Stor skillnad på RUT och ROT

Den borgerliga regeringen införde 2007 det första så kallade RUT-avdraget, som innebär att man kan få göra avdrag på skatten om man köper hushållsnära tjänster (som till exempel städning).

RUT-avdraget har blivit en aktuell valfråga eftersom den rödgröna oppositionen har sagt att den tänker avskaffa avdraget om den vinner valet.

Lena Westerlund som är chefsekonom på LO är kritisk till RUT-avdraget.

- Skatterna ska vara så neutrala som möjligt mellan olika branscher. Men RUT-avdraget är en permanent sänkt skatt för just branschen hushållstjänster.

- Teknologisk utveckling och effektivitet ska vara avgörande för vilka jobb som växer fram, inte skatteavdrag, menar hon.

De rödgröna vill i stället utöka ROT-avdraget, och göra det till ett tillfälligt skatteavdrag för ombyggnad och reparation av bostäder. De har föreslagit att ROT-avdraget ska gälla även för renovering av hus med hyresrätter. Det ska också innehålla en speciell klimatbonus för den som bygger om miljövänligt.

- ROT-avdrag som en tidsbegränsad åtgärd är effektivt för att skapa jobb. Att sätta i gång ett byggprojekt genererar nya arbeten i byggsektorn, men även jobb i andra branscher eftersom det behövs till exempel material. Hushållsnära tjänster har inte alls en lika god sådan effekt, säger Lena Westerlund.

Lena Westerlund tycker även att det finns en fördelningspolitisk aspekt på RUT och ROT. Medan ROT-avdraget är ett tillfälligt konjunkturstöd för att skapa fler jobb så är RUT-avdraget ett skatteavdrag som främst går till de som tjänar allra mest.

- Det är en liten grupp höginkomsttagare som främst använder det här. Cirka 15 procent av de som tjänar mer än en miljon kronor om året använder avdraget.

- Det är en väldigt skev fördelningspolitik. Skatter bör tas ut efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov, säger Lena Westerlund.


Text och foto: Kalle Holmqvist