Facket direkt facketdirekt.nu

Karl-Petter Thorwaldssons Första maj-tal 2018

Första maj Sätt stopp för de otrygga anställningarna, förbättra a-kassan, höj pensionerna, ge rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid och inför en egenmaktsreform på arbetsmarknaden. Det krävde LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldssons i sina förstamajtal i Ale och Göteborg.


Publicerad Uppdaterad

Karl-Petter Thorwaldsson
Foto: Fredrik Hjerling

Det talade ordet gäller

Vänner, kamrater, göteborgare!
Tack för att jag får vara här och fira arbetarrörelsens dag med er.
Finns det en bättre plats att vara på,
den finaste dagen på hela året,
än på Västkusten, i Göteborg – Sveriges framsida!

Här finns en framåtanda, en framtidsoptimism, en strävan efter utveckling,
Lägst arbetslöshet bland storstäderna!
Sveriges bästa arbetsmarknad!
Tack för att jag får vara er Kålle idag.

Med den här takten går ni snart om Stockholm som Sveriges största exportlän också.
Förra året ökade exporten från Västra Götaland långt mer än i något annat län.
Volvo har aldrig sålt så många bilar och lastbilar!
Sveriges största industribolag har metallarbetarna att tacka för det.
Tack vare socialdemokratisk handelspolitik har de fått ännu mer att göra!
Ja, tillväxtmotorn för hela regionen – för hela Sverige – är LO:s medlemmar.
Och det är inte bara fordonstillverkarna i Västra Götaland som levererar:
Titta bara på läkemedel, kemikalier, rymd- och flyg eller den maritima sektorn.
Västkusten visar var skåpet ska stå!

* * *

Göteborgare,
För sex veckor sedan träffade jag avgångseleverna på Hvitfeldtska gymnasiet här till vänster upp för backen.
I tre teoretiska klasser visste de allihop vad de skulle göra efter studenten.
Jobba! Och 80 procent av dem hade redan jobb vid sidan av studierna.
”De jobbar för mycket!” sa lärarna till mig.
Det är socialdemokratin som har levererat:
Europas lägsta ungdomsarbetslöshet!

Detta är ju radikalt! Tänk er.
För bara fyra år sen hade vi 25 procent ungdomsarbetslöshet.
Bland de högsta i Europa.
Vi fick en miljard i krisstöd från EU för att unga skulle komma i arbete!
Det är inte alls längesedan.
Men då. För exakt fyra år sedan, när jag stod här senast, vet ni vad jag sa då?
Att ungdomsarbetslösheten är vårt största samhällsproblem!

Här på Götaplatsen sa jag att prio ett för en socialdemokratisk regering
måste vara SSU:s reform:
Att varje ung utan arbete ska ha sysselsättning efter 90 dagar.
Det är nu genomfört. Med råge!
Vem hade trott att det nya problemet skulle vara att ungdomarna jobbar så mycket att studierna kan bli lidande!

För bara fyra år sedan hade vi ett annat Sverige.
Minns ni?

Då var det massarbetslöshet, inte bara bland unga.
Högern hade infört allmän visstid och de otrygga anställningarna började breda ut sig.
Det tog nio år för invandrare att få jobb.
Vi hade snabbast sjunkande skolresultat bland alla jämförbara länder.

Men visst hade högern infriat sina vallöften om stora skattesänkningar
– det får vi ge dem!
140 miljarder, mest till dem som redan har det bäst.
Men priset som vanligt folk fick betala blev högt.
För det fanns inte täckning för den fakturan. Heller.
Sveriges ekonomi var satt på kollisionskurs:
Statsskulden ökade.
Sverige gick back med 61 miljarder kronor. 

För fyra år sedan stod vi inför ett avgörande val.
Det fanns bara ett sätt att vända skutan rätt:
Den borgerliga regeringen skulle ut ur Rosenbad. Och det lyckades vi med!

