Hyvling innebär att arbetsgivare ger de anställda färre arbetstimmar, i stället för att de sägs upp. Hyvling innebär med andra ord att arbetsgivaren gör om befintliga tjänster så att antalet arbetstimmar blir mindre och lönen därmed lägre.
Hyvlingen och arbetsrätten
Coop Forum i Örebro hyvlade de anställdas tjänster år 2014. Flera fackliga organisationer protesterade och Handels drev frågan i Arbetsdomstolen (AD). Handels hävdade att hyvling inte var förenlig med rådande arbetsrätt, men AD gav arbetsgivaren rätt. Enligt AD strider hyvlingen inte mot LAS.
AD:s tolkning betyder att om arbetsgivaren begär att en arbetstagare ska gå ner i arbetstid, då har den anställde två alternativ. Tackar den anställde ja, då kan det bli svårt att försörja sig. Tackar den anställde nej skulle arbetsgivaren kunna hävda att det är saklig grund för uppsägning. Om detta är juridiskt hållbart är dock osäkert. En avgörande faktor är hur mycket arbetsgivaren begär att den anställdes arbetstid ska sänkas. Rimligen bör den anställde få större möjligheter att tacka nej ju större sänkningen är i arbetstid. Detta har dock inte prövats juridiskt. Om arbetsgivaren har saklig grund för uppsägning då har arbetsgivaren rätt att säga upp den anställde utan att använda turordningsreglerna.
Kvinnor och utrikesfödda drabbas oftare av hyvling
Efter AD:s beslut har hyvlingarna ökat, däribland på vård- och omsorgsföretag. Om Sverige får en lågkonjunktur är risken för att hyvlingarna ökar ännu mer. Kvinnor och utrikesfödda drabbas oftare av hyvling än andra arbetstagare.
I en motion till LO-kongressen år 2016 kritiserade Fastighets, Handels, HRF, Kommunal och Seko möjligheten för arbetsgivare att hyvla tjänsterna. Kongressen beslutade att LO ska verka för att hyvling försvinner.
I utredningen ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) föreslås att arbetstagare som inte går med på sänkt arbetstid inte ska kunna sägas upp utan att turordningsreglerna används.