras nästa år. Det kan sedan följas av ett rättsligt bindande avtal under 2010. Den 31 december 2012 går Kyotoavtalets första åtagandeperiod ut och då bör ett nytt avtal ta vid.


Text och foto: Christina Jonsson