Vi satte rodret i händerna på Stefan Löfven och Magdalena Andersson.
Idag, fyra år senare,
är sysselsättningsgraden den högsta på 25 år.
En högre sysselsättningsgrad har aldrig uppmätts i EU.
En kvarts miljon fler har ett jobb.
För invandrare har tiden att komma i jobb halverats!
Statsskulden har inte varit lägre sedan 1977 – sen Elvis levde!
Budgetöverskottet är 46 miljarder och tillväxten är stark.

Ja, den ekonomiska uppryckningen efter de borgerliga åren har startat.
Den går i rasande takt
och svensk ekonomi är starkare än kanske någonsin.

Mötesdeltagare.
Detta, starka statsfinanser och rekordhög sysselsättning, är viktiga mått.
Avgörande för att kunna genomföra reformer.
För att efterfrågan på arbete ska växa och löntagares makt ska stärkas.
För att kunna bygga välfärd och trygghet i vårt land.

Därför är det inte rättvist att svartmåla Sverige.

Men.
Det är heller inte rättvist att skönmåla Sverige.
Många, inte minst bland LO-medlemmar, märker inte av att skutan har vänt.
Det har den. Men stormen är inte utseglad än.

För ekonomisk tillväxt är i sig själv bara en siffra, en kalkyl, ett mått.
Det är viktigt att mäta framgång.
Men vi ska också kunna märka framgång.
För det är en sak att det går bra för svensk ekonomi.
Men för mig är inte Sverige ett framgångsrikt land förrän hela landet lever.

För ekonomiska kalkyler spelar ingen roll
Om affären eller skolan har slagit igen på din ort,
Om vårdcentralen och posten har försvunnit.
Eller om närmsta lasarett eller Räddningstjänst är flera timmar bort.

När människor känner att samhället drar sig tillbaka,
att avståndet växer till välfärd, myndigheter och grundläggande samhällsservice.
Då ökar otryggheten.

Och du som bor i staden tänker inte på siffror,
när vissa områden fortfarande präglas av arbetslöshetens förtvivlan.
Och den splittrande segregationen börjar avgöra hur vi ser på varann.
Om drömmen om en egen bostad är minst 15 år bort.
Om farmor tvingas flytta från chockhöjda hyror.
Eller om oron för gängkriminalitet jagar dig på kvällspromenaden

Kanske är du rädd för att gå till jobbet.
För att stressa dig in i sjukskrivning, slita sönder ryggen eller klämmas till döds.
Kanske håller trakasserier, hot eller våld dig sömnlös inför arbetsdagen.
Du har mobilen under kudden av rädsla att missa ett pass.
När otryggheten gör sig påmind i vardagen,
då spelar det ingen roll hur stark tillväxtsiffran är.

Och värst av allt:
Detta är resultaten av en medveten politik.

Glöm aldrig det.
Detta är arvet efter högerns åtta år av systematiska marknadsexperiment.
Det är resultatet av att sälja ut, privatisera, konkurrensutsätta stora delar av vårt gemensamma samhällsbygge.
Av den ständiga jakt på timmar som allmän visstid förde med sig.

Uppluckringen av vår trygghet.
Det är inte bara enligt plan för högern.
Det är själva kärnan i högerideologin:
Föraktet för gemensamma lösningar.
De trygghetssystem som vi har byggt upp tillsammans ska rivas ned.
Så att alla sedan måste se efter och bygga upp sitt eget.
Var och en efter förmåga.
Men inget efter behov.

Vem vinner på det? Jo, de rikaste förstås.
När marknadskrafterna får styra fördjupas samhällsklyftorna
och den starke får övertag.

Och tveka inte en sekund!
Det ingår i högerns framtidsplan för Sverige den här gången också.

Du kanske tror att jag överdriver?
Men vet ni vad Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, sa i förra veckan?
Jo, att vi måste vara beredda på ännu mer ojämlikhet – ännu större skillnader.

Mitt besked till Sveriges högerkrafter är tydligt.
Det finns ett alternativ till ojämlikhet och växande klyftor.
Det är vårt alternativ, och det sammanfattas med några av de vackraste orden i vårt svenska språk:
Jämlikhet, rättvisa och solidaritet!

