Facket Direkt

Några årtal ur LOs historia

Organisationsfrågor Den fackliga kampen har sedan arbetarrörelsens födelse i slutet av 1800-talet handlat om alla människors lika värde. Grundläggande frågor som rätten till en bra lön, en trygg anställning och en bra balans mellan arbete, vila och fritid har stått överst på kravlistan.

Publicerad
Uppdaterad
Tegelbärare
Tegelbärare, 1895-1910. Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Okänd.

LOs första krav

När Landsorganisationen i Sverige bildades 1898 var arbetsdagarna långa, ofta upp till 16 timmar. Lönerna var väldigt låga, någon trygghet existerade inte och semester var det inte tal om. De första kraven LO ställde var åtta timmars arbete, åtta timmars vila och åtta timmars fritid.

Arbetarna var ofta förhindrade att organisera sig. Den som gick med i facket kunde bli av med jobbet. Företagen vägrade ofta att förhandla med de fackföreningar som fanns. Arbetare som ställde krav på arbetsgivarna kunde svartlistas så att de var tvungna att emigrera för att få jobb.

LO har vunnit många strider, till exempel om semester, inflytande för de anställda, åtta timmars arbetsdag och a-kassa. LO tänker fortsätta att vinna strider. Nu gäller det att förbättra arbetsmiljön, stärka rätten till heltid och tillsvidareanställningar, att försvara kollektivavtalet och att ta strid för full sysselsättning.

Viktiga årtal

1898 LO bildas som en sammanslutning av fackföreningar i Sverige.
1902 Politisk storstrejk för allmän rösträtt. Ungefär 120 000 arbetare lägger ner arbetet.
1906 Decemberkompromissen mellan LO och arbetsgivarorganisationen SAF. Löntagarna får rätt att organisera sig och träffa kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. LO erkänner arbetsgivarnas rätt att leda och organisera arbetet och fritt anställa och säga upp anställda.
1909 Storstrejk bryter ut när SAF försöker få igenom lönesänkningar. 300 000 arbetare lägger ner arbetet eller blir lockoutade. Efter en månad är strejkkassorna slut och strejken avslutas. Efter strejken förlorar LO närmare hälften av sina medlemmar.
1918 Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor röstas igenom i riksdagen. Det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hålls 1921.
1919 Åttatimmarsdagen röstas igenom i riksdagen. (Motsvarade då 48 timmars arbetsvecka eftersom man normalt arbetade sex dagar i veckan.)
1928 Lagen om kollektivavtal antas.
1938 Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF, som bland annat innebär att konflikter ska lösas av parterna utan inblandning av regeringen. Avtalet gäller fortfarande, även om vissa ändringar gjorts. De senaste ändringarna i avtalet gjordes 1976.
1951 Tre veckors semester införs
1955 Allmän sjukförsäkring för alla.
1960 LO driver igenom att de särskilda kvinnolönerna avskaffas.
1971 40 timmars arbetsvecka införs.
1974 LAS, Lagen om anställningsskydd. Tryggheten på jobbet ökar. Samma år införs föräldraledigheten i sin nuvarande form.
1977 MBL. Lagen om medbestämmande. Inflytandet på jobbet ökar för löntagarna
1995 Handelsanställdas förbund vinner en viktig konflikt mot leksakskedjan Toys R Us. Arbetsgivaren tvingas backa och teckna kollektivavtal.
2000 LO får sin första kvinnliga ordförande, Wanja Lundby-Wedin.
2007 EG-domstolen dömer till fackets nackdel i den så kallade Vaxholmskonflikten. Domstolen beslutar att facket gjorde fel när det satte ett lettiskt företag som byggde en skola i Vaxholm i blockad i syfte att få företaget att underteckna svenskt kollektivavtal. Byggnads och Elektrikerna döms 2009 i Arbetsdomstolen att betala skadestånd.

Det mesta som rör LOs historia finns samlat på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek drivs av en fristående stiftelse som har staten, LO och Socialdemokraterna som huvudmän.

Foto: Stockholmskällan.