Facket direkt facketdirekt.nu

Ge alla elever samma verktyg för livet

Välfärd Kösystemet och antagningen till friskolorna ökar segregationen mot ett samhälle LO inte vill ha, sa LOs vice ordförande Tobias Baudin vid ett seminarium med de två lärarförbunden.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Femteklassare i skolköket.
Femteklassare i skolköket. Foto: Lars Forsstedt

Kunskapsklyftorna ökar

För LO är skolan en viktig central samhällsinstitution både för att förmedla kunskap och för att lägga grunden för ett jämlikt samhälle. Men det är en uppgift som Sverige klarar allt sämre.

LO har tillsammans med Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund tagit fram rapporten Friskoleurval med segregation som resultat, inom ramen för ett gemensamt skolpolitiskt samarbete kallat Ge alla elever samma chans.

Rapporten visar att nuvarande kösystem systematiskt missgynnar de barn som redan från början har sämst förutsättningar att klara skolan.

Utbildning en facklig fråga

Tobias Baudin- Det är inte acceptabelt. För LO har utbildning alltid varit en tydlig och central del av vårt fackliga uppdrag och vi värnar särskilt om de barn och unga som har sämst förutsättningar. Många av dem är barn till LO-medlemmar.

- De barn som har föräldrar med kort utbildning eller som kommer från hem och bostadsområden med mycket begränsade resurser ges inte samma chans att lära sig, utvecklas och nå sina mål i livet, sa Tobias Baudin.

Den svenska skolan blir allt sämre på att kompensera för barns olika förutsättningar. Kunskapsklyftorna mellan barn och skolor ökar dramatiskt. Det framgår av flera internationella mätningar.

Föräldrarnas utbildning avgör skolval

Det kösystem och det urvalsförfarande som tillämpas i dag på många fristående skolor, visar tydligt att det fria skolvalet leder till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skolor. Segregationen i skolan är till stor del en följd av bostadssegregationen, särskilt i storstadsregionerna.

- Det innebär att vissa barn behöver få mer stöd och mer resurser än andra barn som kommer från mer gynnsamma förhållanden. Det är det vi menar när vi pratar om skolans kompensatoriska uppdrag, menade Tobias Baudin.

Ett samhälle som hotar glida isär

Eleverna och deras föräldrar har möjlighet att välja skola. För kommunala grundskolor görs urvalet nästan alltid enligt närhetsprincipen, att de elever som bor närmast skolan har förtur, ibland i kombination med syskonförtur.

För fristående skolor är det nästan alltid kötid som utgör urvalsgrunden. Två av tre friskolor har kö. Var femte friskola har mer än fem års kötid. Det är här högutbildade föräldrar sätter sina barn. De elever som har anmält sig först får oftast en plats.

- En likvärdig skola som jämnar ut socioekonomiska skillnader är inte bara viktig för de mest utsatta barnen, utan för hela samhället.

- Annars kommer vi att få ett samhälle som glider isär, ett samhälle där förståelsen och tilliten mellan människor minskar, där förtroendet för staten och för samhället urholkas. Det skulle vara en livsfarlig utveckling, inte minst i ljuset av högerextrema och främlingsfientliga partier som har framgångar runtom i Europa, menade Tobias Baudin.

En utredning behövs

Skolan måste klara av att ge eleverna de kunskaper och verktyg de behöver för att nå sina mål i livet.

- Då kan vi inte ha ett system som på olika sätt ger familjer, som redan från början har bättre förutsättningar, ett försprång i racet.

En utredning måste tillsättas där antagning och urval till Sveriges skolor ses över ur ett segregationsperspektiv. En av kommunen gemensamt administrerad kö, urval genom lottning eller kvotering kan vara tänkbara åtgärder eftersom marknadslösningar inte fungerar.

- Skolsystemet i stort och kösystemet i synnerhet måste ses över, sammanfattade Tobias Baudin.

Se seminariet Ett rättvist och likvärdigt skolval – hur skapar vi det? i LO play. 

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.