Facket direkt facketdirekt.nu

Berit Müllerströms Första maj-tal 2019

Första maj Tal av LOs andre vice ordförande Berit Müllerström på Första maj 2019 i Varberg.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Det talade ordet gäller

Mötesdeltagare!

Det är en alldeles särskild förmån att få vara här i Varberg idag när arbetarrörelsen kallar till demonstration och möte. Med våra plakat och banderoller så manifesterar vi våra värderingar och ger uttryck för den politik vi vill se för en bättre och ljusare framtid.

Det måste vi göra!

För några år sedan så högtidlighöll ni här i Varberg att man 1915 här i staden höll en fredskongress.
Och läser man i minnesskriften från fredskonferensen så står där något intressant.

Där kan man läsa att det i pressen gavs uttryck för förvåning över att kloka människor överhuvudtaget kunde tänka på något annat än krig.
Och att man ville befatta sig med något så lönlöst och tröstlöst som en fredskongress.

Men visst var det nödvändigt med en fredskongress.
Lika nödvändigt som det är idag att vi manifesterar för frihet, jämlikhet och solidaritet.
Idag behöver vi verkligen en välorganiserad arbetarklass!

Mer än någonsin!

Jag satt tidigare i veckan och funderade på vad jag skulle säga i talet idag.

Då kom jag fram till att det bästa sättet att få er att komma ihåg vad jag sa.
Det är att redan från början vara tydlig med vad jag tycker och tänker. Lyssna nu!

  • Jag och LO tänker fortsätta att arbeta för att stoppa vinstjakten i skolan så att varenda krona går till barnens utbildning.
  • Det är min bestämda uppfattning att miljöfrågan måste få en mycket mer framträdande position i vardagen. Här har facket en viktig roll!
  • Och till sist. Klyftorna i samhället ska minska. Vi ska börja där klyftorna är som störst.

Och tveka inte. Arbetarrörelsen är den enda kraft du som arbetare kan räkna med för att alla ska få det bättre. Det är värt en applåd.
Idag har vi ett samhälle där klyftorna har ökat. Det finns all anledning för arbetarrörelsen att vara självkritisk till hur vi arbetat.

Vi måste fundera på varför blev det så?
Men vi ska inte låta den eftertänksamheten bli en orsak till att vi inte formulerar idéer för framtiden.
Idéer som kan minska klyftorna i samhället.

En del av de klyftorna i samhället beror på brister i jämställdheten.
Utan jämställdhet kommer vi aldrig att uppnå jämlikhet.

  • Det handlar om att politiken måste göra skillnad.
  • Det handlar bland annat om pensionerna för de kvinnor som under arbetslivet haft en låg inkomst.
  • Det handlar då delvis om att kvinnors arbete värderas lägre än männens vilket leder till att kvinnor tjänar mindre.

Den skillnaden leder till att kvinnor får mindre i pension än män.
Och visst arbetar vi inom LO-familjen för att klyftorna mellan lönerna i de kvinnodominerade yrkena och manligt dominerade yrkena ska minska.
Men det handlar också om de andra villkoren i arbetslivet.

Om ofrivillig deltid, hyvling av arbetstid1 och inte minst om arbetsmiljön.
Arbetsmiljön som gör att kvinnors kroppar tar slut. De orkar inte arbeta mer.

Och det är de facto så, att den förväntade återstående livslängden för lågutbildade arbetare sjunker, speciellt för kvinnor.2

För dessa kvinnor innebär varje förslag om höjd pensionsålder att de får jobba allt längre tid av sina allt kortare liv.

För dem är varje förslag om att de ska arbeta längre ett slag i ansiktet.
Detta måste det bli ändring på!
Med rätt till heltid, en bra arbetsmiljö ska du orka arbeta så länge du vill och sedan ha 70 procent av lönen i pension.

Det är LOs mål och det tycker jag är en bra början!

Men det finns också en annan del av jämställdheten som jag vill ta upp med er. Efter att ha sett dokumentären om Josefin Nilsson så känner jag mig personligen oerhört starkt berörd.