* * *

Mötesdeltagare,
För 38 år sen var det en kille som heter Ulf som hoppade av gymnasiet för att börja jobba i fotoaffär.
Det var ett bra handelsjobb, en bra start på vuxenlivet. Det började bra!
Men efter att ha stått i butiken i några månader hade han tyvärr svårt att få ett riktigt jobb igen.
Det var synd.
För han tappade verklighetsförankringen och glömde det viktiga i ett bra arbetsliv.
Om någon månad tar de unga här uppe på Hvitfeldtska studenten.
Vi vill välkomna dem till våra branscher.
Många av dem blir handelsanställda.
Vi vill att de ska få en bra start på sitt arbetsliv precis som Ulf.
Schyssta villkor och en lön som man kan leva på.

Därför är det obegripligt att Ulf idag, 38 år senare, vill försämra arbetsmarknaden.

Ja, Ulf Kristerssons moderater har inte vett att skämmas för sig.
De har tagit tio kliv högerut med sin nye partiledare
Och inlett en aggressiv kamp mot tryggheten på arbetsmarknaden!

Först vill de försämra anställningstryggheten.
Arbetsgivaren ska ha makt att kunna sparka vem de vill, när de vill.
Sedan vill de ta bort återanställningsrätten,
som ger den som fått gå rätten att komma tillbaka om arbetsbrist inte längre råder.
Och för den som förlorar arbetet ska a-kassan försämras. Igen!

Ulf Kristersson vill gå längre än såväl Reinfeldt som Kinberg-Batra: 
Lagstifta om sänkta löner. Flytta makt över löner till politikerna!
Det undergräver lönebildningen – förstör den svenska modellen.
Moderaterna blir arga när vi säger det.
Vi är arga för att de föreslår det!
Det är inte bara borgerligt – det är korkat!

En mycket klok göteborgare –
LOs första vice ordförande Therese Guovelin – brukar säga att:
”Vi försvarar den svenska modellen genom att förklara den svenska modellen”.

Ulf Kristersson – låt mig förklara det mest grundläggande i svenska modellen för dig:
De som vet hur jobbet funkar ska bestämma lönen.
Parterna. Fack och arbetsgivare. Punkt.

Detta är nyckeln i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Det har levererat välstånd och tillväxt för Sverige i snart 80 år.
Det är därför som vi är det sjunde mest konkurrenskraftiga landet i världen,
samtidigt som vi har världens högsta lägstalöner.
Det är därför vi fått reallöneökningar 19 av 20 år i rad.
Lönerna blir rättvisare – även de lägsta lönerna ökar.
Lönen ska upp och olönsamma jobb ska bort.
Det fungerar eftersom vi satsar på omställning tillsammans med arbetsgivaren.
80 procent får ny sysselsättning på grund av detta.
Det skapar trygghet för löntagare och arbetsgivare,
både vi och företagen kan utvecklas.
Därför är vi moderna och konkurrenskraftiga.
Svenska företag går i bräschen för innovation och ny teknik:
För bara två veckor sen provkörde Ann-Sofie Hermansson en eldriven sopbil här på Götaplatsen!

”Er svenska modell är en förebild!” sa världens ledare till mig på EU-toppmötet här i Göteborg i höstas.

Men det som imponerar på Frankrikes president Macron,
det vill Ulf Kristersson och den svenska högern förstöra.
Mitt besked är följande:
Bonjour monsieur Kristersson,
du får gärna stå i ditt egna Eiffeltorn och se ned på svenska löntagare,
men den svenska modellen rör du inte!

* * *

Mötesdeltagare, 

För några veckor sedan träffade jag en kille som hade lyckats fly från det fasansfulla kriget i Syrien.
Vilken människa!
Vid kusten i Turkiet tog han på sig sin ryggsäck och hoppade i.
Det tog över sju timmar att simma åtta kilometer till Grekland.
Jag träffade honom i Örnsköldsvik.
Och vet ni vad.
Han är i jobb!
På eftermiddagarna tillverkar han högteknologiska systemlösningar med sina arbetskamrater.
På förmiddagen sitter han en trappa upp och lär sig svenska.

