I en aktuell rapport från OECD analyseras förändringarna på den globala arbetsmarknaden. OECD pekar på tre megatrender som alla tyder på ett ökat behov av livslångt lärande i arbetslivet:
1. Globalisering
Den globala ekonomin och den globala arbetsmarknaden har blivit mer integrerad. Den internationella handelns andel av världens sammantagna BNP har ökat. De billigare globala transporterna har skapat incitament för att flytta tillverkning och eller anlita underleverantörer i andra länder. Digitaliseringen har gjort att allt fler tjänster kan utföras på vilken plats som helst och att kapital kan flyttas över jordklotet.
Arbetskraften i den globalt integrerade ekonomin har på 20 år vuxit från omkring 1,5 miljarder till 3 miljarder. Arbetskraft flyttar också i allt större utsträckning mellan länder. Antalet arbetsmigranter är fler än antalet flyktingar. Globaliseringen har också främjat nya affärsidéer och produktionssätt. Hit hör upprättandet av långa produktionskedjor där olika komponenter tillverkas på olika platser. Det har i sin tur lett till en ökad segmentering av produktionen, med ökade inslag av ”offshoring” och ”outsourcing”.
Den globala ekonomins kärnländer har därigenom integrerats med ekonomier och marknader som tidigare befunnit sig i periferin. Samtidigt möter vi en mottrend med anti-globalisering, nationalism och protektionism som både på kort och lång sikt kan få återverkningar på jobben.
2. Teknologiska förändringar
Digitalisering och robotisering förändrar det globala arbetslivet. En mängd uppgifter som har utförts av arbetstagare utförs redan av datorer och robotar och den utvecklingen kommer att fortsätta.
Inledningsvis var det främst mer rutinartade uppgifter som togs över av ny teknik. I takt med fortsatt teknisk utveckling handlar det numera allt oftare även om avancerade uppgifter. Artificiell intelligens, Big data och fortsatt digitalisering innebär att automationen tränger in på fler områden. Samtidigt visar erfarenheten att nya jobb, men av annan karaktär, skapas i samma takt. Ledande i att skapa nya jobb är just de företag och verksamheter som befinner sig i fronten när det gäller ny teknik.
Globalisering och teknologiska förändringar har understött varandra, men det finns också spänningar mellan fenomenen. Globalisering har gjort det billigare att flytta produktion till låginkomstländer, medan robotisering gjort det billigare att behålla produktion på hemmaplan.
3. Demografiska förändringar
Under de närmaste årtiondena kommer de industrialiserade länderna att gå igenom en markant demografisk förändring. Den äldre delen av befolkningen kommer att öka, vilket också betyder att den andel av befolkningen som utför lönearbete kommer att minska. Demografisk statistik från SCB visar att OECD:s analys också gäller Sverige. Den svenska befolkningens struktur förändras successivt där andelen äldre blir fler. Orsakerna är både en minskande andel yngre till följd av färre födslar per kvinna och en stigande medellivslängd.
Enligt SCB leder detta till en förskjutning av försörjningskvoten. De som befinner sig i en ålder där de flesta arbetar, 20-64 år, kommer minska som andel av den totala befolkningen medan andelen yngre eller äldre blir större. Det betyder att de som jobbar ska försörja allt fler. SCB beräknar att det år 2060 kommer att finnas 0,93 yngre eller äldre personer på varje person som är i förvärvsaktiv ålder, en markant ökning av försörjningskvoten än i dag. För att alla uppgifter i arbetslivet ändå ska bli utförda kan den förändrade demografin tvinga fram förändringar. En annan möjlighet är att människor blir tvungna att jobba högre upp i åldrarna. Förslaget att höja pensionsåldern diskuteras utförligt i den offentliga utredningen Längre liv - längre arbetsliv (SOU: 2012:28).
En av slutsatserna är att framför allt arbetstagare i LO-yrken behöver fortlöpande fortbildning och bättre arbetsmiljö för att orka med att jobba längre. Det finns flera invändningar mot en höjd pensionsålder. I ett pressmeddelande från LO säger avtalssekreteraren Torbjörn Johansson att ”många av våra medlemmar lever i en verklighet där man inte ens klarar att jobba fram till den nuvarande pensionsåldern, att då börja höja pensionsåldern är att börja i fel ände”.
Ordförklaringar:
- Artificiell intelligens: Intelligens som uppvisas av maskiner, till skillnad från mänsklig intelligens, exempelvis dator som programmerar sig själva.
- Big data: Digitalt lagrad information av sådan storlek (vanligen terabyte och petabyte) att det svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder.
- OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development): Ett samarbetsorgan för industriellt utvecklade och demokratiskt styrda länder. För närvarande har OECD 35 medlemsländer, däribland Sverige.
- Offshoring: När ett företag lägger produktion i ett annat land. Produktionen kan utföras av företaget självt eller av en underleverantör.
- Outsourcing: Utkontraktering, ett företag låter ett annat företag eller en organisation sköta tillverkning eller olika processer åt företaget. Motsatsen till outsourcing är insourcing, då sköts verksamheten inom det egna företaget.