LO-Ekonomerna
Uppdraget Publicerat Rapporter Länkar LO-ekonomerna Remissyttranden Kontakt LOs blogg LO-ekonomernas manifest
2006-12-19
Det som behövs nu är mer av fördelningspolitik, anser Nobelpristagaren och tidigare chefsekonomen vid Världsbanken Joseph Stilitz, som nyligen föreläste i LO-huset. Han anser att den svenska modellen med bra trygghetssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik är världsbäst för att åstadkomma en rättvis globalisering och tror inte att sänkt a-kassa ger några positiva effekter.
Det var fullt i LOs plenisal när Joseph Stiglitz föreläste om de utmaningar som globaliseringen innebär för arbetsmarknaden och internationella institutioner. Den kände ekonomen och rådgivaren till förre presidenten i USA Bill Clinton var i Sverige med anledning av Nobelprisutdelningen. Stiglitz fick Nobelpriset i ekonomi 2001, och har liksom alla tidigare pristagare en stående inbjudan till Stockholm och ceremonierna i december.
Fattiga har fördubblats
Stiglitz konstaterade att globaliseringen, det vill säga den ökade internationella konkurrensen, hittills inneburit ökade klyftor både inom och mellan länder. I delar av Afrika har andelen fattiga fördubblats under senare år. Även i USA ökar klyftorna.
- Mer än hälften av USAs löntagare är fattigare idag än när president Bush tillträdde, och det handlar om både låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt finns det grupper som blivit rikare.
Globaliseringen av ekonomin går inte att hejda, men det är inte givet att klyftorna måste öka, menade Nobelpristagaren. Det handlar om politik. Länderna måste utveckla en fördelningspolitik för att minska klyftorna och tillvarata möjligheterna med ökad konkurrens.
Enligt Stiglitz är Sverige det land som hittills varit bäst i klassen när det gäller att hantera globaliseringens avigsidor. Kombinationen av bra trygghetssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik har visat sig mycket effektiv för att motverka ökande klyftor och få människor att acceptera att arbetsmarknaden förändras.
Vågar utvecklas
Löntagare som vet att de får stöd om de vill eller måste byta jobb vågar utvecklas och bejaka förändringar. Motsatsen gäller också, rädda löntagare håller fast vid det de har och vågar inte ta risker. Det finns också risk för nationalistiska strömningar om konkurrensen från andra länder upplevs som hotfull.
- Så vi är flera som undrar varför det finns en efterfrågan på förändringar i den svenska modellen just nu, när den fungerar så bra, sade Stiglitz med en tydlig släng åt den nya svenska regeringen.
- Sänkt a-kassa och andra försämringar underminerar arbetarnas möjligheter att gå samman och uttrycka sina åsikter och intressen.
Han betonade att det är generella, samhällsfinansierade utbildnings- och trygghetssystem som är mest effektiva. Då kan löntagarna röra sig över hela arbetsmarknaden utan att riskera att förlora förmåner eller trygghet. Alternativet att företagen själva ska stå för både trygghet och utveckling leder till orättvisor och inlåsningseffekter. Anställda vid företag som skapat bra system vågar inte byta jobb, och dynamiken på arbetsmarknaden minskar.
Stiglitz var också mycket kritisk mot den hårda europeiska inflationsbekämpningspolitiken och den europeiska centralbanken ECB. Han efterlyste mer av politisk styrning över den europeiska ekonomin.
- ECBs inflationsbekämpningspolitik liknar en religion. Forskningen visar att så länge som inflationen understiger 10 procent så har den inga negativa effekter på ekonomin, men ECB håller fast vid 2 procent ändå.
På frågan om vilket råd han hade till regeringens nyinrättade globaliseringsråd svarade Stiglitz att han skulle ta med representanter för de grupper som riskerar att drabbas negativt av globaliseringen och lyssna till deras argument. Han skulle också analysera riskbeteende – vad får oss att våga ta risker?
- Människor idag måste våga ta nya steg, byta jobb, bostadsort och så vidare för att ekonomin ska utvecklas och näringsklimatet ska bli innovativt. Hur kan samhället bidra till att minimerar riskerna med att våga ta sådana risker?
I grunden är den svenska modellen som den fungerat hittills mycket bra, sammanfattade Stiglitz, och berättade att när han fick frågan vad arbetare i USA bör göra för att klara globaliseringen var hans svar: följ det svenska exemplet!