Det fungerade skitbra!
Och det var inspirerande!
För det är ju så här det ska vara:
Människor ska ha en plats, lära sig svenska, kunna försörja sig och lära känna arbetskamrater.
Få möjlighet att bidra till vår välfärd som en del av vår gemenskap.
När någon blir en kompis och inte en siffra – då får vi ett sammanhållet samhälle.

Precis så fungerar etableringsjobben.
Men Moderaterna, de är likgiltiga inför att fack, arbetsgivare och regeringen är överens om en bra och jobbskapande integrationsplan som alla vinner på.
För dem är det viktigare att politiker får makt att sänka kollektivavtalssatta löner.

De säger att det bara gäller vissa jobb. 
Men sänker man lönen för några kommer det också spilla över på andra.
Detta vet Moderaterna.
Att angripa den svenska modellen är nämligen bara första steget mot ett polariserat låglönesamhälle,
Där höjdarna dikterar villkoren för vanligt folk.

Det ska vi i facket sätta stopp för.
Fack och arbetsgivare sätter löner – punkt slut!

* * *

Och Sverigedemokraterna dansar som vanligt efter Moderaternas pipa.
För låt er inte luras av SD.
De är inget annat än en ulv i fårakläder.

I Almedalen 2017 hade SD en röd flagga med texten ”Arbetarpartiet”.
Men retoriken stämmer inte när man granskar politiken.
SD vill försämra anställningstryggheten,
sänka skatten för de rikaste,
skära i välfärden
och fortsätta vinstjakten i våra skolor och gemensamma välfärd.
Under mandatperioden röstade SD emot kollektivavtalskrav vid offentlig upphandling.
Emot att stävja missbruket med att stapla tidsbegränsade anställningar.
Listan kan göras lång.   

Låt mig säga så här,
SDs grundbult är motsatsen till våra värderingar om allas lika värde.
SD formar sin politik genom att göra skillnad på människor.
Därför ligger det i sakens natur:
Ett sådant parti kommer aldrig att stå för jämlikhet.
Ett sådant parti kommer aldrig stå på samma sida som vanligt folk.

SD är ett högerparti som för en löntagarfientlig politik.
Den politiken ökar klyftorna,
Splittrar och söndrar vårt samhälle,
Ända in till fikarummen på våra jobb.

En moderatledd regering med stöd av Sverigedemokraterna är den allra sämsta sortens höger.

Den 9 september ska alla väljare veta vad som står på spel.
Vi säger nej till vad som kan bli den mest högerextrema regeringen i svensk historia.
Vi säger ja till en S-ledd regering som förbättrar livet för vanligt folk.

* * *

Mötesdeltagare,
Reformer ska föra oss närmre vårt mål:
Ett sammanhållet och jämlikt samhälle.
Där det inte har betydelse
var i landet du bor, vilket yrke du har, hur gammal du är,
om du är man eller kvinna, vem du älskar,
var du är född eller vilken utbildningsbakgrund dina föräldrar har.
Alla ska ha samma möjlighet att leva ett tryggt och meningsfullt liv.

Varje människa är unik.
Vi har drömmar och rädslor. Erfarenheter och förväntningar.
Vi hoppas och gläds. Vi bär på sorg, oro och smärta.
Vi är lika och olika.
Men vi har alla samma värde. I facket, samhället, politiken. På jobbet och i skolan.
Det är arbetarrörelsens orubbliga övertygelse.
Därför är varje människa värd att kämpa för.

Och vi vet att i ett jämlikt och jämställt samhälle
är människor lyckligare, lever längre, gör ett bättre jobb och är friskare.
Brottslighet och våld är inte lika vanligt.
Även den som kommer från knappa förhållanden
får chans att förverkliga sina drömmar.

Det har aldrig funnits större möjlighet att bygga en sådan framtid!
Men det kräver att vi har politiken på vår sida:
Det kräver en stark socialdemokrati!