Ni som sett den delar säkert min upplevelse.
Jag tänker på de kvinnor som utsätts för mäns våld.
Vi får inte glömma att det fortfarande inte är slut på mäns våld mot kvinnor.

Det händer varje dag.
Även här i Varberg.
Inom lägenhetens fyra väggar, bakom radhusets nerdragna persienner och i villan bakom syrénhäcken.

Bristen på jämställdhet är så oerhört påtaglig.
Det handlar om män som måste skaffa sig en känsla av makt genom att slå en kvinna.
Först tänkte jag att tänk om Metoo kunde ha ägt rum tidigare.
För att bespara Josefin och så många andra kvinnor smärta och förnedring.
Men sedan tänkte jag att varför skulle någon kvinna överhuvudtaget behöva utstå våld.

Det är om detta som jämställdhet alltid har handlat om.

Om makten, inte bara i arbetslivet, utan hela livet.
Bokstavligt talat från vaggan till graven.

Vad är det som gör att män vill tillskansa sig denna makt över kvinnan?
Att han ska ha mer i plånboken.
Ge sig på att slå en kvinna för att han ska känna att han har makt och någon under sig.

Nu är det så att de flesta män slår inte och många säger med utslagna händer: Jag är för jämställdhet!

Det räcker inte, säger jag.
Om du som man tycker att jämställdhet är viktigt och men inte aktivt arbetar för det.
Då går du runt i livet och plockar lågt hängande frukt.

Genom att hålla tyst och vara passiv understödjer du de män som tycker det är ok att kvinnor tjänar mindre.
Du ser till att du själv och männen som tycker att jämställdhet inte är viktigt får mer pengar.

Det är samma makt som driver män till att tycka att det är ok att de tjänar mer som driver vissa män att slå kvinnor.
De tycker att de är värda lite mer och kvinnor lite mindre. Därför slår de kvinnor.

Du som man, och som delar arbetarrörelsens värderinga, har ett stort ansvar.
Du har ett extra stort ansvar för att forma mansnormen idag och i framtiden.
Du ska stå i första ledet i arbetet för ett jämställt samhälle.
I alla avseende.
Du måste agera nu!

Jag vill nu ta tala med er om vinstjakten i skolan.

Den måste vi sätta stopp för.

Jag vägrar ge upp!
LO vägrar ge upp!
Skolan ska inte få vara en ojämlikhetsfabrik!
Inte för era barn, inte för mina barnbarn.

Inte för några barn.
Varenda spänn borde satsas på barnen.
För mig är det så tydligt att det är arbetarnas barn, som får stå tillbaka.

Det är framför allt arbetarnas barn som får stå tillbaka när aktieutdelningen ska ner i investerarnas plånböcker.
De barn vars föräldrar arbetar obekväm arbetstid och tjänar minst.
De får stå tillbaka för att gulaschbaronerna vill tjäna pengar.

Så sent som för ett par veckor sedan så presenterade OECD sin senaste rapport där man åter konstaterade att det svenska skolsystemet är ojämlikt.
Rapporten bekräftar också det vi vet sedan tidigare.

Sverige är det enda land i världen som tillåter ett helt oreglerat vinstuttag ur skolan.
Vinstjakten i skolan är verkligen en ojämlikhetsfabrik.
LOs uppfattning är glasklar.

Se varje barns behov och sätt det främst.
Varje barn ska komma igenom skolan med godkända betyg.
Det klarar alla barn om de får rätt stöd
Hör ni, låt varenda skattepeng som vi sätter in i skolan stanna i skolan.

Stäng ojämlikhetsfabriken, gör vinstjägarna arbetslösa.
Satsa varenda slant på barnen!
Det är värt en applåd!

Det finns också en annan kamp som är aktuell. 

Kampen för den svenska modellen.
Den är värd att kämpa för.

Jag tänker nu närmast på strejkrättsfrågan och den överenskommelse som LO och Svenskt Näringsliv slöt tillsammans med SACO och TCO.
Den överenskommelsen är framför allt ett förtydligande av hur strejkrätten kan användas.

