Facket Direkt

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Internationellt Internationella arbetsorganisationen, International Labour Organization (ILO), är FNs trepartsorgan där representanter för arbetstagare och arbetsgivare samarbetar med regeringarnas representanter.

Publicerad
Uppdaterad

Ett självständigt organ inom FN

ILO är ett trepartsorgan, som bildades 1919, för att samla regeringar, arbetsgivare och fackföreningar i ett gemensamt arbete för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden. ILO har 187 medlemsländer och är ett självständigt organ inom FN.

ILOs konventioner är juridiska och politiska verktyg som reglerar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, både i Sverige och globalt.

Representanter från parterna

ILO består av ett årligt återkommande möte, Internationella arbetskonferensen, en verkställande styrelse samt Internationella arbetsbyrån, som utgör organisationens permanenta sekretariat. Organisationen verkar också genom regionala konferenser, branschmöten och särskilda expertgrupper.

Varje lands delegation vid arbetskonferensen består av två regeringsombud samt ett ombud vardera för arbetsgivarna och arbetstagarna. 

Internationella regler för arbetslivet

Den huvudsakliga uppgiften för ILO var till att börja med att förbättra levnads- och arbetsförhållanden genom att bygga upp minimiregler för lagstiftning och praxis i dessa frågor. ILO har hittills antagit 189 konventioner och 204 rekommendationer.

Varje konvention är ett rättsligt dokument som reglerar frågor rörande arbetsmarknadsfrågor, social välfärd eller mänskliga rättigheter i arbetslivet. När ett medlemsland ratificerar en konvention innebär det ett formellt åtagande att tillämpa dess bestämmelser och förklara sig berett att godta åtgärder för internationell övervakning från ILO. En rekommendation har likheter med en konvention men behöver inte ratificeras och är ofta mer detaljerad i sina föreskrifter.

Mänskliga rättigheter i arbetslivet

ILOs åtta kärnkonventioner är universella och bindande för medlemsländerna. Trots att de flesta av världens länder har ratificerat dessa och många av ILOs övriga konventioner, brister det ofta i efterlevnaden.

ILOs konventioner spänner över ett brett register av sociala frågor inklusive sådana som rör grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, till exempel förenings- och förhandlingsrätt, avskaffande av barnarbete, tvångsarbete och diskriminering.

Sverige och ILO

Sverige bör vara ledande i arbetet för mänskliga rättigheter i arbetslivet och visa vägen för andra länder. Detta innebär framför allt att Sverige bör ratificera följande viktiga ILO-konventioner:

Läs mer på ILOs hemsida.