Facket direkt facketdirekt.nu

Alla skolor måste ta emot nyanlända

Välfärd Gymnasiekompetens är avgörande för möjligheten att få ett jobb men 14,4 procent av alla elever i nian blir inte behöriga för gymnasiet. Nyanlända och infödda barn lever i samma samhälle och måste ges samma möjligheter.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Utbildningsminister Gustav Fridolin
Vi har en stor uppgift framför oss men vi klarar det. Foto: Christina Jonsson

LO samarbetar med lärarförbunden

LOs förste vice ordförande Tobias Baudin inledde ett seminarium på LO kring ett samarbete som startats tillsammans med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kring hur nyanlända elever tas omhand i den svenska skolan.

- För tio år sedan hade Sverige en unikt sammanhållen skola. Skillnaden mellan barn i välbärgade hem och deras kamrater i arbetarhem var liten i ett internationellt perspektiv. Detta håller på att förändras och det går snabbt visar både nationella och internationella studier.

- 14,4 procent av alla elever i nian blir inte behöriga för nationella program på gymnasiet och vi vet att gymnasiekompetens är avgörande för möjligheten att få ett jobb.

Kunskapstappet är ojämnt fördelat. Föräldrars studiebakgrund och inkomst är avgörande.

- När barn till föräldrar som har kort utbildning och låg inkomst drabbas är det självklart för LO att agera. Det gör vi nu i ett samarbete med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Vi samarbetar också med forskare och vi vill lyfta fram den kunskap som finns, sa Tobias Baudin.

Vi lever alla i samma samhälle

Seminariet gästades av utbildningsminister Gustav Fridolin.

- Världen brinner. Nu är det dags att visa vad vi lovade efter andra världskriget. Det kommer bara att ta lite längre tid än om alla länder hade gjort vad de lovat när det gäller nyanlända. Det är OK om vi har målet att alla barn ska få samma förutsättningar och möjligheter.

- Alla lever vi i samma samhälle. Uppgiften är stor men vi klarar den. Vi har gjort det förr, i början av 90-tale när vi hade kriget på Balkan och hade en flyktingkris samtidigt med en ekonomisk kris av stora mått, sa Gustav Fridolin.

Detta kräver att huvudmännen får rätt stöd i ett gemensamt ansvarstagande, alla kommuner måste vara med. Nu tar fyra procent av skolorna emot alla våra nyanlända elever. Tidigare i dag presenterade regeringen ett beslut att kommunerna ska kunna jobba med friskolor.

- Alla skolor måste ta emot nyanlända, också de skolor som har de bästa förutsättningarna. Det gäller också friskolor med kö.

Regeringen ger också nya resurser till skolsektorn på 9,8 miljarder.

- Men det går inte att omvandla pengar till lärare när det är lärarbrist, så lärarresurser måste användas väl. Vi måste göra regeländringar och använda snabbspår, pensionerade lärare och lärarstudenter, sa Gustav Fridolin.

Från analfabeter till dragarbarn i klassrummet

Torbjörn Ekelund, SvalövTorbjörn Ekelund är utbildningsutskottets ordförande i Svalöv som tagit emot 90 nyanlända i år och kommer att ta emot 82 nästa år. Jämförelsevis motsvarar det att Malmö skulle ta emot 3 400 barn.

- Asylprocessen kan ta år och vi måste jobba också med de barn som stannar kort tid. Utbildningsnivån på de som anländer är allt mellan analfabeter till att de har bättre utbildning än inrikes födda. Syriska barn är ofta så bra utbildade att de kan bli dragarbarn i klassrummet.

Modersmålsundervisning viktig

Professor Monica Axelsson vid Stockholms universitet anser att svenska som andraspråk måste ges på en gång och att det också är viktigt att ge undervisning i modersmålet då det också stöder inlärningen av svenska.

- Likvärdighet i skolans värld innebär inte lika undervisning för alla utan till var och en det den behöver.

Vi vill göra ett Sverige

Karin Sandwall från Nationellt centrum för svenska som andraspråk förordar kompetensutveckling för alla samtidigt.

- Den största vinningen är inte att vi är bra på att ta emot nyanlända utan kompetensutveckling för alla samtidigt.

Karin Sandwall varnar också för att inte förenkla uppdraget utan behålla kravet på lärarbehörighet och satsa på utveckling för alla och hon berättar om ett projekt i Hultsfred som tillämpat detta och varit framgångsrika.

- Andra kommuner hör av sig och säger, vi vill också göra en Hultsfred. Tänk om andra länder skulle kunna säga, vi vill göra ett Sverige!

Tror inte på snabba fix

Elof Hansjons, SödertäljeElof Hansjons är kommunalråd i Södertälje som tar emot många nyanlända och har haft fem år med förbättrade skolresultat.

- Vi måste vara lite bättre än alla andra för våra elever har inte samma ingång till samhället som andra. Varje nyanländ elev får träffa en person i kommunen som tar reda på dennes bakgrund och sedan rekommenderar en skola som passar eleven.

Språkligt arbete i vardagen är också viktigt.

- Vi tror inte på snabba fix. Vi planerar väl inom ordinarie system och det måste till bättre samarabete mellan stat och kommun, menar Elof Hansjons.

Vi har blundat tidigare

Gustav Fridolin och också Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson var båda inne på de problem som kommit i dagen med den stora mängden nyanlända att när vi granskar skolan ser vi sådant som vi blundat för och som vi nu måste ta tag i.

- Det här sätter ljuset på vad som behöver göras i svensk skola över huvud taget. Därför är det samarbete vi lärarförbund har med LO så viktigt för att ge alla elever en likvärdig skola, sa Bo Jansson.

Jag vill också göra en Sverige

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker inte att ansvarsfördelningen mellan kommun och skola är bra.

- Vi är världsunika i Sverige med vår modersmålsundervisning och studiehandledning. Jag vill också att vi ska göra en Sverige. Skolan och lärarna kommer att ha en avgörande betydelse för hur det går för de människor som kommit hit och har en avgörande betydelse mot hat och rasism. Det är viktigare än någonsin att prioritera skolan genom rätt förutsättningar, anser Johanna Jaara Åstrand.

Läs Får nyanlända samma chans i den svenska skolan som tagits fram inom ramen för LOs, Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets gemensamma samarbetsprojekt Ge alla elever samma chans.

Se hela seminariet i LO play och lyssna på vad det innebär att göra en Hultsfred och mer om regeringens planer och varför kartläggning är så viktig.

Monica Axelssons OH-bilder från seminariet. 

 

Tobias Baudin, KarinSandwall, Monica Axelsson och Bo Jansson.

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.