Uppgörelsen är en kompromiss som tillgodoser båda sidornas intressen av stabilitet och förutsägbarhet.
Det önskvärda hade naturligtvis varit att regleringen hade ägt rum genom ett nytt huvudavtal eller åtminstone kollektivavtal.

Men tyvärr fanns inte den möjligheten eftersom förtydliganden av strejkrätten även avser fackliga organisationer som står utanför LO, SACO och TCO.

Det har därför varit nödvändigt att använda lagstiftningsmetoden för att uppnå uppgörelsens syfte:
Att förtydliga formerna för hur strejkvapnet får användas.
Att facken medverkar till förtydliganden av hur strejkrätten kan användas framstår kanske som märkligt.

Men LO anser att strejkvapnet är kraftfullt, det ska det vara, men det innebär också ett ansvar att använda det med ett gott omdöme.
Strejkvapnet ska inte missbrukas utan användas i kontrollerade former.
Självregleringen av arbetsmarknaden genom kollektivavtal kräver att parterna tar hänsyn till breda samhällsintressen.

Nu finns det många tolkningar och vanföreställningar om uppgörelsens innebörd.
Uppgörelsen har inte för avsikt att förhindra politiska strejker.
Uppgörelsen har inga sådana konsekvenser.

LO håller alltså fast vid uppgörelsen som gjorts med motparten och fackliga vänner.

Vi gör det av tre skäl:

  • Vi gör det för att ett handslag ska hållas, vi står fast vid våra uppgörelser.
  • Vi gör det för att ordning och reda ska råda på svensk arbetsmarknad.
  • Vi gör det för att värna strejkrätten

Den svenska modellen är värd att kämpa för!
Sedan är det så att den som står i det första ledet för den svenska modellen och för en politik för oss arbetare.

Det är Socialdemokraterna.

Det är Socialdemokraterna, den politiska grenen, av arbetarrörelsen som är garanten för att arbetarrörelsen har en politik som leder till förändring och till förbättring.

Nu löper politiken nödvändigtvis inte längs en stenfri väg.
Men den har kraften att vägen gå och nå mål i framtiden.
En del har frågat mig om jag verkligen kan vara socialdemokrat när partiet nu gått med på 73-punktsprogrammet.

Mitt svar till dem är att jag aldrig har varit mer sosse än jag är just nu.
Jag var det innan 73-punktsprogrammet antogs.
Jag förstår att programmet är en kompromiss mellan olika viljor.
En del av punkterna i programmet gillar jag inte alls.

Som till exempel den om LAS, lagen om anställningsskydd.

Nu ska den utredas. Och förra veckan presenterade regeringen direktiven.
Låt mig börja med en positiv sak: Det är bra att arbetsgivaren ska få ett ökat ansvar för omställning och kompetensutveckling. Det har LO länge efterlyst.

Men:
Samtidigt ska det billigare att säga upp anställda
och det ska bli fler undantag i turordningsreglerna.

Kort sagt:
Mer makt åt arbetsgivaren,
mindre trygghet för dig som anställd.

Här är LOs uppfattning tydlig:
Det måste vara löntagarnas trygghet som kommer i första hand!
Att så här tydligt hota med lagstiftning riskerar dessutom att skada den svenska modellen.

Det kan göra det svårare för parterna att förhandla.
Det skulle försvaga den svenska modellen.
Och det skulle rubba balansen på arbetsmarknaden.

Så en sak kan jag lova:
Från LOs sida tänker vi inte tiga.
För vi har ett uppdrag från våra medlemmar.
Vi ska alltid sätta deras intressen först.

Därför ska vi fortsätta att driva på för de krav vi drev i den fackliga valrörelsen.
Trygga anställningar.
Heltid som norm.
Allmän visstid och hyvling till arbetsmarknadens historiska skräphög!
Vi måste få ett tryggt arbetsliv.

Detta är en av de sämsta delarna i januariöverenskommelsen.

Men den absolut beskaste ingrediensen i överenskommelsen är valresultatet.

