Den långsiktigt mest effektiva strategin för att minska sysselsättningsgapet mellan grupper är att genomföra insatser som höjer nivån på kunskaper och färdigheter hos grupper av arbetskraften som annars inte kan möta kraven på arbetsmarknaden.
Detta gäller för utrikes såväl som inrikes födda som söker etablering på arbetsmarknaden. Den intensiva debatten om vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända har satt fokus på frågor om utbildnings- och kunskapsnivåer.
En analys av den växande gruppen nyanlända som kommer att söka etablering på arbetsmarknaden de närmaste åren visar att det rör sig om tre relativt jämnstora grupper:
- En grupp saknar nioårig grundskola och saknar realistiska möjligheter till etablering på svensk arbetsmarknad. Detta är en grupp som i första hand behöver goda möjligheter till sammanhållen grundläggande utbildning. Det faktum att det rör sig om en grupp med mycket ung åldersstruktur motiverar utbildningssatsningar – en absolut majoritet har lång tid framför sig på arbetsmarknaden.
- En andra grupp har god utbildning och goda möjligheter till etablering. Denna grupp är främst i behov av en stark och matchningsinriktad arbetsmarknadspolitik. Effektiva vägar för validering av formell utbildning och kompetens är för denna grupp ett centralt verktyg.
- En tredje grupp har utbildning som behöver kompletteras, och är i behov av fler vägar till arbete än vad som erbjuds idag. Även för denna grupp behövs breda vägar till utbildning som stärker möjligheten till arbetsmarknadsetablering. Nya vägar behöver utvecklas och arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela. Avtal mellan parterna kan möjliggöra arbete kombinerat med studier i syfte att nå etablering parallellt med en uppgradering av individers kunskaper för att skapa långsiktiga förutsättningar att möta kraven på arbetsmarknaden.
För att parterna ska kunna göra mer krävs också ett politiskt agerande för att bryta den negativa kunskapsutvecklingen hos arbetskraften. Detta förutsätter ett målmedvetet politiskt arbete för att med kraft lyfta den svenska skolans resultat och för att etablera ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.