Facket Direkt

Svenska modellen under luppen på historisk mark

Arbetsmarknad Den nordiska modellen diskuterades vid ett presseminarium i Saltsjöbaden med utgångspunkt i forskarrapporten Modell i förändring som släpps i dag.

Publicerad
Uppdaterad
Foto: Anders Larsson

Stefan Löfven inledde diskussionerna

- Den svenska modellen är en fantastisk skapelse där kärnan utgörs av trygga människor som vågar. Det är klart att modellen har en framtid. Det finns ingen motsättning mellan å ena sidan jämlikhet och å andra sidan utveckling. De förutsätter varandra. Vi har höga skatter men också framgångsrika företag. Vi har starka fackföreningar och en väl fungerande marknadsekonomi och vi har en stor offentlig sektor och har över åren haft en relativt hög tillväxt. Stefan Köfven

Med den modellen har Sverige gått från ett av de fattigaste länderna i Europa till ett av de rikaste och med en jämn fördelning av rikedomarna. Det är ingen slump, anser Stefan Löfven. I det ligger den nordiska modellen som en väldigt viktig grundpelare.

- Men modellen bygger på ett samhälle som hela tiden strävar mot full sysselsättning, att människor är i arbete. Den höga ungdomsarbetslösheten kan ge en fingervisning om framtiden, varnade Stefan Löfven.

Från att ha haft lägst arbetslöshet i norden på 90-talet har vi nu den högsta i Sverige. Stukturarbetslösheten har ökat över tid och många arbetslösa är unga. Detta tillsammans med företagens sjunkande investeringar och sämre resultat i skolan och sjunkande offentliga investeringar i bostäder och utbildning riskerar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå, säger Stefan Löfven.

EUs lägsta arbetslöshet 2020

- Av det skälet har vi Socialdemokrater antagit målet att vi ska ha EUs lägsta arbetslöshet 2020. Man kan sätta sådana mål och målen ska vara tuffa. Arbete är fundamentet i den nordiska modellen.

Stefan Löfven menar att i en aktiv näringspolitik där företagare, företagsledare, fackliga och politiska företrädare och forskare samverkar, ska en ungdom efter maximalt 90 dagar ha ett jobb, utbildning eller en praktikplats.

- Vår väg är offentliga investeringar i bostäder men också i utbildning och andra viktiga satsningar för att matchningen på svensk arbetsmarknad ska stärkas. Skolan måste ha bättre resultat, lärarstatusen måste höjas och vi ska ha en skola som inte drivs av vinstjakt.

Stefan Löfven nämner tre viktiga områden för att den nordiska modellen inte bara ska bevaras utan också utvecklas.

- Den måste leverera social trygghet vid skiften i arbetslivet, modellen måste utvecklas mot ett ännu bättre jämställt samhälle med mindre segregation och med ökad sammanhållning. Vår ödesfråga är klimathotet. Här är den nordiska modellen idealisk när människor har trygghet i förändring.

- Det här framtidsarbete ska i god socialdemokratisk tradition bygga på forskning. Den politiska kompassen behöver den karta forskarna tar fram över hur verkligheten ser ut.

Rapporten Modell i förändring

Tomas Berglund presenterade sin och Ingrid Essers rapport Modell i förändring. Tomas Berglund är docent i sociolog vid Göteborgs universitet och Ingrid Esser välfärdsforskare och docent vid Stockholms universitet.

- Vi har i rapporten tagit med de flesta aspekter av vad som kan sägas vara den svenska modellen. Det största värdet här är att vi ser den svenska modellen i sin helhet.

De starka parterna på arbetsmarknaden, centrala avtal och målet av full sysselsättning har varit kännetecknande för den svenska modellen, som ett värde i sig men också som ett medel för att kunna ha en omfattande välfärdsstat. Det har gällt alla medborgare och tryggat det inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet och liknande.

- Allt detta har gett jämlika livschanser. Jämställdhet har tidigt varit ett mål.

SAF lämnade förhandlingsmodellen 1990 men i stället kom industriavtalet. Det har i viss mån passiviserat arbetsmarknaden och lett till att exportindustrin har blivit löneledande för stora delar av arbetsmarknaden. Viktigt var också inrättandet av Medlingsinstitutet. Också organisationsgraden på löntagarsidan har varit viktig, förklarar Tomas Berglund.