Med ett bättre valresultat hade vi sluppit överenskommelsen.

Så här ligger det till.

Jag är trygg i mina värderingar.
Socialdemokratiska värderingar.
Jag vet att vägen fram fortsätter bortom 73 punktsprogrammet.
Vi ska fortsätta att vägen vandra.

Genom de kommande åren hur det än går.
Vi ska fortsätta kämpa för jämlikhet, rättvisa och solidaritet.
För framtids segrar!
Det ska vi klara!
Eller hur!?

Det finns mycket var och en av oss kan göra.
Tycker du att framtiden är svår att närma sig och förstå?
Gläds då istället åt att du får en del av den varje dag.
Varje dag kan du agera och reagera.

Du väljer och ditt val gör skillnad.
Den 26 maj är det val till europaparlamentet.
Glädjande nog har vi i år på andra plats på socialdemokraternas lista en representant för LO.

Johan Danielsson, som samtliga förbund har ställt sig bakom.
Han har under många år arbetat på LOs internationella enhet och har verkligen arbetat för att svenska arbetstagares intressen ska tas tillvara.
Och det går att göra skillnad i EU.

De senaste åren har det gjorts förändringar i utstationeringsdirektivet.

Det kommer att leda till att de som kommer hit för att arbeta från andra länder får större rätt till likabehandling när det gäller till exempel lön.
I början av april röstades EUs vägtrafikpaket3 igenom.

Det innebär svensk lön och svenska villkor för alla som kör transporter i Sverige.
Ingen yrkesförare ska tvingas sova i lastbilshytten arbetsgivaren – transportföretaget måste tillhandahålla ett rimligt boende.

Starkare beställaransvar: att företag som köper transporter tvingas ta ansvar för att det är schyssta villkor för transportarbetarna.
LO kommer aldrig att gå med på att arbetstagare i de olika EU-länderna spelas ut mot varandra med arbetsvillkoren som tillhygge.

Företagen inom EU får konkurrera med bättre varor och tjänster.
Men inte med våra villkor.
Konkurrensen får inte heller ske till priset av en förstörd miljö.
EU ska och måste sätta tydliga gränser för utsläpp och ha regler för vilka ämnen som får finnas i varor som produceras.

Gränser för vad som får finnas i miljön som vi har runt oss.
På våra arbetsplatser.
I luften och vattnet runt oss här i Varberg.
Det behövs för att era barn, mina barn och inte minst mina barnbarn, Neo, Nova, Elliott och Vilhelm ska få leva i en god miljö.

Det krävs gränsöverskridande beslut för att miljön ska bli bättre.

Det behövs ett engagemang från föreningslivet, miljörörelsen och fackföreningar.

Varje förening kan bidra på sitt sätt.

LO ska dra sitt strå till stacken och har presenterat flera förslag för en investeringsledd klimatpolitik.

För det första.
En mer cirkulär materialhantering där huvudprojektet är cementtillverkning med radikalt lägre klimatutsläpp.
Jag var på Gotland förra veckan och kunde på plats konstatera att de på Cementa i Slite tillverkar grön cement.
Cement där man i produktionsprocessen minskar koldioxidutsläppet radikalt.

Det behövs ett fossilfritt hållbart transportsystem med mycket mer kollektivtrafik i olika former.
En välfungerande kollektivtrafik behövs för att vi ska kunna ta oss till våra arbetsplatser.
Mer trähusbyggande till gagn också för regional- och bostadspolitik.
Det skapar arbete!
Ni ser!
Det går att skapa ett grönare samhälle, göra vardagen enklare och skapa nya jobb.

Denna möjligheten ska vi ta vara på!
Den svenska modellen fungerar och ska bli bättre!
En välorganiserad fackföreningsrörelse!
En stark arbetarrörelse!

Med en stark beslutsamhet om att förändra världen!
Så ska vi ta tydliga steg framåt för ett jämlikt, solidariskt och fritt samhälle!
Nu fortsätter vi resan framåt, kamrater!
Tack för att ni lyssnade!