Fråga facket Fråga facket

Arbetsmarknadsutbildning för nya och bättre jobb

Rapport Arbetsmarknadsutbildningen har under många år varit kronjuvelen i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Med hjälp av korta yrkesinriktade kurser har tusentals arbetslösa varje år rustats för jobb som busschaufförer, kockar, svetsare och VVS-montörer. Efter nästan ett decennium med effektivitetsproblem har resultaten börjat förbättras igen. Trots det har endast omkring 7 000 personer deltagit i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under våren, vilket är alldeles för lågt i förhållande till behoven.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning
Visa filen (pdf)
Foto: Lars Forsstedt

Trygghet i förändring

Rapporten Arbetsmarknadsutbildning för nya och bättre jobb – konkreta förbättringsförslag tar upp varför arbetsmarknadsutbildning behövs och hur den kan bli ännu bättre. Inte minst behöver den omfatta fler kvinnor. När det är möjligt för arbetslösa att gå vidare till minst lika bra jobb, under trygga ekonomiska förhållanden, kan arbetstagarna välkomna den strukturomvandling som innebär att gamla jobb försvinner och nya tillkommer.

- Vi anser att ungefär 30 000 personer borde befinna sig i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Vi kräver därför satsningar på arbetsmarknadspolitiken i höstbudgeten, säger Berit Müllerström, LOs andre vice ordförande.  

Rapporten visar också att kvinnor missgynnas; 8 av 10 deltagare i yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar är män. Det beror huvudsakligen på att Arbetsförmedlingen främst upphandlar utbildningar riktade mot mansdominerade yrken.

- Med andra ord bekostar samhället mäns omställningsutbildning i högre grad än kvinnors. Så kan vi inte ha det. Nu vi vill se kraftfulla åtgärder, säger Berit Müllerström.

LO vill att: 

  • Utbildningssystemet ska vara tillgängligt som arbetsmarknadsutbildning. Det tillgodoser behoven hos arbetssökande med olika bakgrund och ökar jämställdheten, eftersom exempelvis utbildningar som kommunala yrkesvux-utbildningar, riktas mot kvinnodominerade yrken. 
  • Arbetsförmedlingen ska väga in hur den arbetslösas kunskaper bäst kan komma till nytta vid en bedömning av utbildning. LO anser inte, som den statliga Arbetsmarknadsutredningen, att möjligheten att läsa en reguljär utbildning som en arbetsmarknadsåtgärd ska begränsas till individer som inte kan få varaktig etablering på arbetsmarknaden på annat sätt. 
  • Platserna på arbetsmarknadsutbildningen ska bli fler. En aktiv arbetsmarknadspolitik bygger på att Arbetsförmedlingen kan bedöma behov och ha befogenheter att anvisa arbetslösa till utbildningsplatser. Myndighetens arbete får inte reduceras till att ge arbetslösa råd om utbildning. 

Ladda ned rapporten Arbetsmarknadsutbildning för nya och bättre jobb (pdf)