Publicerad i Dagens Industri 28 november 2016
Vad är Sverige utanför de urbana miljöerna? Finns ens något Sverige att bry sig om bortom stadsmurar och kollektivtrafikens linjesystem? Ja såklart, landsbygden har mycket stora möjligheter. För sina invånare och för Sverige. Landets makthavare måste inse det och skynda sig att ta möjligheterna tillvara.
Klimatkris. Arbetslöshet. Industrinedläggningar. Alla delar av verkligheten vi tillsammans har att hantera. Kanske är landsbygdens människor särskilt drabbade. Men det är också på landsbygden flera delar av lösningen finns. Landsbygdens arbetare och företagare med Sveriges åkrar, skogar, vattendrag, vind och sol bär en nyckel till framtidens Sverige: Det fossilfria innovativa Sverige. Här finns förnybara resurser i överflöd. Men de måste användas klokare än i dag.
Genom ett aktivt jord- och skogsbruk kan vi producera bioråvara och förnybart material som kan ersätta de fossila alternativen i såväl fordon och industriprocesser, som i kemikalier i material. Med ett aktivt jord- och skogsbruk ökar dessutom markens och skogens koldioxidupptag. Med en expanderande livsmedelsproduktion kan vi öka exportinkomsterna och samtidigt minska växthusgasutsläppen globalt. Sverige har ett försprång internationellt när det gäller kompetensen att kombinera intensivt och hållbart brukande.
Industrin kommer även framöver att vara viktig för Sveriges ekonomi. Men sedan decennier har ändrade globala förutsättningar lett till förändringar här hemma, som att industrier flyttar härifrån och att sysselsättningen minskar inom den traditionella industrin.
Men nu bultar en annan industrialisering på just vår dörr den gröna. Om Sverige väljer att storsatsa på en grön industrialisering skulle landet ta stora kliv framåt mot ett fossilfritt Sverige och framtidens jobb. Det är på landsbygden dessa jobb och företag finns. Så för att lyckas fånga potentialen i den gröna industrialiseringen måste rejäla satsningar på landsbygden ske nu. Här är våra förslag till landets politiker:
Ta fram en långsiktig politik för en biobaserad ekonomi. Med styrmedel som inspirerar till verklig förändring. Exempelvis bör inte något som redan är en konkurrensnackdel avstånd beskattas. En kilometerskatt som varken tar hänsyn till Sveriges geografi eller stimulerar fossilfria transporter vore ett självmål när regeringen, med närings- och innovationsminister Mikael Damberg i spetsen, samtidigt presenterar ett samverkansprogram för en biobaserad och cirkulär ekonomi.
Regeringen måste snabbt säkra investeringarna i den teknik som är på frammarsch. Nu avsätts flera hundra miljoner kronor till innovationssatsningar för en fossilfri framtid genom en grön innovationsfond. Men de flesta investeringarna i ny grön teknik och grön basindustri sker i dag i andra länder. Sverige tappar arbetstillfällen och innovationskraft.
Grundläggande service måste fungera även på landsbygden. Grundliga analyser ska konsekvent göras över hur förutsättningarna att leva, bo, arbeta och driva företag på landsbygden påverkas av förändringar. Postutdelningen måste fungera. Man kan inte montera ned kopparnät innan ny fungerande teknik finns på plats. Grundläggande service som skola, vård och omsorg måste fungera.
Regeringen har satsat på utbyggnad av bredband på landsbygden, men det räcker inte. Det gröna näringslivet på landsbygden är till stor del digitaliserat och molnbaserat. Därför behövs bra och snabb uppkoppling för att kunna använda ny teknik som snabb dataöverföring och drönare. Grundläggande bredbandsinfrastruktur måste finnas på plats om företag ska kunna utvecklas.
Regeringens landsbygdspolitik måste vara aktiv och strategisk men inte isolerad om man ska nå målen om en fossilfritt Sverige. Politiska beslut måste fattas med ett helhetsperspektiv på samhällsutvecklingen.
Stefan Löfven, Sven-Erik Bucht, Mikael Damberg, Ibrahim Baylan, Karolina Skog och Isabella Lövin, missa inte tåget! Ge företagare möjlighet att förränta de förnybara resurser Sverige har.
Då kan vi ersätta fossilt med förnybart och samtidigt skapa fler jobb i hela landet. Landsbygdens företagande finns inte enbart för sin egen skull. De är en livsnödvändig del av ett kretsloppsanpassat och biobaserat samhälle. De bidrar med nytta som kommer hela samhället till del. Här finns bara vinnare se till att ta vara på det.
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO
Helena Jonsson, förbundsordförande, LRF