Facket direkt facketdirekt.nu

För att nå det goda arbetet krävs en god arbetsmiljö


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Det goda arbetet

Av drygt fem miljoner sysselsatta i Sverige hävdar sju av tio att de i hög grad har ett intressant och stimulerande arbete. Detta visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning om de anställdas arbetsmiljö (2018).

Att många anser att de har ett meningsfullt arbete är viktigt inte bara för den enskilda individen utan också för effektivitet och hållbarhet i arbetslivet. Läget kunde dock ha varit betydligt bättre. Fortfarande finns stora problem i arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala. Det råder också stora skillnader mellan olika grupper. Arbetsmiljö handlar både om klass och kön.

Arbetet påverkar vårt välbefinnande i stort

Människor tillbringar en mycket stor del av sin tid i arbetslivet. Hur arbetet upplevs har stor betydelse för människans välbefinnande. När människor trivs med sitt arbete får det också goda konsekvenser för familjeliv och fritid. Men också det omvända gäller, när människor inte trivs med arbetet får det negativa konsekvenser för den lediga tiden. Stress, skador och frustration som uppstått på arbetsplatsen tar människor med sig hem även när arbetsdagen är slut.

Kvinnor går i pension tidigare än män

Arbetstagare tenderar också att arbeta allt högre upp i åldrarna. Den genomsnittliga åldern då arbetstagare lämnar arbetslivet är i dag 64 år. Det betyder att åldern när arbetstagare går i pension är den högsta som uppmätts sedan slutet av 1970-talet. Kvinnor går i genomsnitt i pension ett år tidigare än män. Vidare går arbetare tidigare i pension än tjänstemän. Den avgörande orsaken är skillnaden i hälsa.

Arbetslivet påverkar människors hälsa

Hur arbetsmiljö och villkor varit i arbetslivet påverkar hälsa och fortsatt livslängd för den som gått i pension. I en rapport från det fackliga institutet Katalys konstateras att medellivslängden i Sverige är åtta år längre för den tiondel som tjänar mest jämfört med den tiondel som tjänar minst. En av förklaringarna är just att arbetslivet påverkat människors hälsa på olika sätt. Men det är inte bara medellivslängden som skiljer, personer som haft tunga och påfrestande arbeten har oftare värk och rörelsehinder när de blir pensionärer jämfört med de som haft en bättre arbetsmiljö.

Arbetsmiljön gör samhället mer ojämlikt

Arbetsmiljöverkets statistik visar att många visserligen upplever sina arbeten som meningsfulla, men även bland dem som på det stora hela är nöjda med sitt arbete förekommer ofta brister i arbetsmiljön. Inom LO-gruppen är det vanligare med dålig arbetsmiljö än bland tjänstemän och akademiker. Personer i LO-yrken är också överrepresenterade i statistiken över arbetsskador, belastningssjukdomar och dödsolyckor. LO-rapporten ”Bättre och bättre dag för dag” (2018) visar att utvecklingen för arbetarnas arbetsmiljö till stora delar försämrats. Arbetsmiljön bidrar därmed till att göra samhället mer ojämlikt.

Skillnaden i arbetsmiljö är också stor mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsmiljöer. Kvinnor har oftare jobb som skapar stress och överbelastning. En av flera förklaringar är att kvinnor är överrepresenterade i branscher där den sociala pressen är hård, inte minst inom vård och omsorg.

En förbättring av arbetsmiljön och mer jämlika arbetsvillkor skulle dramatiskt bidra till att förbättra människors välbefinnande. En sådan förändring skulle också utjämna skillnaderna i makt och göra samhället mer jämlikt.

Meningsfulla jobb gör anställda friska

Undersökningen Jobbhälsoindex 2018 visar att det råder ett tydligt samband mellan sjukskrivningar och avsaknaden av mening i arbetet. De som sällan är sjukskrivna upplever betydligt oftare att jobbet är meningsfullt. Av de arbetstagare som inte varit sjukfrånvarande en enda dag under det senaste året är det endast 7 procent som anser att jobbet saknar mening. Samma siffra för personer som varit sjukfrånvarande 31 dagar eller mer är 18 procent. 

Vad är en frisk arbetsplats?

Arbetsmiljöverket har utvecklat idéer om vad som är en god arbetsmiljö. Tanken är att en god arbetsmiljö inte bara ska vara frånvaro av skador, utan påverka de anställda på ett positivt sätt. Arbetsmiljöverket har också lanserat begreppet ”frisk arbetsplats”, det är en arbetsplats som har positiva effekter både på individen och verksamheten. Det ger en signal om att arbetsmiljön ska ses som en strategisk del i företags eller annan verksamhets långsiktiga hållbarhet och överlevnad.