Löneklyftor och etik

Med dagens löner tar det 51 år för en industriarbetare att tjäna lika mycket som en VD i makteliten tjänar på ett år. Det framkommer i rapporten Makteliten – mycket vill ha mer, där LO granskat inkomsterna för makteliten mellan 1950 och 2007. LO har följt 198 elitpositioner från den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten under nästan 60 år.

- LO tar fram denna rapport för att lägga fakta på bordet och skapa opinion. Vi kan utöva ett tryck på dem som har den ekonomiska makten, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Denna uppgift skulle kunna ligga på det statliga medlingsinstitutet. Regeringen skulle kunna normera och ge direktiv kring lönerna.

Kan en enda människas arbete vara värt en livslön under ett år och är löneklyftorna en fråga om vad arbete är värt? Är resultatet från rapporten en effekt av krisen i den finansiella sektorn? Vilket ansvar kan läggas på institutionella ägare?

Det var några av de frågor Wanja Lundby-Wedin inledde med när LO anordnade ett seminarium kring rapporten i LO-huset den 4 februari. Rapporten presenterades av LO-ekonomerna Jeanette Bergström och Ola Pettersson. Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande i Folksam och Carl-Henrik Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet var inbjudna att tillsammans med LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin och LOs vice ordförande och tillika avtalssekreterare Per Bardh diskutera etik och ägaransvar i ett bredare perspektiv.

Historiska skillnader
Skillnaderna mellan maktelitens inkomster och en industriarbetarlön har aldrig tidigare varit så stora som nu och fortfarande tjänar kvinnor bara en tredjedel av männens inkomster. Den genomsnittliga inkomsten för makteliten motsvarade 18 industriarbetarlöner 2007. 1998 var motsvarande siffra 12,5. Ledarna för de stora riskkapitalbolagen tjänade 95 industriarbetarlöner.

- Vi ser en tydlig trend att näringslivets toppar drar iväg och är nu 51 industriarbetarlöner. Det beror mycket på bonussystemen. De fackliga organisationerna manas vara återhållsamma. Bonuskulturen måste diskuteras eftersom viss del av finanskrisen kan vara kopplad till bonussystemen, anser Per Bardh.

Carl-Henrik Grenholm menar att enskilda företagare ofta anklagas för girighet men inte organisationerna de jobbar i och frågar sig vad det är för moraliska frågor som övervägs i styrelserummen där lönerna beslutas.

- Den centrala frågan är vad som är en rättvis lön. Hur stora löneklyftor kan vi acceptera? Vad är rättvisa? Det är lika fördelning av det som är värdefullt och det är frihet, makt och välfärd. Från detta perspektiv ska vad som är en rättvis lön bedömas.

Alla ska inte ha lika lön. Hänsyn ska tas till ansvar och prestation. Inkomstskillnader på måttlig nivå kan stimulera till utbildning, tycker Carl-Henrik Grenholm.

- Om löneklyftorna blir för stora strider det mot rättvisan. Därför måste varje organisation sätta ett tak på vad som är rättvis lön.

Den bild som råder är att det enda som sporrar är ekonomiska drivkrafter men det finns också företagsledare som vill göra gott för andra och bidra till framgång för sin organisation.

Bredare perspektiv behövs
- Vi behöver företagsledare med bredare perspektiv och som tar ansvar för samhället och den gemensamma välfärden. Dessa företagsledare nöjer sig nog med måttliga löner, tror Carl-Henrik Grenholm.

Styrelserummen är slutna institutioner.

- Motiveringar ges sällan till varför en viss person utses till syrelseledamot, vilka kompetenser som beaktats, säger Carina Lundberg Markow.

Carl-Henrik Grenholm vill fokusera på lönespannet inom organisationen. LOs ordförande anser att det också är viktigt att jämföra sig med det omgivande samhället.

- Det är svårt att säga vad som är en rättvis lön men vi är på väg åt fel håll. Vi är inte i närheten av vad vi önskar, menar Per Bardh.

Carina Lundberg Markow påpekar att företagen är globala.

- Man kan göra jämförelser men ska akta sig för att göra system. Frågorna ska diskuteras men det är ägarfrågor.

Wanja Lundby-Wedin tycker att vi mycket väl kan tala om löneskillnader i det svenska samhället. Ägarna bestämmer men staten skulle kunna vara normgivande.

- LO tar fram denna rapport för att lägga fakta på bordet, inte för att moralisera. Vi driver på mot globala avtal.

Moralen ska in i styrelserummet
Moralen hör hemma även i ekonomin. Det handlar inte om att moralisera utan att låta moralen komma in i styrelserummet.

- Rättvisa handlar inte om avund utan om hur vi kan förena ekonomi och rättvisa, anser Carl-Henrik Grenholm.

LO har valt ut de cirka 200 positionerna i makteliten efter deras möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Även lönen för LOs ordföranden granskas. I statistiktabellen går dennes lön som ett rakt streck genom tidsaxeln med en svag sluttning nedåt.


Text: Christina Jonsson