Om grundskolan inte klarar av att ge alla elever jämlika möjligheter, då är det LO-medlemmarnas barn som drabbas hårdast. Den svenska skolan har också blivit allt mindre likvärdig. Det betyder att skillnaden i resultat har ökat mellan de elever som lyckas bäst och de som lyckas sämst. Ännu mer har skillnaden i resultat ökat mellan olika skolor. Vi har fått ”vinnarskolor” och ”förlorararskolor”. En annan skillnad är att föräldrarnas utbildningsnivå fått allt större utslag för elevernas resultat.
Större sociala klyftor med ökade skillnader i kunskap
Med växande skillnader i kunskap mellan olika elever redan i grund-och gymnasieskolan blir också arbetslivet mer socialt uppdelat. De sociala klyftorna förstärks och det blir allt svårare för enskilda individer att påverka positionen i arbetslivet och samhället.
Resultaten från ungdomsskolan påverkar även arbetstagares möjligheter att ta del av personalutbildning. De elever som ”lärt” sig att de har lätt att lära kommer att ha lättare att ta till sig ny utbildning även senare i livet, medan de som ”lärt” sig att de har svårt att lära oftare kommer känna motstånd inför vidare utbildning.
Förslag från LOs jämlikhetsutredning
I Program för en jämlik skola, framtaget av LOs jämlikhetsutredning (år 2018), föreslås en rad reformer för att bryta trenden. Förslagen är i korthet:
- Läsfritids. Bättre och vassare fritids som hjälper till att höja skolresultaten.
- Ett nytt resursfördelningssystem. Resurser efter elevernas behov.
- Skolval för lika möjligheter. Ett rättvisare skolval ger bättre skola för alla.
- Långsiktiga planeringsförutsättningar. Kommuner, friskolor och anställda måste få förutsättningar att jobba långsiktigt.
- Tidiga insatser. Särskilt stöd ska sättas in tidigt och generöst, det betalar sig längre fram.
- Ökad studiero. Fler vuxna och bättre elevhälsa ska få bukt med stöket i skolan.
- Ge fler plats på populära skolor. Bygg ut populära skolor och stäng skolor med svåra problem.