Regeringen har gjort mycket bra! Det ska den ha beröm för!

  • Efter knappt fyra år har vi inte bara den lägsta arbetslösheten på 10 år; 
  • Lex Laval är kasserad! För svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige! 
  • Höjt tak i a-kassan ger idag 5 000 kr mer i månaden om du blir arbetslös. 

Och vår statsminister står upp emot osund låglönekonkurrens och systematiskt utnyttjande av människor på arbetsmarknaden.

Vi välkomnar initiativen mot svartarbete
och lagskärpning kring arbetskraftsinvandring.
Arbetskraft ska rekryteras utifrån behov på svensk arbetsmarknad,
inte för att tillgodose arbetsgivares jakt på billig arbetskraft!

35 miljarder har investerats i vår gemensamma välfärd!
100 000 fler jobbar i välfärd och skola.
Pensionärsskatten har sänkts, barnbidraget är höjt.
För första gången på tio år.

1,5 miljard är en bra början till landsbygdens företag, jobb, transporter och boende.
För Sverige ska växa och blomstra också utanför storstäderna.
Då krävs tåg och järnvägar i världsklass.
Höghastighetståg är lysande!
Det minskar avstånd mellan människor, jobb och bostad, stad och land!

Det är nödvändigt att satsa stort på polisen,
äldreomsorgen, kortare vårdköer,
och för att anställa och behålla personal i välfärden.

Det säger sig självt:
Bättre villkor för välfärdens arbetare ger oss en bättre välfärd!

Och Socialdemokraterna har lovat oss:
14 000 fler välfärdsarbetare.
Den vanvettiga vinstjakten ska stoppas! 

Äntligen! Det här är riktigt, riktigt bra!
Med en blomstrande ekonomi har regeringen berett väg och satt kurs för jämlikhetskapande politik.
Men.
Att vara ordförande för 1,5 miljoner otåliga LO-medlemmar förpliktigar!
Nu ska vi se till att förändringstakten efter de borgerliga åren snabbas upp ännu mer!

Först ska vi göra vårt för att ge Socialdemokraterna fortsatt mandat.
Ökat mandat att leda Sverige i rätt riktning!
Vi ska frigöra dem från den blåbruna bromsklossen i riksdagen.
Sedan är det dags för ett rejält samhällsbygge med radikala och rejäla reformer.
För halvhjärtade satsningar skapar ingen framtidstro!

LO vill se 70 statliga miljarder för att täcka hål och förbättra välfärden i hela landet.
Vi ska öka statsbidragen till kommuner och landsting för bättre välfärd!
Behovet av att stärka välfärden kommer växa i hela landet,
Kommunalskatten ska inte behöva höjas för att klara behoven.
Glesbefolkade kommuner ska inte lämnas i sticket,
De har redan hög skatt, men samtidigt ofta för svag välfärd.
Ökade statsbidrag som fördelas utifrån behov skapar rättvisa!
Välfärden ska vara jämlik i hela landet!

Därför måste det också finnas ett tak för kommunalskatten!
Det är inte rimligt att kommuner tvingas höja skatten för vanligt folk,
på grund av att skatter för dem som har allra mest avskaffades
och sänktes under de borgerliga åren.
Vi har aldrig haft lägre kapitalskatter än idag.
Det är hög tid för en rättvis skatteväxling mellan löner och kapital.

Vi måste också ta itu med klyftorna i skolan!
Skolan är grundläggande för att skapa lika möjligheter för alla,
men idag saknar var sjätte elev gymnasiebehörighet när de slutar nian.
Det hänger oftast ihop med föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Resursstarka föräldrar kompenserar själva barnens lärande när skolan drar ner.
Och enligt forskningen spelar fritiden också roll för lärandet i skolan.
Men i områden med lägre inkomster är färre barn inskrivna på fritids.
Därför ska vi införa avgiftsfritt lärfritids!
Ett rejält utbyggt fritids blir ett verktyg för att minska klyftorna i skolan.
Alla barn samma möjlighet till läxhjälp, pedagogisk utveckling och fritidsaktiviteter.
Alla barn ska få samma chans till kunskap!

