Facket direkt facketdirekt.nu

LOs yttrande över 2015 års Skolkommissions slutbetänkande SOU 2017:35 Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet

Remissyttrande Skolkommissionen har haft ett viktigt uppdrag för att komma tillrätta med brister i kunskapsresultat och likvärdighet i svensk skola. De mest angelägna frågorna är de sjunkande kunskapsresultaten och den ökande socioekonomiska segregation. Slutbetänkandet innehåller flera förslag till fortsatt utredning. LO menar att det hade varit önskvärt med fler konkreta förslag till åtgärder då skolan har många akuta eftersatta behov.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

LOs principiella syn på skolpolitiken

Det krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskapsresultaten och ge alla barn samma chans i skolan. Därför välkomnar LO en breda genomgången av skolans behov av stärkt kunskap och likvärdighet som finns i betänkandet.

För att skapa en jämlik skola och förbättra kunskapsresultaten måste skolan få mer resurser. LOs syn på statens roll i det avseendet framgår av tidigare inskickat remissvar den 27 juni. Vidare anser LO att skolpolitiken måste läggas om från konkurrens och marknadsutsättning till att inriktas mot att alla skolor ska vara bra skolor. På dagens skolmarknad ska skolor konkurrera om elever och dåliga skolor ska slås ut. Det står i motsättning mot en jämlik skola där alla barn får samma chans. LO anser att skolpeng och skolval måste reformeras för att motverka segregationen samt att vinstdriften i skolan måste stoppas.

Sverige har blivit något av en välfärdspolitisk experimentverkstad och det syns tydligt i skolan. De problem som skapas av vinstdrift i skolan kan sammanfattas i några punkter:

  • Marknaden styr mot ojämlikhet. En kvasimarknad på skolområdet där skolor konkurrerar om elever kan inte garantera en likvärdig skola eller lika tillgång till en bra skola (IFAU 2016: Fristående skolors etableringsmönster).
  • Ineffektivitet och kvalitetsbrister. I dag går privata vinstuttag och värdeöverföringar allt för ofta ut över viktiga kvalitetsfaktorer – såsom personaltäthet, utbildningskrav och anställningsförhållanden. Ersättningssystem i form av skolpeng innebär att eventuella effektivitetsvinster enbart stärker utförarens resultat, frigjorda resurser går varken till högre kvalitet eller till lägre kostnader för skattebetalarna. Det saknas också politiska verktyg att kräva högre kvalitet än det golv som lagstiftningen ställer.
  • Målkonflikter mellan samhälleliga mål och aktörernas. Ägarens intresse av vinst kan styra verksamheten på ett sätt som inte stämmer överens med de välfärdspolitiska målen om exempelvis behovsstyrda insatser, en likvärdig skola och en skola där elever från olika samhällsklasser möts. Vinstdriften bidrar till att förstärka snedvridande incitamentsstrukturer. Detta blir särskilt tydligt när problemen med exempelvis social selektion (”cream skimming”), brister i lärartäthet och lärarbehörighet samt betygsinflation studeras.
  • För stort fokus på konkurrensneutralitet. Det har skett en förskjutning så att mycket av policyarbetet som rör likvärdighet har kommit att handla om konkurrensneutralitet mellan kommunala och enskilda skolor snarare än viktiga jämlikhetsfrågor som likvärdighet utifrån socioekonomi eller mellan olika delar av landet (SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden s. 266).
  • Legitimitetsbrist och demokratiskt underskott. Genom införandet av olika marknadsmodeller har de demokratiskt valda organen på lokal och regional nivå allt för ofta frånsvurit sig eller inte kunnat ta ansvaret för skolan. De värdeöverföringar som idag sker inom och ut från välfärdssektorn är långt ifrån transparanta, vilket gör det svårt för medborgare och brukare att kontrollera att skattepengar används på bästa sätt.