Agneta Carleson
Globaliseringen har lett till ökade klyftor
Det som behövs nu är mer av fördelningspolitik, anser Nobelpristagaren och tidigare chefsekonomen vid Världsbanken Joseph Stilitz, som nyligen föreläste i LO-huset. Han anser att den svenska modellen med bra trygghetssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik är världsbäst för att åstadkomma en rättvis globalisering och tror inte att sänkt a-kassa ger några positiva effekter.
Det var fullt i LOs plenisal när Joseph Stiglitz föreläste om de utmaningar som globaliseringen innebär för arbetsmarknaden och internationella institutioner. Den kände ekonomen och rådgivaren till förre presidenten i USA Bill Clinton var i Sverige med anledning av Nobelprisutdelningen. Stiglitz fick Nobelpriset i ekonomi 2001, och har liksom alla tidigare pristagare en stående inbjudan till Stockholm och ceremonierna i december.
Fattiga har fördubblats
Stiglitz konstaterade att globaliseringen, det vill säga den ökade internationella konkurrensen, hittills inneburit ökade klyftor både inom och mellan länder. I delar av Afrika har andelen fattiga fördubblats under senare år. Även i USA ökar klyftorna.
- Mer än hälften av USAs löntagare är fattigare idag än när president Bush tillträdde, och det handlar om både låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt finns det grupper som blivit rikare.
Globaliseringen av ekonomin går inte att hejda, men det är inte givet att klyftorna måste öka, menade Nobelpristagaren. Det handlar om politik. Länderna måste utveckla en fördelningspolitik för att minska klyftorna och tillvarata möjligheterna med ökad konkurrens.
Enligt Stiglitz är Sverige det land som hittills varit bäst i klassen när det gäller att hantera globaliseringens avigsidor. Kombinationen av bra trygghetssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik har visat sig mycket effektiv för att motverka ökande klyftor och få människor att acceptera att arbetsmarknaden förändras.
Vågar utvecklas
Löntagare som vet att de får stöd om de vill eller måste byta jobb vågar utvecklas och bejaka förändringar. Motsatsen gäller också, rädda löntagare håller fast vid det de har och vågar inte ta risker. Det finns också risk för nationalistiska strömningar om konkurrensen från andra länder upplevs som hotfull.
- Så vi är flera som undrar varför det finns en efterfrågan på förändringar i den svenska modellen just nu, när den fungerar så bra, sade Stiglitz med en tydlig släng åt den nya svenska regeringen.
- Sänkt a-kassa och andra försämringar underminerar arbetarnas möjligheter att gå samman och uttrycka sina åsikter och intressen.
Han betonade att det är generella, samhällsfinansierade utbildnings- och trygghetssystem som är mest effektiva. Då kan löntagarna röra sig över hela arbetsmarknaden utan att riskera att förlora förmåner eller trygghet. Alternativet att företagen själva ska stå för både trygghet och utveckling leder till orättvisor och inlåsningseffekter. Anställda vid företag som skapat bra system vågar inte byta jobb, och dynamiken på arbetsmarknaden minskar.
Stiglitz var också mycket kritisk mot den hårda europeiska inflationsbekämpningspolitiken och den europeiska centralbanken ECB. Han efterlyste mer av politisk styrning över den europeiska ekonomin.
- ECBs inflationsbekämpningspolitik liknar en religion. Forskningen visar att så länge som inflationen understiger 10 procent så har den inga negativa effekter på ekonomin, men ECB håller fast vid 2 procent ändå.
På frågan om vilket råd han hade till regeringens nyinrättade globaliseringsråd svarade Stiglitz att han skulle ta med representanter för de grupper som riskerar att drabbas negativt av globaliseringen och lyssna till deras argument. Han skulle också analysera riskbeteende – vad får oss att våga ta risker?
- Människor idag måste våga ta nya steg, byta jobb, bostadsort och så vidare för att ekonomin ska utvecklas och näringsklimatet ska bli innovativt. Hur kan samhället bidra till att minimerar riskerna med att våga ta sådana risker?
I grunden är den svenska modellen som den fungerat hittills mycket bra, sammanfattade Stiglitz, och berättade att när han fick frågan vad arbetare i USA bör göra för att klara globaliseringen var hans svar: följ det svenska exemplet!
Agneta Carleson
Dela