Och naturligtvis ska vi stoppa vinstjakten!
En gång för alla. Välfärden är till för oss – inte riskkapitalister!

* * *

Mötesdeltagare,
Det finns ingen bättre tid än nu för att nå målet om full sysselsättning.
Tänk att vi som står här idag kanske får uppleva det igen!
Men då måste kvinnor få samma möjlighet som män att arbeta och jobba heltid.
Det skulle motsvara en halv miljon fler sysselsatta i Sverige.
Det kräver att vi gör upp med kvinnornas situation på arbetsmarknaden.
Idag tjänar en näringslivstopp 60 gånger mer än en undersköterska. 60!
Det handlar om klass. Men det handlar också om kön.

Det råder ingen tvekan om att kvinnor i LO-yrken har Sveriges sämsta ekonomiska villkor.
Låg lön. Lägre än män med samma arbetsuppgifter.
Och hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar deltid. Ofrivilligt!
På lönebeskedet innebär det 18 500 kronor.
I plånboken är det är knappt 12 600!
5 000 kr mindre än en man!
Mindre än hälften av en man i tjänstemannayrke!

Mötesdeltagare,
Här på Avenyn idag är Malin med och lyssnar.
Hon är undersköterska.
Hon berättar i LOs valfilmer att otrygga anställningar skapar en oro redan idag. Hon berättar också om den oro som hon, hennes kollegor och vänner 
känner inför Moderaternas förslag om att försämra anställningstryggheten. 

För otrygga anställningar handlar inte bara om lön.
Idag är varannan visstidare behovsanställd per timme.
Det betyder: obekväma arbetstider som ingen annan vill ha.
Fritid blir inte fritid,
utan förvandlas till en ständig jakt på timmar eller ständig beredskap för inringning.
Det är ju omöjligt att kombinera med ett fungerande vardagsliv!

Och så länge hyvling tillåts kan vem som helst förlora arbetstid,
och lön, från den ena dagen till den andra.
För i detta kryphål finns inga turordningsregler eller uppsägningstid.
Och först igenom kryphålet var arbetsgivare i de kvinnodominerade branscherna.

Malin och de andra undersköterskorna jag träffar är ovärderliga och bär upp sitt yrke med stolthet.
Det ska de göra!
Precis som restauranganställda jag träffar som älskar att jobba med service!
Men det positiva väger självklart inte upp
att jobbet är otryggt, lönen är låg och villkoren är usla.
Arbetsmiljön i LO-kvinnornas yrken är i många fall helt oacceptabel:
Stressen ökar.
70 procent har ont i kroppen varje vecka.
Var fjärde har upplevt våld eller hot på jobbet det senaste året.
Var tionde har utsatts för sexuella trakasserier.
Arbetsgivarna måste ta större ansvar för att stoppa detta!

Mötesdeltagare,
Låt mig vara mycket tydlig:
Detta är inget annat än ett skitarbetsliv för kvinnor!

Ytterst handlar det om makt.
Så länge kvinnor har mindre makt än män är det vårt förbannade ansvar att bekämpa detta!

Idag på första maj 2018 utfäster vi ett löfte från LO:
Vi ska göra allt för att kvinnor ska ha samma makt och inflytande
på arbetsmarknaden som män!
Vår främsta fackliga kamp de närmaste åren är kvinnornas kamp.
Låt mig upprepa så att alla hör:
Vår främsta fackliga kamp de närmaste åren är kvinnornas kamp.

Vi börjar här och nu med ett trygghetspaket för att göra slut på usla anställningar:

1. Inför en omgående egenmaktsreform på arbetsmarknaden!
Det finns bara en sak att säga till arbetsgivare som nekar sin personal en schysst anställning: Tack för mig!

