Facket direkt facketdirekt.nu

Hur kommer man in på svensk arbetsmarknad?

Arbetsmarknad Omsorgen skriker efter personal medan nyanlända får vänta i genomsnitt sju år på ett jobb. Är det svenskundervisning som ska in först eller är det validering av kunskaper som människor har med sig som behövs för snabbare matchning?


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Hur kommer man in på svensk arbetsmarknad?
Hur kommer man in på svensk arbetsmarknad? Foto: Anders Larsson

Utbildning, validering och diskriminering

Det tar i genomsnitt sju år för nyanlända att få det första jobbet. Omsorgen skriker efter personal samtidigt som människor går arbetslösa.Utgår vi från allas lika värde när vi pratar jobbskapande politik och full sysselsättning?

Seminariet är uppbyggt kring tre delar. Det är utbildning, validering och svenskar med fel namn, diskriminering. Det finns också tre stora grupper av invandrade. Vissa kommer hit med hög utbildning, vissa har så låg utbildning att de inte kan läsa på sitt eget språk. Sedan finns en mellangrupp.

Sex paneldeltagare delar sina åsikter

Olof Åslund, IFAU, är också forskare och arbetsgivare.

- För de lågutbildade är problemen inte större än övriga på samma nivå på arbetsmarknaden. Det är rätt att inte släppa fokus på svenskundervisningen. Det spelar också roll vilket namn man sätter på sin CV. Få saker är så väl kartlagda som diskrimineringen även om den är svår att bevisa. Ett namn med utländsk bakgrund plockas systematiskt bort.

Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot Moderaterna.

- Moderaterna har föreslagit en utbildningsplikt för nyanlända. Vi har skolplikt i Sverige. Väldigt många lågutbildade måste lyftas. Det är också bra för kvinnor utan utbildning som kommer hit. Utbildningarna ska vara individuella men man måste då ha en viss grundutbildning när man kommer hit. SFI har utvecklats mycket de senaste 10-15 åren. Jag tycker att alla som kommer ska lära svenska på ett tidigt stadium. Vi har nu ett otroligt resursslöseri.

Mats Wadman, Arbetsförmedlingen, som tidigare har sagt att Sverige har världens bäst utbildade taxikår.

- Det är svårt med validering vid höga utbildningar. Jag tror att vi gör ett misstag genom att börja med svenskundervisningen. Vi bör börja med valideringen genast man anländer, annars missar vi kompetens. Vi måste få bort diskrimineringen, för de som väl kommit in på arbetsmarknaden ses inte längre som konstiga. De som går ut vårdutbildningar får också jobb. Sverige har högst sysselsättningsgrad inom EU bland utrikes födda. Samarbetet mellan lokala arbetsförmedlingen och arbetsgivarna måste stärkas.

Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv.

- Jag tycker att yrkeskompetensutbildningar ska göras på arbetsplatserna. Ser vi på dem som har högst utbildningar så tar valideringen för lång tid. Mellangruppen kan det gå lite snabbare för. Vi saknar enkla jobb i Sverige. Vi skulle kunna ha 200 000 fler enkla jobb. De senaste 10 åren har en kraftig utveckling skett. Vi har fått 450 000 nya jobb varav 215 000 till utrikes födda. 70 procent av all rekrytering sker via kontakter. Vi behöver en skräddarsydd syn på nyanlända.

Annelie Nordström, ordförande för Kommunal.

- Vårt lands befolkning blir allt äldre. Det saknas undersköterskor inom sjukvården, personal inom barnomsorgen och för funktionshindrade. Det är ett stort problem för lönebildningen och för kvalitén. Fram till 2021 finns behov av 226 000 personer inom vård och omsorg, inklusive sjuksköterskor och läkare. Också när man redan har ett jobb sker diskriminering. Det är inte OK att äldre ska slippa personal som bär slöja. Vi måste se utlandsfödda som en tillgång. Vi skulle inte klara en dag utan dem.

Magnus Manhammar, riksdagsledamot Socialdemokraterna.

- Vi har olika typer av diskriminering. Dels den som sker ute i samhället och dels den rasistiska diskriminering som Sverigedemokraterna står för. Att anonymisera ansökningsprocessen kan vara en väg. De som är födda i Sverige och talar svenska med utlänska namn får heller inte jobb. Vi får inte ge efter för någon ”Danmarkifiering”. Viktigast är validering. Vi har en stor utmaning framöver med nyanlända.

Aktivare åtgärder behövs

Annelie Nordström anser att vi behöver aktivare åtgärder för att hitta personal.

- På sextiotalet sökte Arbetsförmedlingen upp folk i hemmen i uppsökande verksamheter. De frågade min mamma om hon kunde tänka sig att ta ett jobb utanför hemmet.

Under borgarnas år försvann också en gigantisk del av utbildningsplatserna. Kommunal är positiva till någon form av lärlingssystem. Att gå i skola på halvtid och vara på jobbet resten kan vara en väg både inom omsorgen och också inom industrin. Utbildning via nätet kan också vara bra, tycker Annelie Nordström.

Elisabeth Svantesson anser att vi behöver jobba snabbare för att locka invandrare till Sverige i konkurrens med Kina och andra marknader.

- Vi behöver fler vägar in, till exempel matchningsanställningar och lärlingsutbildningar. Det finns ingen quick-fix. Vi behöver många vägar in. Utvidga RUT och utvidga jobbskapandet. Det är ingen enkel resa. Det kostar pengar men är värt det. Vi måste se helheten.

Olof Åslund menar att många som kommer hit ändå lyckas komma in på svensk arbetsmarknad.

- Vi får inte sätta en bild av att arbetsmarknaden är låst.

Det finns arbetsmarknadsstöd i olika former över tid men Karin Ekenger anser att de är osäkra för de ändras så ofta.

- Arbetsgivarna vet då inte vad som gäller och kan inte lita på hållbarheten.

Problemen finns nu, vinsterna i framtiden

Magnus Manhammar menar att vi måste göra mer. Vi måste träffas oftare över gränserna.

Annelie Nordström tycker att vi gör det.

- Det faktum att vi samverkar gör att vi är bra. Osäkerhet skapar främlingsfientlighet. Vi måste ta oss an utmaningarna.

Karin Ekenger menar att de som kommer till vårt land inte ska behöva gå arbetslösa länge. Och hon tycker som Elisabeth Svantesson att vi behöver utvidga RUT.

Också Mats Wadman efterlyser bättre samarbete, att vi ska hitta praktikplatser, skapa bättre validering, göra kompetenssatsningar på lågutbildade.

Olof Åslund vill lyfta blicken.

- Problemen finns här och nu. Vinsten ligger i framtiden. Vi måste kunna konkurrera om arbetskraften med Kina och andra marknader.

Se hela seminariet i LO play. 

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.