Facket direkt facketdirekt.nu

Almedalen: Framtidens yrkesutbildning

Arbetsmarknad Yrkesutbildningarna har brister. Det finns ett dominerande problem, attraktionen för yrkesprogrammen är väldigt låg. Dels beror det på okunskap men dels på kvalitetsproblem.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Panelen vid seminariet Framtidens yrkesutbildning.
Panelen vid seminariet Framtidens yrkesutbildning. Foto: Anders Larsson

Okunskap och brist på kvalitet

Det finns stora problem i yrkesutbildningarna med bristande intresse från våra ungdomar för yrkesutbildningarna på gymnasiet. Det är för små volymer i Yrkesvux och yrkesskoleutbildningarna motsvarar inte de rekryteringsbehov som finns på den svenska arbetsmarknaden. Nu har regeringen satsat på ett nytt kunskapslyft som ska ta itu med problemen. Yrkesprogramsutredningen leds av Annelie von Zweigbergk.

- Få ungdomar väljer yrkesprogrammen dels på grund av okunskap. Man känner inte till vilka yrken som finns. Dels beror det på kvalitetsproblem. Utbildningarna håller inte alltid bra kvalitet. Sådant sprider sig bland ungdomar. Tonåringar lyssnar till andra som gått utbildningarna.

Många vill inte välja alls och då blir det teoretiska linjer.

- Om man gått en teoretisk linje är det väldigt svårt att sedan gå en yrkeslinje. Tvärt om däremot går bra, säger Annelie von Zweigberkg.
Utredningen har skissat på lösningar. Det är branschskola, förändringar i programråden och yrkescollege.

Branschskolan

Den nyvarande branschskolan är riksrekryterande. Det innebär att en ungdom ska göra en treårsutbildning på annan ort.

Yrkesutbildningsseminariet Almedalen - publiken- Det fungerar inte. Vi måste hitta ett sätt för de smala branscherna som exempelvis sjömaskineri.

Förslaget är i korthet att Skolverket ska få pengar. Sedan ska de ta emot ansökningar från branscher som vill starta en utbildning i en smal bransch. Utredningen tror att de som startar utbildningen söker sig till en redan etablerad skola för samarbete.

Som ett exempel förklarar Anneli von Zweigbergk hur det skulle kunna fungera på exempelvis byggprogrammet. Nästan alla utbildar sig på trähus och inte många på betonghus. Förslaget är att man pluggar kärnämnen i sin vanliga skola men delar av utbildningen, på till exempel betonghus, pluggas på annan ort och sedan är man tillbaka i sin vanliga skola.

Programråden

- Vad gäller programråden innebär det i dag ungefär, Skolverket informerar. Vi måste få en mer jämställd makt över hur programråden fungerar. Det som gäller för mandaten i programråden är att man sitter där som person, inte som representant för sin bransch. Det blir lite märkligt, sa Annelie von Zweigbergk.

Programråden existerar inte mellan mötena. De frågor som kommer upp måste hanteras. De blir inte hanterade. 

Lars Tullstedt tycker att Skolinspektionen bör vara en del av programråden och att de tittar väldigt noga på utbildningsresultaten.

Yrkescollege

Det tredje området är yrkescollege.

- Vi vill uppmuntra fler att starta yrkescollege. Det är ett bra sätt att få upp kvaliteten. Vi har inventerat vilka college som finns. De finns för att man tycker något är dåligt. Det är en underifrånrörelse. Om vi tycker för mycket ovanifrån är vi rädda för att det kan dämpa intresset, menar Annelie von Zweigberkg.

Panelen, bestående av Pim van Dorpel Hotell och Restaurangfacket, Peter Thomelius Visita och Lars Tullstedt Sveriges Byggindustrier, instämmer i problembilden och tycker utredningens förslag är bra.

Valideringssystem

Hotell och Restaurangfacket har tillsammans med arbetsgivarna skapat ett valideringssystem.

- Vi hade en missmatch mellan företagens förväntningar och utbildningens innehåll. Tillsammans med branschföreträdare har vi tagit fram kriterier för anställningsbarhet. Vi är överens kring yrkeskunskaperna, berättade Pim van Dorpel.

- Den brist på social kompetens som arbetsgivarna ibland klagar på, som att komma för sent, måste lösas på andra sätt. Åtgärder måste sättas in tidigt. Det är för sent i gymnasiet, anser Peter Thomelius.

Utbilda efter företagens behov

Peter Thomelius sa också att skolorna måste utbilda efter vad företagen behöver.

- Jag skulle gärna se att validering var en del av vår bransch. Jag tror inte att alla elever som gjort klar utbildningen är anställningsbara direkt men det går att mäta med valideringssystemet.

Lars Tullstedt tycker att det är dags att utveckla det traditionella lärlingssystem som finns i till exempel byggbranschen.

- Vi bör inte heller göra så stor skillnad mellan unga och vuxna i yrkesprogrammen. Det är bra att öka mångfalden.

Livslångt lärande nödvändigt

Livslångt lärande är panelen överens om behövs. Det nya synsättet som parterna delar är att man inte är färdigutbildad när man gått klar utbildningen utan utbildningen behöver fortsätta över tid.

Ett problem är trakasserier.

- Vi behöver gräva lite mer i orsaken till att tjejer som går våra utbildningar sedan försvinner ur branschen, sa Pim van Dorpel.

Ungas val inte livslångt

Yrkesutbildning är i första hand inte ett val hos unga utan bland vuxna.

- Det finns ett stort behov av utbildningar inom vården men också i många smala branscher, poängterar Annelie von Zweigbergk.

Peter Thomelius önskar att branscherna fick vara med vid inspektioner på skolorna.

- Jag tror inte att Skolinspektionen har tillräcklig utbildning. Vi vill vara med och ge allmänna råd.

- Vid inspektionerna kontrollerar inte Skolinspektionen att eleverna får den utbildning som står i kursplanen, sa Lars Tullstedt.

Utredningen kommer också att lägga ett förslag om PRAO.

- Det fyller en viktig funktion. Vi måste också kommunisera att det val man gör i unga år inte behöver gälla livet ut, sa Annelie von Zweigbergk.

Se hela seminariet i LO play.

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.