Varje lågavlönad löntagare som vill ha heltid ska få det. Därför:

  • Inför rätt för del- och visstidare att säga upp sig på dagen! 
  • Stärkt omställning och rätt till vidareutbildning. 
  • Och du som vidareutbildar dig ska ha rätt till en rimlig månadsinkomst under studietiden. 

Det ger större trygghet på jobbet och i omställning!
Det förskjuter makt från den som anställer till dig som är anställd!

2. Vi ska sätta stopp för de otrygga anställningarna!
Du ska veta hur mycket du tjänar varje månad.
Du ska inte tvingas skaffa ett extrajobb vid sidan av jobbet!
Och ingen ska behöva tveka inför att larma eller säga ifrån mot en chef, kollega, gäst, patient eller brukare på grund av rädsla att förlora jobbet!

Därför har jag en lista med styggelser som ska bort:

  • Hyvling! 
  • SMS-anställningarna! 
  • Allmän visstid! 
  • Och inför högre arbetsgivaravgift för anställningar som inte är tillsvidare! 


Till skillnad från resten av världen har vi inte vänt oss till regeringen.
Vi har ju en unik svensk modell.
Vi har begärt förhandling med vår motpart och vi kommer inte att ge oss!
Dessa förödande anställningsformer ska förpassas till historiens sophög.
Senast om tio år ska våra anställningar vara tillsvidare. På heltid.
Både för kvinnor och män. Det lovar jag er!

3. Arbetslöshetsförsäkringen ska kraftigt förbättras!
Arbetslöshetsförsäkringen är en grundbult i den svenska modellen.
Det är ett stort problem att den omfattar för få.
Idag har bara en av fyra arbetslösa rätt till ersättning.
Det måste bli lättare att ta sig in!
Som det ser ut idag har de med sämst anställningsvillkor, oftast kvinnor,
också svårast att få a-kassa.
Så kan vi inte ha det.

  • Ändra kraven för kvalificering! 
  • Gör fler arbetsmarknadsprogram a-kassegrundande!

När fler får rätt till a-kassa ökar löntagarnas makt och trygghet på arbetsmarknaden och i omställning!
Det gör skillnad för kvinnor!

4. Barnomsorg på obekväma arbetstider!

  • Rätt till barnomsorg på kväll och helg. 

Det finns en värld där människor inte jobbar 9-17.
Det är ett välfärdssamhälles uppgift att se till att barnomsorgen fungerar
också för dessa familjer – som själva ofta är just välfärdssamhällets stöttepelare!

5. Höj pensionen!
Det är skamligt,
Sverige har aldrig varit rikare, men äldre får inte en värdig pension.
Det är illa nog att pensionärer idag blir fattiga efter ett helt livs heltidsarbete.
Men dessutom vidgas löneklyftan mellan kvinnor och män ännu mer i pensionen.
Hälften av kvinnorna blir fattigpensionärer.
Det är vanvettigt!
Den som har byggt upp Sverige ska inte bli fattig,
Pensionen ska vara minst 70 procent av lönen!
Vi kräver att staten tar sitt ansvar och höjer inbetalningarna till pensionen
med 2 procent.
I Sverige ska vi ha en värdig pension!

* * *

Mötesdeltagare.
Det finns en tydlig koppling mellan otrygga anställningar
och trakasserier mot kvinnor.
Argumentet att jämställdheten får komma senare duger inte.
Det uppmärksammades genom modiga kvinnors upprop under hösten.
Tack!

Ni hade inget ansvar att berätta.
Men det är allas ansvar att agera.
I facket, i politiken, i vardagslivet.
I oss själva.

Inte alla män, säger vissa.
Och så är det – långtifrån alla män är förövare.
Men inte heller alla män jobbar för att förändra maktskillnaderna.
Det måste det bli ändring på nu.
Kvinnor ska få mer makt.
Män måste avstå makt.

Ett samhälle utan jämställdhet kan aldrig bli jämlikt. Kan aldrig bli tryggt.
Det är baskemig kvinnornas tid nu!

* * *

Mötesdeltagare,
Första maj är den internationella solidaritetens dag och solidariteten känner inga gränser.