- En stor utmaning var också fackets ställning efter Laval-domen och Lex Laval som kraftigt begränsade fackets möjligheter till stridsåtgärder.

- Den nya förhandlingsmodellen har också gett modesta löneökningar.

- Ett pris för den höga arbetslösheten betalar de unga i åldergruppen 16-24 år. Den är uppseendeväckande i ett nordiskt perspektiv.

Utmaningen med arbetslöshetsförsäkringen

- Få omfattas tillräckligt av den i dag och har gett utrymme för en marknad med kompletterande medlemsförsäkringar. Det nya pensionssystemet ger också ett osäkert utfall på grund av bromsen.

En hög grad av privatisering har skett under perioden. Det är oklart vad detta har betytt. Författarna är inte helt klara över hur det slagit men det går att se försämringar inom skolområdet via till exempel PISA-rapporten.

- Vi ser en ökad grad av den relativa fattigdomen de senaste åren, högst i Norden. Vi ser också en ökad ojämlikhet över tiden.

- När färre får ut något ur välfärdssystemet, skattetrycket ökar och fler måste söka privata skydd urholkas stödet för modellen, förklarar Tomas Berglund.

Timbro vill ha grundtrygghet och privata lösningar

Karin Svanberg på Timbro anser inte att vi behöver en ny svensk modell men en modell som följer sin tid och ser oroande tecken från LO.

- Jag har två huvudspår. Vilken modell har vi råd med och vad vill jag som medborgare ha. Vad kan vi betala själva? Få kommer att vilja ha standardlösningar. Den svenska modellen har goda chanser att överleva men inte genom att som LO vill, backa in i framtiden.

Karin Svanberg anser också att vi måste fortsätta att privatisera.

- Grundtryggheten kommer att vara finansierad men privata lösningar kan komplettera.

A-kassan inte längre en försäkring

Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på IFAU, anser att rapporten relevant beskriver samhällsutvecklingen.

- A-kassan är inte längre en försäkring. Cirka två tredjedelar får a-kassa. Arbetslösheten är ojämnt fördelad i samhället. Långtidsarbetslösheten kräver att vi tar in utbildningen i bilden. De är de som inte klarat av gymnasiet som står för en stor del a ungdomsarbetslösheten. Vi måste ta tag i utbildningsfrågan för att få arbetslösa i sysselsättning.

Supereffektiv och billig

Den svenska modellen är fortfarande den mest moderna anser LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

- När jag var inbjuden till ekonomiskt forum i Davos diskuterades från första fråga dag ett till sista dagen varför den svenska modellen är så bra. De pratade inkomstfördelning. Sedan 80-talet har den amerikanska medelklassen inte fått en enda dollar i inkomstökning medan den nordiska modellen skapar en konkurrens som slår ut de företag som inte går bra. Det ger en dynamik och har gett reallöneökningar på 40 procent i Sverige.

- För att svara på LOs största fråga om full sysselsättning. Vi har startat det största projektet i LOs historia för att komma fram till hur vi ska åstadkomma detta. Nästa kongress ska vi kunna svara på den frågan.

Den nordiska modellen bygger på tillit att man kan hjälpas vidare. Den tilliten måste upp, anser Karl-Petter Thorwaldsson.

- Den generella välfärden är supereffektiv och billig. Det är en prioriteringsfråga att ha råd med generella lösningar. Vi har aldrig varit rikare än vi är nu.

- De som var med 1938 hade varit extremt nöjda med hur modellen utvecklats. Vi lägger ner det som är olönsamt och startar nytt. Sverige har lägst skillnader i världen. Jag tror på att tänka nytt. Vi skulle behöva göra något åt svängningarna i konjunkturerna som är besvärliga för företagen, anser Karl-Petter Thorwaldsson.

Den svenska modellen är effektiv visar Karl-Petter Thorwaldsson.

- Det finns inte en enda faktor i samhället som inte gynnas av jämlikhet, ökad medellivslängd, minskad kriminalitet, lägre spädbarnsdödlighet, mer tillit. Det finns inget i samhället som inte gynnas av jämlikhet.  

Se hela seminariet i LO Play

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.