Facket Direkt

Första maj – från 1886 till 2017

Stämningen, folket, solidariteten, musiken och kampen. Känslan av stolthet på arbetarrörelsens dag. Men vet ni varför vi firar första maj? När och hur började allt? Vad är innebörden i sångerna och slagorden? Vilka frågor har kampen handlat om?

Publicerad
Uppdaterad
Förstamajdemonstration i Stockholm år 2012.

Stämningen, folket, solidariteten, musiken och kampen. Känslan av stolthet på arbetarrörelsens dag. Men vet ni varför vi firar första maj? När och hur började allt? Vad är innebörden i sångerna och slagorden? Vilka frågor har kampen handlat om?

Martyrerna från Haymarket

HaymarketMartyrerna från Haymarket.

Vid ett fredligt protesmöte den 4 maj 1886 på Haymarket i Chicago besköts strejkande arbetare av polisen. Bakgrunden var den amerikanska arbetarrörelsens kongressbeslut 1884 om att driva kravet på åtta timmars arbetsdag. Detta skulle ske genom en nationell kampanj med demonstrationer och strejker den 1 maj 1886. Två dagar senare blev arbetarna beskjutna av polisen som skyddade strejkbrytarna och den 4 maj hölls ett fredligt protestmöte mot beskjutningarna.

Mot slutet av mötet kastades en bomb mot poliserna vilka i sin tur öppnade eld. Många poliser och arbetare dog och sårades. Sju arbetare dömdes till döden. Den 11 november 1887 hängdes fyra av dem och en begick självmord. De andra två fick livstids fängelse, men blev senare benådade. Rättegången blev internationellt uppmärksammad och över hela världen högtidlighölls länge minnet av "martyrerna från Haymarket".

Visa arbetarrörelsens styrka och existens

Den allra första motionen om att göra första maj till en internationell demonstrationsdag för arbetarnas krav lades fram i London 1888. Det blev ett av alla misslyckade försök att åter bygga upp en arbetarinternational (sedan den Första Internationalen upphört 1876).

På det mötet i London uppmanade det belgiska ombudet Edouard Anseele de deltagande organisationerna att rent praktiskt visa den internationella arbetarrörelsens styrka och existens. Han framförde att den första söndagen i maj skulle demonstrationer och föreningsrätt hållas, i de länder den existerade, och som stöd till införande i de länder den rätten förvägrades.

Anseele uppmanade att demonstrationerna skulle anordnas vid samma tidpunkt överallt och med samma paroller, och sa:

"Låt England, Schweiz, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Förenta Staterna tvinga sina regeringar att på diplomatisk väg ingripa till förmån för arbetare i de länder där det inte finns föreningsrätt."

Föreningsrätten

Föreningsrätten, innebär främst rättigheter för arbetstagare att tillhöra, utnyttja medlemskapet och arbeta för en fackförening utan att utsättas för diskriminerande åtgärder av arbetsgivaren. Men även rättigheter för arbetsgivare tillhöra och arbeta för en arbetsgivarorganisation.

Föreningsrätten skulle senare erkännas även på svensk arbetsmarknad av SAF och LO genom ett avtal 1906.

Första maj - arbetarklassens dag

Senare under kongressen drog Anseele tillbaka sin motion till förmån för en fransk motion om föreningsrätt, vilken inte alls hänvisade till första maj. Motionen var en allmän begäran om politiskt och fackligt organisationsarbete på nationellt och internationellt plan. Trots att den belgiska resolutionen inte ledde till ett kongressbeslut, så är den ett halvår före den återupprättade Arbetarinternationalens första kongress, det allra första förslag som protokollfördes om att göra första maj till arbetarklassens dag.

Manifestationsdag för världens alla arbetare

Andra Internationalen bildades i Paris 1889. Under deras första kongress föreslog den amerikanska delegationen att första maj 1890 kunde bli en gemensam manifestationsdag för världens alla arbetare, vilket också beslutades. Parollen som fastställdes kom från Australien, där man sedan 1856 drivit kravet på åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars vila.

De första demonstrationerna fick i vissa länder hållas den första söndagen i maj för att inte behöva ställa in arbetet. I exempelvis Tyskland skulle det ha betraktats som storstrejk. Efter hand utvecklades demonstrationerna till att manifestera arbetarrörelsens allmänna krav på förändringar i samhället.

I april 1889 tog Socialdemokratiska partiets konstituerande kongress i Sverige ett beslut om att:

"Arbetarorganisationerna i Sverige skulle demonstrera samma dag över hela landet, för att så snabbt som möjligt få de styrande att erkänna arbetarklassens självklara och medborgerliga rättigheter."

I Sverige anordnades de första demonstrationerna 1890 och samlade
20 000 deltagare i Stockholm och Malmö, samt 25 000 i Göteborg.

Text: Suzanne Vikström

Källor: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, arbark.se, "Första Maj ursprunget – fackliga frågor av Dan Gallin (1986), NE.se, Roger Johansson. 

Bilder: Socialdemokraterna, ARAB