Vi kan inte blunda för Gulfstaternas fruktansvärda behandling av gästarbetare.
Arbetarna blir fråntagna sina pass, luras på lönen och sätts i arbetsläger.
Och det är förbjudet att lämna landet om arbetsgivaren säger nej.
2013 hade 1 200 arbetare dött i bygget av Qatars VM-arenor.
Ingen vet hur många det blir innan den första bollen sparkas.
Jag har själv träffat nepaleser på väg att resa dit.
De fick betala en särskild avgift för kostnaden att frakta hem sina döda kamrater.

Svenska Byggnads, deras international och världsfacket gjorde ett enormt arbete.
I november kom beskedet!
Det slavliknande systemet ska avskaffas,
Minimilön ska gälla alla i landet.
Två miljoner gästarbetare kan få upprättelse och rätt till ersättning.
Men det är inte över förrän reformerna också är genomförda.
Det har vi inte sett än!

Halva jordens befolkning såg senaste VM-finalen.
Minst lika många ögon kommer riktas mot VM i Qatar om fyra år.
Vi ska se till att de också fortsätter riktas mot de människor som byggt arenorna
och priset de betalat för vårt nöjes skull.

* * *

Vänner,
Jämlikhet var målet från första början,
När den tidiga arbetarrörelsen reste sig för att förbättra vanligt folks villkor.
En av dem var den fackliga pionjären Alina Jägerstedt.

En skicklig cigarrtillverkare.
Medgrundare till Stockholms första tobaksarbetarfack.
En av sju bakom principbeslutet att bilda ett landsomfattande förbund.
Hon var med och avgjorde en mönsterbildande strid för föreningsrätten som började här i Göteborg.

1896 krävde de göteborgska tobaksarbetarna höjning på sina usla löner.
Det blev startskottet för en kraftmätning i fem svenska städer.
Cigarrfabrikanterna gjorde allt för att krossa facket!

Alla skulle avskedas! De som inte tog avstånd från facket också.
Alina Jägerstedt och hennes kamrater utvecklade strategin som fällde avgörandet:
Strejkunderstöd till alla berörda arbetare, även de oorganiserade.

Hela arbetarrörelsen slöt upp och gjorde det möjligt.
Stöd kom från fackföreningar i hela landet, partiet, Norge, Danmark och Tyskland.
Tobaksarbetarna höll ut i elva veckor. Medlemsantalet ökade.
Cigarrfabrikanterna tvingades till förhandlingsbordet.
I avtalet slogs rätten att organisera sig fackligt entydigt fast.
Tusen tobaksarbetare kunde gå tillbaka till jobbet.
Lönerna i Göteborg – de höjdes.
Och arbetarrörelsens gemensamma styrka vann över dem som ansåg att vanligt folk inte var värda mer än det absolut nödvändiga.

* * *

Tobaksarbetarna var bland de första att organisera sig fackligt och jämställt.
Det syntes i avtalen de förhandlade fram.
Redan i slutet av 1800-talet drev tobaksarbetarna igenom lika lön för lika arbete.
Det vore skam om vi idag, nästan 120 år senare,
inte kan göra samma sak på hela arbetsmarknaden!

Alina Jägerstedt banade väg för att förändra de villkor som formade hennes eget liv.
Hon kämpade för trygghet, jämlikhet och kvinnors rätt att delta på samma villkor.
Och efter att hon, som enda kvinna, var med och grundade Socialdemokraterna
kämpade hon också för det i politiken.

Samma år som vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige avled Alina Jägerstedt.
Hon fick aldrig rösta i ett riksdagsval.
Eller uppleva valseger för en socialdemokratisk statsminister.
Men det, mina vänner.
Det är precis vad vi ska göra.
Den nionde september röstar vi för jämlikhet, jämställdhet och trygghet!
Och varje dag fram till dess ska vi göra allt för att säkra fortsatt mandat för en stark och s-ledd regering!
Det är vi skyldiga Alina Jägerstedt att se till!

Tack för ordet!