Viktiga områden
2010-02-17
I sitt nyhetsbrev Urban Direkt anklagar Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström, LO för att riskera ett par hundra tusen jobb. Bland annat säger han att LO-kraven lever sitt eget liv, men känns inte kopplade till den verklighet som våra företag kämpar med. Han menar att det krävs en större öppenhet för krisens konsekvenser och manar facket till besinning.
- I den här krisen har många enskilda tagit mycket stort ekonomiskt ansvar. Jag tänker till exempel på IF Metalls krisavtal. Människor har sagt ja till att försämra sina villkor utan några garantier för att jobben blir kvar, säger LOs avtalssekreterare Per Bardh.
Den internationellt konkurrensutsatta industrin har råkat värst ut i krisen. Men det finns också sektorer som går som tåget, till exempel privat handel. Ett problem i avtalsrörelsen är att skillnaderna är stora i olika branscher.
- Det finns ett löneutrymme att ta ut. Konjunkturinstitutet, Riksbanken och våra egna LO-ekonomer är överens. När Urban Bäckström anklagar oss för att låta löneökningarna skena iväg har han för det första fel och för det andra är han vulgär.
LO menar att den centrala lönebildningen har varit en förutsättning för att kunna ta stort samhällsansvar för lönebildningen.
- Arbetsgivarorganisationernas direktörer uppskattar inte det vi har. Är det fel på marknadsföringen av det som vi hittills uppnått? Vad är alternativet? Hur skulle konsekvenserna se ut?
Uppenbart misstror arbetsgivarna fackets känsla för ansvar och måttfullhet.
- Oron är obefogad. De krisavtal som tecknades under våren visar på den fackliga organisationens vilka och möjlighet till snabb anpassning.
I den kommande avtalsrörelsen handlar det om att bedöma hur mycket löneökningar som näringslivet klarar av. Det handlar också om att balansera reallöner mot risken för ökad arbetslöshet.
Den svenska ekonomin mår inte bra av uteblivna löneökningar. Det finns ett utrymme att ta ut. Tar löntagarna inte ut ökade löner, så kommer pengarna att bli vinster i aktieägarnas fickor.
- Löntagarna måste känna sig säkra på att de har pengar att konsumera för. Ett nollavtal skulle lägga locket på för fortsatt konsumtion. Istället skulle människor, i ännu högre utsträckning än i dag, spara för framtiden. Då kommer ännu fler att bli av med jobbet.
Text: Ulla Johanson
Urban Bäckström måste sansa sig
I sitt nyhetsbrev Urban Direkt anklagar Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström, LO för att riskera ett par hundra tusen jobb. Bland annat säger han att LO-kraven lever sitt eget liv, men känns inte kopplade till den verklighet som våra företag kämpar med. Han menar att det krävs en större öppenhet för krisens konsekvenser och manar facket till besinning.
- I den här krisen har många enskilda tagit mycket stort ekonomiskt ansvar. Jag tänker till exempel på IF Metalls krisavtal. Människor har sagt ja till att försämra sina villkor utan några garantier för att jobben blir kvar, säger LOs avtalssekreterare Per Bardh.
Den internationellt konkurrensutsatta industrin har råkat värst ut i krisen. Men det finns också sektorer som går som tåget, till exempel privat handel. Ett problem i avtalsrörelsen är att skillnaderna är stora i olika branscher.
- Det finns ett löneutrymme att ta ut. Konjunkturinstitutet, Riksbanken och våra egna LO-ekonomer är överens. När Urban Bäckström anklagar oss för att låta löneökningarna skena iväg har han för det första fel och för det andra är han vulgär.
LO menar att den centrala lönebildningen har varit en förutsättning för att kunna ta stort samhällsansvar för lönebildningen.
- Arbetsgivarorganisationernas direktörer uppskattar inte det vi har. Är det fel på marknadsföringen av det som vi hittills uppnått? Vad är alternativet? Hur skulle konsekvenserna se ut?
Uppenbart misstror arbetsgivarna fackets känsla för ansvar och måttfullhet.
- Oron är obefogad. De krisavtal som tecknades under våren visar på den fackliga organisationens vilka och möjlighet till snabb anpassning.
I den kommande avtalsrörelsen handlar det om att bedöma hur mycket löneökningar som näringslivet klarar av. Det handlar också om att balansera reallöner mot risken för ökad arbetslöshet.
Den svenska ekonomin mår inte bra av uteblivna löneökningar. Det finns ett utrymme att ta ut. Tar löntagarna inte ut ökade löner, så kommer pengarna att bli vinster i aktieägarnas fickor.
- Löntagarna måste känna sig säkra på att de har pengar att konsumera för. Ett nollavtal skulle lägga locket på för fortsatt konsumtion. Istället skulle människor, i ännu högre utsträckning än i dag, spara för framtiden. Då kommer ännu fler att bli av med jobbet.
Text: Ulla Johanson
Dela