Facket direkt facketdirekt.nu

Sommarkampanjens uppsökare gör skillnad

Ung i facket Det vanligaste problemet uppsökarna stöter på är att ungdomarna saknar anställningsbevis. En trend är att pensionärer, och också andra vuxna, tar ungdomarnas sommarjobb när de inte får vanliga jobb, och till samma lön.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Katrin Olofsson och Hanna Kriss.
Katrin Olofsson och Hanna Kriss svarar på Fackets hjälptelefon. Foto: Christina Jonsson

Uppsökarna gör ett grymt bra jobb

Malin Djuse är ungdomssekreterare på LO.

- Uppsökarna som jobbar runt om i landet och besöker sommarjobbande ungdomar på arbetsplatser gör ett grymt bra jobb och har gjort verklig skillnad för många unga. Vi har fått massor av positiv media runt om i landet som bekräftar det.

Förutom uppsökeri på arbetsplatserna finns uppsökarna på festivaler och evenemang för att prata med ungdomar om eventuella problem på sommarjobbet och kan ge goda råd vad man ska tänka på före och under sommarjobbet men också efter, så de inte missar att de ska ha ett arbetsintyg och att de får ut sin lagstadgade semesterersättning.

Pensionärerna tar sommarjobben

Robert Roos finns på LO-distriktet i Örebro och Värmland.

- Vi har ju tidigare under åren stött på jordgubbsförsäljare som så fort vi nämnt facket helt plötsligt inte kan prata svenska. Det verkar som att det i år också har spridit sig till restauranger. Vi har stött på flera. Vet inte om det är anmärkningsvärt men vi har i alla fall märkt lite av en trend. Som vanligt saknas det anställningsbevis på väldigt många ställen.

Anna Palmér har iakttagelser från Västkusten.

- Det som har stuckit ut mest hittills är att pensionärer tar ungdomarnas jobb i och runt Strömstad. Hur märkligt som helst. Det är pensionärer som sitter å säljer jordgubbar, och inte helt sällan svart. Vi fick till och med ett tips från en pensionär som ville sätta dit en annan för fusk.

Christoffer Rosenlöw har sin hemmabas i LO-distriktet i Jönköping län.

- Vi träffade också på sommarjobbare som var typ 45. De hade alltså samma lön som en 15-16 åring. Svaret var att de inte får några jobb och att detta är bättre än inget och att de hoppas kunna visa framfötterna. Alltså samma resonemang som hos en 16 åring, fast från 16- åringens förälder istället.

Fackets hjälptelefon har beredskap

Sommarkampanjen är i stort sett avslutad för i år. Det fortsätter ett tag till på några platser. Det som inte försvinner är Facket Hjälptelefon, 020-560056. I år är det Hanna Kriss och Katrin Olofsson som är förstärkningsstyrkan över sommaren.

Det märktes i början av sommaren att det varit dåligt väder. Då kommer problemen med regnavtalen, eller som det också kallas, solskensavtalen.

- Många har ringt om vad som gäller när de blivit hemskickade på grund av dåligt väder, om man har rätt att få lön. Det beror på vad som står i anställningsbeviset. Därför är det så viktigt att ha ett anställningsbevis. Där regleras villkoren för anställningen som hur mycket man ska jobba och vilken lön man ska få, säger Hanna Kriss.

Förra sommaren kom det inte lika många samtal om solskensavtal som i år, vilket kan bero på att sommaren inte var lika regnig förra året.

Anställningsbevis det absolut viktigaste dokumentet

- Normalt har man fått ett schema hur man ska jobba. Om man har ett anställningsbevis och blivit lovad att jobba 20 timmar i veckan, då ska man få göra det oavsett om det regnar eller inte. Jobbar man till exempel på ett café och omfattas av kollektivavtal och man är anställd för enstaka dagar då kan man inte kräva att få jobba mer än det man kommit överens om. Anställningsbeviset är det absolut viktigaste beviset på vad man har rätt till.

När man ringer till Fackets hjälptelefon är det bra att man har anställningsbeviset till hands när man ringer.

- Enligt lag har man rätt att få ett anställningsbevis inom en månad från påbörjad anställning men inget hindrar att man får ett tidigare. Helst ska man ha ett från dag ett, menar Hanna Kriss

Katrin Olofsson har bara hunnit jobba en vecka än så länge men har redan fått flera samtal från föräldrar om arbetsgivare eller arbetsledare som inte förstår och följer föreskrifter och regler kring arbetsvillkor, som arbetskläder, arbetsmiljö, hantering av verktyg och så vidare.

- Ungdomarna har inte fått reda på vad som gäller på arbetsplatsen. Det bästa är om det finns kollektivavtal på arbetsplatserna för då regleras villkoren för anställningen där.

Fler feriejobb i kommunerna i år

Katrin tycker sig också redan märka att det finns fler feriejobb i år mot tidigare.

- Tyvärr är fler placerade på arbetsplatser utan kollektivavtal.

Hanna håller med.  

- Feriearbetarna har blivit fler. Det beror förmodligen på att sedan valet har det blivit skifte i flera kommuner och flera kommuner har lovat alla feriearbete. Det är positivt men kommunerna verkar inte riktigt ha kollat upp att de privata arbetsgivarna som tar emot feriearbetande ungdomar har kollektivavtal och vem som har arbetsledningsrätten. Kommunerna borde ha bättre tillsyn. 

Om arbetsplatsen inte omfattas av kollektivavtal är det viktigt att kolla upp att det finns annan bra försäkring.

- Det är många föräldrar som ringer och är oroliga för att deras ungdomar inte är försäkrade på jobbet. Det kan ju finnas bra försäkringar även om det inte finns kollektivavtal men det är mycket svårare att kolla upp, säger Katrin.

De som jobbar i kiosker och butiker är inte sällan äldre, 20-25 år, medan feriearbetarna oftast är 16-17 år. 

För att få jobba ska man ha målsmans tillåtelse tills man gått ut nionde klass. Sedan ska det göras särskilda riskbedömningar på vad minderåriga får utföra för jobb. Här går man på Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsgivaren ska göra riskbedömningen.

Fler sexuella trakasserier

Det har kommit ovanligt många samtal om sexuella trakasserier i sommar.

- Vi har inte upplevt tidigare att de samtalen kommer så tätt. Oftast kommer sådana problem upp först en bit in i samtalet när man frågar hur det är annars på jobbet men nu ringer man direkt i det ärendet. Det är hemskt att det händer men ändå positivt att de vågar höra av sig om det, säger Hanna Kriss.

- Vi hade många samtal om det förra året också, trakasserier och också sexuella trakasserier. Tyvärr verkar det vara så i år också. En del tror att man måste tåla saker. Det måste man inte. Inte när det gäller trakasserier. Många säger att jag väl får stå ut med detta för jag får inget annat jobb. Det är ett stort bekymmer när man inte vågar säga ifrån på arbetsplatsen, anser Katrin Olofsson.

Titta in på LO Ungs hemsida för mer information.

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.